- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 16. Kimono - Kruciferer /
1109-1110

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigspsykologi - Krigsration - Krigsreglementen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KRIGSREGLEMENTEN

pekterna. Bland de frågor, som k. omfattar, må
nämnas disciplin, truppmoral, ledarskap i fält,
panik, de psykologiska verkningarna av olika
vapen och av olika strategiska och taktiska
åtgärder, folkpsykologiska faktorer, fruktans
psykologi, neuroser och hysterireaktioner samt den
s.k. psykologiska krigföringens inverkan på
truppen.

Den krigshistoriska litteraturen innehåller
många, ofta mycket belysande ex. på hur
militär trupp, resp, enskilda soldater reagerat inför
olika yttre omständigheter, t.ex. vid uppkomst
av panik och olika chefers inflytande. Efter i:a
världskriget publicerade Plaut, Hesse, Coste, v.
Hentig m.fl. de första mera omfattande
krigs-psykologiska monografierna. Två fackpsykologer,
Plaut och Ludwig, publicerade 1921 den första
systematiska framställningen rörande den
enskilde soldatens reaktioner. Fransmannen Ch. Coste,
vilken som officer deltagit i i:a världskriget,
disputerade 1928 med én avh. om stridens
psykologi. Simoneit publicerade 1933 den första
handboken i militärpsykologi. I och med
socialpsykologiens och sociologiens utveckling drogs
uppmärksamheten till den psykologiska
krigföringens problem. På tyskt håll igångsattes under
1930-talet folkpsykologiska studier, vilka ingingo
som ett led i den strategisk-taktiska planeringen
för ett kommande krig. 1937 utgav tyska
överkommandots propagandaexpert A. Blau ett
arbete om psykologisk krigföring, vilket närmare
utvecklade de psykologiska konsekvenserna av
det totala kriget. Både på tyskt och
anglosaxiskt håll blevo propagandakrigets problem
utredda av experter från olika
samhällsvetenskapliga discipliner. Efter 2:a världskriget föreligger,
särsk. från amerikanskt håll, en synnerligen
omfattande litteratur rörande truppmoral, fruktans
psykologi, disciplinfrågor, psykiska störningar i
krig samt propagandakrigföring av Menninger,
Rees, Grinker, Spiegel, Leighton, Stouffer m.fl.
Av epokgörande betydelse äro de
moralundersökningar, som utfördes under kriget av
Stouffer och hans medarbetare, samt de undersökningar
rörande den strategiska bombningens effekt i
Tyskland och Japan, som utfördes av U.S.
Stra-tegic Bombing Survey. Genom att k. studerar
människor under abnorma yttre förhållanden har
den kommit att i hög grad berika icke endast
psykopatologien utan även normalpsykologien.

En krigsmakt kännetecknas i främsta rummet
av en strikt hierarkisk uppbyggnad, ett
autori-tärt förhållande mellan över- och underordnad
samt ett mycket differentierat system av regler
och föreskrifter. Detta medför redan i fredstid
ett starkare miljötryck på den enskilde individen,
vilket än mer förstärkes under krigstid. Antalet
nervösa sammanbrott i krig utgör ett allvarligt
problem för hälsovården. Av de soldater, som
i amerikanska armén fingo forslas från främsta
linjen, utgjorde de psykiskt skadade hälften.
Både Rees och Menninger, vilka voro
chefspsykiatrer inom brittiska, resp, amerikanska armén,
anse, att neurospsykologien genom
krigserfarenheterna fått sin avgörande utformning. I ett
stort antal fall aktiviserade påfrestningarna i strid
latenta störningar, som under civila förhållanden

hade visat sig genom olika grader av
missanpassning. — F.f.g. i krigshistorien gjordes
truppmoralen till föremål för ett systematiskt,
vetenskapligt studium inom amerikanska armén 1941
—45. Särskilda attitydmätningar utfördes av The
Research Branch inom arméns Information and
Education Division. Med användande av de
hjälpmedel, som modern opinionsmätningsteknik
anvisat, höll man sig kontinuerligt underrättad om
moralen bland de egna trupperna. Strax före
invasionen i Normandie 1944 bestämdes ett moral
index för vart och ett av 100-talet kompanier,
vilkas insatser under det därpå följ, året
närmare studerades. Det visade sig föreligga
påtagliga samband mellan resultaten från
moralmätningarna och dessa kompaniers insatser. Man
gjorde dessutom omfattande jämförelser mellan
soldaternas sociala bakgrund, ss. bildningsgrad,
yrke, hemförhållanden, och deras anpassning till
militär miljö under såväl utbildning som
fältförhållanden. Resultaten från dessa
undersökningar delgåvos under kriget periodiskt det högre
befälet. Efter kriget ha de publicerats i en större
monografisk studie, ”The American Soldier”. —
En samlad erfarenhet från 2:a världskriget visar,
att chefspersonligheten i större utsträckning än
de enskilda soldaternas beskaffenhet inverkar på
moralen inom ett truppförband. Antalet nervösa
störningar, insubordinationer, rymningar etc. var
avsevärt högre inom förband med olämpliga
chefer. Dessa förhållanden studerades särsk. av
Rees, som deltog i organiserandet av ett särskilt
urvalssystem för officersaspiranter inom brittiska
armén. Man har på skilda håll blivit alltmer
medveten om att en mängd krigspsykologiska
problem bottna i förhållandet mellan över- och
underordnade. Under och efter 2:a världskriget
har k. på skilda håll införts i befälsutbildningen.
Sålunda förekommer undervisning i k. i Sverige
bl.a. vid Krigsskolan och Krigshögskolan. —
Litt.: W. Ludwig, ”Beiträge zur Psychologie der
Furcht im Kriege” (i ”Zeitschrift für angewandte
Psychologie”, Beiheft 21, 1920); H. v. Hentig,
”Psychologische Strategie des grossen Krieges”
(1927); Ch. Coste, ”La psychologie du combat”
(1928); M. Simoneit, ”Wehrpsychologie” (1933);
A. Blau, ”Geistige Kriegführung” (1937); T.
Hu-sén, ”Militär psykologi” (1941), ”Psykologisk
krigföring” (1942), ”Kriget och den mänskliga
faktorn” (1945), ”Massepsykologiske Problemer”
(urval ur de två föreg. arbetena i da. övers.,
1947); J- T. MacCurdy, ”The structure of
mo-rale” (1943); R. R. Grinker & J. P. Spiegel,
”Men under stress” (1945); Ch. Moran, ”The
ana-tomy of courage” (s.å.); K. Pipping, ”Kompaniet
som samhälle” (1947); W. Menninger, ”Psychiatry
in a troubled world” (1948); A. Leighton, ”Human
relations in a changing world” (1949); S. A.
Stouffer m.fl., ”Studies in social psychology in
World War II”, 1—4 (s.å.). T.H.

Krigsration, se Krigsportion.

Krigsreglementen, folkrättslig term, avseende
internationella överenskommelser med
bestämmelser om krigföringen. Främst märkas härvid de
vid 1899 och 1907 års Haagkonferenser* antagna
bestämmelserna, särskilt den vid sistn. konferens
antagna konventionen ang. lagar och bruk i lant-

— 1109 —

— nio —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 12 20:22:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-16/0673.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free