Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsskador - Krigsskolan, KS - Krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar - Krigsskådeplats - Krigsspel - Krigsspioneri - Krigsstyrka - Krigstelegraf - Krigstidstillägg - Krigstillstånd - Krigstjänst - Krigstjänstvägrarnas international (Paco)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGSTJÄNSTVÄGRARNAS INTERNATIONAL
svåra, leda de ofta till döden. Behandlingen är
i regel strängt konservativ. Har den skadade
samtidigt andra skador, kan en effektiv behandling
av dessa försvåras el. förhindras. —
Kompressions- el. krosskador (eng. crush injury)
hade iakttagits och beskrivits i samband med
jordbävningen i Messina 1908, och mot slutet av i:a
världskriget publicerades liknande fall från tysk
sida. Dessa skador och deras kliniska bild hade
emellertid fallit i glömska, och först under
bombkriget mot England 1940—41 fingo de förnyad
aktualitet. Den skadade är till en början
förvånansvärt kry. Den hoppressade kroppsdelen, i
regel en extremitet, svullnar emellertid. Samtidigt
blir allmäntillståndet påverkat, urinavsöndringen
minskar el. upphäves. I de svåra fallen inträder
döden i urinförgiftning. Behandlingen är
konservativ, består i högläge, tryckförband, köldförband,
vilka åtgärder avse att förminska och fördröja
svullnaden, plasmatransfusioner mot
blodäggvite-förlusten samt bikarbonatinsprutningar mot
syraförgiftningen genom njurskadan.
Säkra uppgifter om de skador, som de hittills
fåtaliga atombombningarna förorsakat på den
mänskliga organismen, finnas f.n. ej. Skadorna
äro säkerligen av mångskiftande slag. En del av
de ej omedelbart dödande äro möjl. snarlika de
skador, som kraftig röntgen- och
radiumbestrålning kan framkalla. E.M.
Krigsskolan, KS, militär läroanstalt för
utbildning av unga män till officerare, förlagd
till Karlbergs slott, upprättad 1792 under namnet
Krigsakademien. — I 4- och 5-åriga kurser
meddelades här undervisning i allmänna samt
lant- och sjömilitära ämnen åt unga kadetter.
1862 borttogos de båda lägsta klasserna, varvid
akad:s namn ändrades till K., och samtidigt
stadgades dess genomgående som obligatorisk
kompetens för utnämning till officer. 1867 inrättades
Sjökrigsskolan*, dit utbildningen till sjöofficer
förlädes. 1874 inskränktes lärotiden vid K. till
1 % år; i stället föreskrevs avlagd
mogenhetsexamen samt viss grundläggande militärutbildning
som villkor för inträde vid K.; benämningen
kadett borttogs men återinfördes 1895. 1891
bestämdes, att elev skulle före inträdet vid K. ha vunnit
underofficersbefordran, vilken föreskrift sedermera
upphävts. 1901 organiserades K. på en
officerskurs av o. 18 mån:s varaktighet och en
reserv-officerskurs i 2 omgångar om året om 4 mån.
vardera. Enl. 1936 års försvarsorganisation
förlängdes officerskurserna till 22 mån. Vid
omläggningen av officersutbildningen enl. 1942 års
försvarsbeslut har officerskursen förkortats till 11
mån. men föregås av viss officersutbildning i
kadettskolor*, dit även utbildningen till
reservofficer och värnpliktig officer är förlagd. — Litt.:
T. Wennerström, ”Kungl. Krigsakad. och Kungl.
K. åren 1792—1935. Personhistoriska uppgifter”
(1936); S. Ekstrand, ”Karlberg. Kungl.
Krigsakad :s och Kungl. K:s historia 1792—1936”
(1937). E.O.B.;Bj.
Krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar
inrättades V7 1942 med uppgift att handlägga
ärenden rörande kraftanläggningar* i vad avser deras
skydd mot luftanfall, annan krigshandling och
sabotage. K. består av 1 lagfaren ordf, samt 1
representant för vardera Försvarsstaben,
Civilför-svarsstyrelsen, Vattenfallsstyrelsen, kommunala
och enskilda kraftföretag. K. sorterar under
In-rikesdep.
Krigsskådeplats, i allm. benämning på det
område av ett land, där militära operationer äga rum.
I mots. till k. talar man om hemort*. I Sverige
bestämmer K.m:t vid krig el. krigsfara, vilka
delar av riket, som äro att anse som k. (se även
Sj ökrigsskådeplats).
Krigsspel anordnas av militärstrategisk el.
taktisk art eller inom hemortsförsvar, luftskydd m.m
för studium av verksamheten el. utbildning. Ofta
användes som underlag en krigsspelskarta el.
flyg-fotografisk karta. K. kan ordnas dubbel- el.
enkel-sidigt; genom användning av särskilda brickor (för
sjökrigsspel* modeller) markeras förbandens el.
organens lägen på kartan.
Krigsspioneri, spioneri* under krig.
Krigsstyrka kallas vanl. den personal, som
finns vid ett förband, en försvarsgren el. ett lands
hela försvarsorganisation efter mobilisering.
Stundom inräknas i k. även hästar, hundar och
materiel, t.ex. antalet flygplan. Jfr Krigsfot.
Krigstelegraf, den del av det permanenta nätet,
som i samband med avdelande av krigsskådeplats
förr underställdes militär myndighet.
Krigstidstillägg, se Dyrtidstillägg.
Krigstillstånd. 1) K. anses råda mellan parter,
som brutit de diplomatiska förbindelserna med
varandra och vädja till vapnen. Ang. gränsfall m.m.
se Neutralitet. — 2) En fästnings förklarande i
k., vanl. i samband med krigsutbrott, innebär, att
kommendanten inträder i de befogenheter, som enl.
gällande mobiliserings- o.a. krigsplaner skola
tillkomma honom, samt att fästningen sättes i
försvarstillstånd. Jfr Belägringstillstånd.
Krigstjänst, den tjänstgöring, som i fred och i
krig fullgöres av krigsmaktens personal enl. de
åligganden, som följa med värnplikten el. med
frivillig anställning.
Krigst jänstvägrarnas international grundades
1921 i Bilthoven i Holland, under namnet P a c o
(esperanto, fred), av representanter för fyra
europeiska länder, reorganiserades 1923, varvid dess
byrå överflyttades till Enfield i England och
namnet ändrades till War Resisters’ International (WRI).
Dess syfte är att söka förebygga krig, såsom ”ett
brott mot mänskligheten”, genom att i vidast
möjliga mån organisera vapentjänstvägran i
fredstid. K. har närmare 60 underavd. i ett 30-tal
länder och dessutom enskilda medl. i ytterligare
ett 40-tal stater, där det icke finns några
nationella sektioner. Högsta ledningen av K. utövas
av ett råd på 9 medl., och vart tredje år
sammanträder en internationell konferens. — 1931 beslöt
K. i samband med 3:e internationella konferensen
i Lyon att bilda en särskild ungdomsavd., och
året därpå antogo 160 ombud från 14 länder en
resolution om skapandet av en Antikrigsfront av
ungdom. — I Sverige stiftades 1925 en
nationell avd. av K., Svenska krigstj ä n s
t-vägrar f ö rbun de t (SKVF), som 1942 beslöt
uppgå i och utgöra en särskild sektion av den
1919 bildade Svenska världsfredsmissionen. —
Litt.: G. M. Beaton, ”Twenty years’ work in The
W. R. I.” (1946). H.Ci.
— 1113 —
— 1114 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
