Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krimintalteknik - Kriminaltekniska anstalten - Kriminalvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIMINALVÅRD
varatagande av de spår, som förbrytaren kan
ha lämnat. Bland de senare märkas framför allt
fingeravtryck, fotspår, verktygsspår, av
förbrytaren tappade föremål etc. Praktiskt taget allting
kan utgöra ett spår. De olika brottsarterna ge
givetvis anledning till olika
undersökningsmetoder. När det gäller mord, fordras ett intimt
samarbete med rättsmedicinare. Vid t.ex. mordbrand,
som anses vara bland de svåraste att uppdaga,
enär elden förintar alla indicier, uppträda ofta
synnerligen komplicerade problem av
vetenskaplig och teknisk natur, ss.
självantändningsfeno-men. Undersökning av inbrottsstölder fordrar hos
undersökaren återigen en ingående kännedom om
lås och kassaskåpskonstruktioner m.m. På
brottsplatsundersökningarnas område har
kriminalpolisen tillfälle att göra en stor insats. Härom
undervisas i allt större utsträckning vid Statens
polisskola. — De rent laboratoriemässiga
undersökningarna vid de kriminaltekniska
laboratorierna utföras oftast av naturvetenskapligt
utbildade undersökare. Till ett modernt
polislaboratorium höra i allm. följ, avd.: i) ett
kemiskt laboratorium, där alla slags kemiska
analyser av brännbara oljor, färgfläckar, gifter
etc. utföras; 2) ett fysikaliskt laboratorium, där
undersökning av mycket små mängder material
utföres med optiska undersökningsmetoder, ss.
spektrografi och röntgenkristallografi; här ha
under senare år öppnats nya möjligheter att med
hjälp av ytterst små kvantiteter av ett spår nå
resultat; 3) ett vapenlaboratorium, där kulor och
patronhylsor identifieras med det dödande
vapnet, där skjutavståndet fastställes o.s.v.; 4) ett
fotografiskt laboratorium, där, förutom vanlig
fotografering, mikrofotografering, fotografering i
ultraviolett ljus av olika våglängder samt
infra-rödfotografering utföras; dessa senare metoder
finna användning särsk. vid avslöjandet av
förfalskningar; 5) ett skrifttekniskt laboratorium,
där skriftförfalskningar undersökas.
Skriftundersökningen, i den mån det rör sig om rena
skriftjämförelser, har under det senaste årtiondet gjort
kraftiga framsteg. Genom att den numera oftast
förlägges till spaningsstadiet och endast i
nödfall föres fram till diskussion inför domstol, har
den i hög grad kunnat underlätta polisens
spa-ningsarbete i förfalskningsaffärer. På det
skrifttekniska laboratoriet utföras också
åldersbestäm-ningar av bläck, undersökning av radering, av
papper o.s.v. — Till k. ha även kommit att räknas
polisens registreringsmetoder av
förbrytare, som under senare år, icke minst på gr.
av inflytande från modern kontors- och
ratio-naliseringsteknik, blivit en tämligen invecklad
apparat. H.S.
Kriminaltekniska anstalten, se Statens
kriminaltekniska anstalt.
Kriminalvård. Under de sista decennierna har
ett omfattande reformarbete bedrivits i Sverige
på straffsystemets och k:s område. Detta arbete
har huvudsaki. inriktats på att i möjligaste mån
anpassa samhällsreaktionen mot den brottslige
icke blott efter brottets beskaffenhet utan även
efter brottslingens personlighet. Vidare har
lagstiftaren velat pröva möjligheten att i större
utsträckning tillämpa k. i frihet i st.f. anstaltsvård.
I fråga om frihetsberövande åtgärder (k. i
anstalt, fångvård) skiljer man mellan tidsbestämda
och tidsobestämda påföljder. Till de förra räknas
fängelse och straffarbete, där varaktigheten av
frihetsförlusten bestämts i domen. Till de senare
höra ungdomsfängelse, förvaring och internering,
där påföljdens längd endast inom vissa gränser
anges i domen och i övrigt regleras med ledning
av erfarenheter, som göras av
fångvårdsmyndig-heterna under behandlingens gång. (Genom
villkorlig frigivning har ett visst moment av
obestämdhet införts även i de till tiden bestämda
straffen.) Utmärkande för samtliga ovan nämnda
reaktionsformer är, att den dömde intas i
fång-vårdsanstalt. I denna, som kan vara ant. sluten
el. öppen (fångkoloni), sysselsättes han med
sådant arbete och erhåller även i övrigt sådan
behandling och utbildning, att hans sociala
anpassning främjas. •— Förvaring och internering äro
i mots. till fängelse, straffarbete och
ungdomsfängelse icke att betrakta som straff utan ingå
i ett system av straffrättsliga skyddsåtgärder, som
tillkommit vid sidan av de vanliga frihetsstraffen.
Sedan instituten villkorlig dom och villkorlig
frigivning utvidgats och lagstiftning om
åtalseftergift genomförts, har k. i frihet vunnit större
omfattning. Det i frihet vårdade klientelet är f.n.
4 å 5 ggr så stort som anstaltsklientelet. En
villkorlig frigivning innebär en viss reglering av den
dömdes liv under en på anstaltsvistelsen följande
prövotid. K. i anstalt kommer på detta sätt att
följas av k. i frihet som ett sista led i den
frihetsberövande åtgärden. Även under
anstaltsvistelsen kan k. i frihet i viss mån tillämpas, t.ex.
vid frigång och permission. K. i frihet, som
redan under 1800-talet praktiserades i England,
till-lämpas nu i Sverige på villkorligt dömda samt
från fängelse, straffarbete, ungdomsfängelse,
förvaring och internering villkorligt frigivna el. på
prov utskrivna. Vården utövas genom
övervakning och meddelande av föreskrifter betr, den
dömdes el. frigivnes levnadssätt. Den, som står
under övervakning, ålägges att föra ett ordentligt
och ostraffligt leverne, undvika dåligt sällskap,
bemöda sig om utväg till försörjning på lovligt
sätt och stå i förbindelse med sin övervakare.
Särskilda föreskrifter kunna dessutom utfärdas
ang. utbildning och arbetsanställning, vistelseort
el. bostad, användande av fritid, avhållsamhet från
rusdrycker, förfogande över arbetsförtjänst el.
andra tillgångar. Villkorligt dömd kan dessutom
åläggas behandling i vissa icke fångvården
tillhöriga anstalter samt fullgörande av
skadestånds-skyldighet. Risken för den övervakade att genom
misskötsel föranleda intagning el. återintagning
i fångvårdsanstalt tjänar som ett verksamt medel
att förmå honom iaktta skötsamhet.
övervak-ningsuppgifterna handhas av skyddsföreningar, av
enskilda personer, s.k. tillsynsmän, och av en
statlig organisation av skyddskonsulenter och
skyddsassistenter, vilken lyder under
Fångvårdsstyrelsen, som har att — i den mån det icke
ankommer på andra myndigheter — främja och öva
tillsyn över eftervården av villkorligt frigivna och
övervakningen av villkorligt dömda. K. i frihet
har visat sig vara mera effektiv och avsevärt
billigare än anstaltsvård. Vid k. i frihet behålles
— 1122 —
SU 16. — I J2I —
36 — Red. avsl. sl/s 50.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
