Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krimkriget - Krimmer - Krimmitschau, Crimmitschau - Krimområdet - Krimska sovjetrepubliken - Krimtatarer - Kringen - Kringföringshandel - Kringla - Kringsjaa - Kringsjuka - Kringskuren kung - Krinoidéer - Krinoidékalksten, krinoidkalksten - Krinolin - Kris (avgörande) - Kris (dolk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIS
i stort sett avslutade; England ville visserligen
helst fortsätta kriget, tills en avgörande seger
vunnits, men Frankrike önskade en snabb fred. För
bådadera var det viktigt att vinna Sverige-Norge
och Österrike, England för att få bundsförvanter i
det fortsatta kriget, Frankrike för att förmå
Ryssland, där Alexander II efterträtt Nikolaj I, att ge
vika och sluta fred. I detta läge avslöt Sverige
1855 års novembertraktat* med västmakterna i
klart syfte att vid Österrikes sida inträda i kriget;
samtidigt framförde Österrike i dec. med
ultima-tivt hot om att avbryta de diplomatiska
förbindelserna ånyo de fredsförslag, som Ryssland
avslagit i juni, nu något skärpta. Inför faran att
sålunda få två nya fiender accepterade Alexander
i jan. 1856 Österrikes ultimatum. Sin formliga
avslutning fick K., vars förnämsta betydelse låg i
att Ryssland hejdades i sin expansion mot Balkan
och över huvud miste den dominerande ställning,
som det kring 1800-talets mitt intagit, i
fredstrak-taten S0/3 1856, undertecknad på Pariskongressen.
— Litt.: A. W. Kinglake, ”The invasion of the
Crimea” (4 bd, 1863); C. Rousset, ”Historie de la
guerre de Crimée” (2 bd, 1877); C. Hallendorff,
”Konung Oscar I:s politik under K.” (1930); C. M.
Runeberg, ”Sveriges politik under K.” (1934); S.
Eriksson, ”Svensk diplomati och tidningspress
under K.” (1939); C. E. Vulliamy, ”Crimea. The
cam-paign of 1854—56” (s.å.). B.
Krimmer (efter halvön Krim), 1) en sorts
blå-grålockiga lammskinn från Krim; 2) vävd,
små-krusig astrakan- el. persianimitation av ylle, vilken
användes till mössor, besättningar och kappor.
Krimm’itschau [-itjau], Crimmitschau,
stad i Sachsen, vid Pleisse 55 km s. om Leipzig;
30,500 inv. (1946). K., som blev stad 1414, har
mångsidig textilindustri och textilfackskolor.
Krimområdet, ry. Krymskaja oblast, nytt
administrativt område inom RSFSR, bildat 1945 av
Krimska sovjetrepubliken*. Huvudstad är
Sim-feropol.
Krimska sovjetrepubliken, ry. Krymskaja ASSR,
f.d. autonom socialistisk sovjetrepublik,
territoriellt sammanfallande med halvön Krim; 25,727
km2; 1,126,824 inv. (1939). På gr. av
upprors-rörelser och samarbete med tyskarna under 2:a
världskriget likviderades republiken 1945, varvid
största delen av K:s tatarska befolkning
deporterades, och K. ombildades till ett nytt
administrativt område, Krimområdet, inom RSFSR.
Krimtatarer, turkiskt folk, bosatt på Krim,
framför allt i och omkring Akmetjet (Simferopol); 1926
o. 200,000. K. äro till största delen bofasta
åkerbrukare.
Kringen, bergspass i Norge i Gudbrandsdalen
nära Otta. Se Ramsay 1).
Kringföringshandel, ambulerande (rörlig)
handel, benämning på all icke-butikshandel, där de
salubjudna varorna levereras från ett varulager,
som transporteras från plats till plats. Den äldsta,
nu nästan helt betydelselösa formen av k. är
gårdfarihandel*. Den numera vanligaste k. är den
ambulerande handeln med livsmedel (kött och
charkuterivaror, fisk, grönsaker, bröd, specerier,
malt- och läskedrycker m.m.), som förekommer
särsk. i områden, där det saknas förutsättningar
för en stationär handel. Den omhänderhas i stor
utsträckning av enskilda affärer,
konsumtionsföreningar och slakteriföreningar som ett
komplement till butikshandeln och bedrives ofta med
hjälp av modernt inredda bussar och skåpbilar.
Både varusortimentet och de hygieniska
förhållandena kunna ofta vara lika väl tillgodosedda
som i butikshandeln. H.Rbg.
Kringla (isl., ”krets”, se Heimskringla),
handskrift av Snorres ”Heimskringla”, som anses
innehålla den bästa texten och därför allmänt lagts till
grund för tryckta uppl. Med undantag av 1 blad
(nu i Kungl. bibi., Stockholm) gick K. förlorad vid
Köpenhamns brand 1728, men lyckligtvis funnos
ett par avskrifter. — Fototyperad uppl. av det
bevarade bladet (jämte fragmenten av ”Jofraskinna”*)
av F. Jönsson 1895.
Kringsjaa [-Jå], norsk kulturtidskrift, utg. i
Oslo 1893—1910, till 1898 red. av H. Tambs Lyche,
sedan av Chr. Brinchmann, Vilh. Krag, Alf
Har-bitz och Marta Steinsvik. Bland medarbetarna
märkes N. Kjær. K. innehöll originalartiklar och
utdrag ur utländska tidskr.
Kringsjuka, en hos får förekommande
hjärnsjukdom, som förorsakas av en s.k. biåsmask (dynt),
ett utvecklingsstadium till en binnikemask,
Taè’-nia coenu’rus, vilken som fullbildad lever i hundens
tarmkanal. Maskembryot upptages med fodret,
genomborrar mag- el. tarmväggen och föres med
blodströmmen till hjärnan, där det utvecklas till en
biåsmask, som kan nå ett hönsäggs storlek och som
genom tryck på hjärnsubstansen kan framkalla de
för sjukdomen karakteristiska symtomen, framför
allt rörelserubbningar, ss. cirkelgång och
krampanfall. Behandlingen av sjuka djur består i
avlägsnande av biåsmasken genom trepanation. V.Mr
Kringskuren kung, slag i kägelspel*.
Krinoidéer, zool., se Hårstjärnor.
Krinoidékalksten, krinoidkalksten, geol.,
organogen kalksten, som till största delen består
av stjälk- och armledsfragment av krinoidéer. Då
dessas skelett, liksom alla tagghudingars, vid
fos-silisationen omvandlas till kristallinisk kalkspat,
är k. vanl. starkt kristallinisk. I Sverige
förekommer k. rikligt på Gotland; särsk. märkes ljusröd,
marmorliknande k. vid Hoburgen.
KrinolFn (fra. crinoline, till lat. crinis, hår, och
linum, lin), se Klädedräkt, sp. 330 f.
Kris (grek. kris’is, åtskiljande, avgörande,
besläktat med sv. kritik), avgörande vändning, plötslig
förändring, ödesdiger rubbning; ang.
handelskris se Konjunktur. — Med., det stadium i vissa
sjukdomars utveckling, som utmärker sig genom
en hastig förändring av tillståndet, vanl. genom
en snabbt stigande el. fallande temp., ofta av
avgörande betydelse för utgången. Typisk k.
inträffar i regelbundet förlöpande fall av krupös
lunginflammation, där temp. hastigt faller på 7:e—8:e
dagen efter insjuknandet; efter införande av den
specifika behandlingen vid lunginflammation*
inträffar k. i regel tidigare. Vissa anfallsvis
uppträdande smärtor benämnas ibland k. (gastrisk k.
m.m. vid tabes). Wk.
Kris, malajisk dolk i Indonesien, som ofta bäres
som värdighetstecken. Den tvåeggade, raka el.
flammade, klingan är vanl. vackert mönstrad
(genom hopsvetsning av olika sorters järn), fästet
— 1125 —
— 1126 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
