Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kris (dolk) - Krisa - Krisens teologi - Krisförvaltning - Krishna (flod) - Krishna (gud) - Krishnaji, Jiddu - Krishnamurti (Krishnaji), Jiddu - Krisjna - Krisla - Krislån - Krisma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISA
Relief med bilder ur Krishnas liv.
av konstnärligt arbetat trä, horn el. elfenben, ibland
även av guld med ädelstenar.
Krisa, forngrekisk stad, se Delfi, sp. no.
Krisens teologi, dets. som dialektisk teologi*.
Krisförvaltning, se Kristidshushållning.
Krishna, flod i Indien, se Kistna.
Krishna (sanskr. krsna, den svarte), indisk gud,
en inkarnation av guden Vishnu*, med binamnen
G o v i n d a och H a r i (jfr HarivamQa). I
litteraturen, främst i det stora eposet ”Mahabharata”*, har
K. en dubbel karaktär av hjälte och gud, som
uppstått ur en sammanblandning av flera element. Enl.
traditionen gjorde K. underverk redan i vaggan,
som vuxen drev han hjordarna i vall och utmärkte
sig i kärlekslekar. Men han framstod också som
anförare för jadava-stammen och knyter som
sådan i ”Mahabharata”s strider förbund med
pan-dusönerna och tjänar hjälten Arjuna som
vagn-körare. K. som hövding för dessa jadavas, bosatta
i n.v. Indien, kan mycket väl ha en historisk
bakgrund: K. har varit deras furste, och myterna ha
vävts kring hans namn. Det är emellertid troligt,
att hos samma stam funnits en dyrkan av en gud
Vasudeva, vilken gällt som inkarnation av den
högste guden Vishnu. K:s namn sammanställes
ofta med Vasudevas (i vissa texter sker det dock så,
att K. kallas son av en Vasudeva och dennes
hustru Devaki), och härifrån torde K. fått sin
förbindelse med Vishnu. Redan i tidiga delar av
”Mahabharata” är denna sammanställning färdig,
och när fursten och vagnkämpen K. för Arjuna
förkunnar Bhagavadgitas* läror, talar Vishnu
genom honom. — I hinduismen, mest i Bengalen, har
K. blivit ofantligt
populär, framför allt i sin
folkligare form av herde
och älskare. Hans
kärleksäventyr med sin
älskade, Radha, vilken även
åtnjuter kult, är ett
omtyckt motiv i konsten
(se Jayadeva). — Litt.:
J. Charpentier,
”Indiska myter och sagor”
(1925); H. Zimmer,
”Maya. Der indische
Mythos” (1936). Th.P.
Krishnaji, J i d d u,
teo-sof, se Krishnamurti.
Krishnamurti
(Krishnaji), J i d d u, indisk
filosof och teosof (f.
1895). K., som är hindu
av bramankast,
”upptäcktes” och togs om hand
av Annie Besant*, som
K. kallar sin fostermor.
Hon utpekade honom
1910 som den ”nye
Mes-sias”, och en teosof har
publicerat hans födelser
fr.o.m. år 21,000 f.Kr. För
hans räkning
grundades 1911 i Benares orden
”Stjärnan i öster”. K:s
läror äro visserligen
teo-sofi men genomsyrade
av verklig kunskap om indiskt tänkande. Den
högsta ”sanningen”, som människan har att söka
intuitivt fatta, är alltet i livet självt. Läran är
livsbejakande men strängt individualistisk:
människan skall såvitt möjligt undvika gemenskap
med andra. Denna K:s individualism förde 1929
till ordens upplösning, då K. förklarade, att det
högsta livet ej kunde uppnås inom ett samfunds
skrankor. Hur K. fattade sin egen ställning
inom orden, är ovisst; närmast torde det ha varit
som förmedlare av gudomliga sanningar. Han
har i sitt liv ej varit världsfrånvänd, under 1 :a
världskriget tjänstgjorde han i Röda korset. Av
K:s skrifter — han är även skald — finnas en del
övers, till svenska. Den, som ger den klaraste
bilden av K., torde vara ”Låt förståelse vara
eder lag” (1928) och en katekes, som möjl. har
Annie Besant till förf., ”Vid Mästarens fötter”
(1911). — Litt.: L. Heber, ”Glimt av en ny
idé-verden” (1930); L. Réhault, ”K.” (1939); tidskr.
”Quo vadis?” (1928 ff.). [Th.P.lK.Gw.
Krisjna, se Krishna.
Krisla, bot., art av släktet In’ula*.
Krislån, statliga låneformer med syfte att
stödja de av jordbrukskrisen i början av 1930-talet
hårdast drabbade jordbrukarna. 1932 instiftades
ackordslån och stödlån, som förmedlades av
eg-nahemsorganisationen, och 1933 Statens lånefond
för sekundär jordbrukskredit. Stödlånen
avskaffades redan 1935. Sedan 1940 meddelas
ackordslån och hjälplån. Se vidare Jordbrukskredit, sp.
101 f., samt Stöd- och ackordslån.
Krisma, teol., se Chrisma.
— 1127 —
— 1128 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
