Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristallsystem - Kristallvatten - Kristallviolett - Kristallviolettmetoden - Kristalläpple - Kristana esperantista ligo internacia - Kristberg - Kristdala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIST ALL VATTEN
lar). — Till grund för indelningen i k. ligger
den grad av symmetri olika kristaller uppvisa.
Som ett mått på symmetrigraden står antalet
symmetrielement hos resp, kristall.
Sym-metrielementen äro: symmetriaxlar, symmetriplan
och symmetricentra. Symmetriaxel kallas
en genom kristallen gående, tänkt linje, omkring
vilken genom vridning kristallens samtliga ytor
en el. flera ggr på ett varv kunna bringas i
exakt samma läge som utgångsställningens (ex.
tvåtalig, tretalig symmetriaxel).
Symmetriplan e t delar kristallen i två hälfter, vilka äro
varandras spegelbilder. Symmetricentrum
förekommer, där varje yta har en parallellyta på
andra sidan centrum. — K. äro till antalet 7,
näml, (se pl. vid sp. 1133): 1) Reguljära (i s
o-metriska, kubiska, tesserala) systemet
med 3 mot varandra vinkelräta, lika långa axlar.
2) Hexagonala systemet och 3)
trigo-nala systemet med 3 lika långa, i ett plan
liggande axlar (bildande 6o° vinkel med
varandra) samt vinkelrätt mot dessa en 4:e axel av
varierande längd; denna axel är hos hexagonala
systemet en 6-talig symmetriaxel, hos trigonala
en 3-talig. 4) Tetragonala (kvadratiska)
systemet med 2 mot varandra vinkelräta,
lika långa axlar samt vinkelrätt mot dessa
en 3:e axel av varierande längd. 5) Rombiska
systemet med 3 mot varandra vinkelräta
axlar av varierande längd. 6) Monoklina
systemet med 3 olika långa axlar, av vilka
2 skära varandra under sned vinkel; den 3:e axeln
står vinkelrätt mot de förras plan. 7) T r i k 1
i-na (asymmetriska) systemet med 3
axlar av varierande längd, skärande varandra under
sneda vinklar. De sju k. karakteriseras även
genom axelsymmetrien, reguljära systemet har 4
tretals axlar, hexagonala 1 sextals, trigonala 1
tretals, tetragonala l fyrtals, rombiska 3 tvåtals,
monoklina 1 tvåtals och triklina ingen
symmetriaxel. [R.NnlHdg.
Kristallvatten, kem. Många ämnen, som
kristallisera ur en vattenlösning, utfalla ej i vattenfri form
utan med ett visst antal vattenmolekyler bundna
på varje molekyl av ämnet i fråga. Så
utfaller t.ex. natriumsulfat med 10 molekyler k.,
Na2SO4 + ioH20. K. kan vara mer el. mindre
löst bundet. Det kan i en del fall bortgå redan
vid vanlig temp., v i 11 r i n g, i andra fall är det
mycket fast bundet och fordrar stark
upphettning för att avlägsnas. Även i ett och samma
ämne är allt k. ej alltid lika fast bundet.
Kopparsulfat t.ex. kristalliserar med 5 molekyler k.,
men av dessa gå 4 molekyler vid lägre temp.,
och en förening med 1 molekyl k. erhålles; detta
k. kan avlägsnas först vid upphettning till över
200°. Man saknade länge en systematik över de
k.-haltiga föreningarna. A. Werner har visat, att de
äro s.k. molekylföreningar och att k. är bundet
som i komplexa föreningar*. Kristaller, vilka
bildas ur andra lösningar, kunna innehålla
kristallalkohol el. kristallkloroform
analogt med k. Lj.
Kristallviolett, kem., se Metylviolett.
Kristallviolettmetoden, biol., se
Färgningsme-toder.
1700-talsmålning i Kristbergs kyrka.
Kristalläpple, paleont., se Cystoidea.
Krista’na esperantis’ta li’go internacia [-atsi’a],
se Kristliga internationella esperantoförbundet.
Kristberg, socken i Bobergs hd i Östergötland
och pastorat i Gullbergs och Bobergs kontrakt
av Linköpings stift, närmast n. om Boren; 164,42
km2, därav 144,71 land; 1,621 inv. (1949; 11 inv.
pr km2). Socknen är i stort sett en kuperad
skogs- och bergsbygd med mossar och sjöar,
som avrinna till Finspångsån; störst av sjöarna
är Stråken (74 m ö.h.) ung. i socknens mitt.
Höjderna i n.v. och v. nå c:a 140 m ö.h. Åkern
utgör 19% av landarealen, ängen 8 och
skogsmarken 60 °/o. I Karlsby vid statsbanan Mjölby—
Hallsberg finnas sågverk, hyvleri och lådfabrik,
tillhörande ab. Karlsby träindustrier, bildat 1946
(aktiekapital 160,000 kr, 50 arb.). Kvarns elverk
och kvarn tillhöra Motala ströms kraft-ab. Bland
de många större egendomarna märkas Olivehult*,
Kvarn*, Karlsby herrgård (Statens), Storeberg,
Spång, Stråken, Nordsjö (med mindre industrier),
Bondeby och Skrukarp. Karlströms järnverk från
1682 nedlades i slutet av 1800-talet. Kyrkan av
gråsten torde i sina äldsta delar stamma från
1100-talet. Den tillbyggdes med kor och korsarm
på 1720-talet, då även de gamla tegelvalven
ersattes med trävalv, som pryddes med ypperliga
målningar. Tornavslutningen tillkom 1758. Bland
medeltida träskulpturer märkas en S:t Olofsbild,
ett triumfkrucifix och en pietågrupp. Den vackra
altaruppsatsen är från 1731. — Namnet skrevs
1335 christbyærgh. Förleden är trol. Kristtus),
under vars särskilda beskydd kyrkan och socknen
sålunda ställdes. P.;Er.
Kristdala, socken i Tunaläns hd i Småland,
Kalmar län, och pastorat i Tunaläns och Sevede
kontrakt av Linköpings stift, n.v. om
Oskarshamn; 238,10 km2, därav 221,00 land; 2,857 inv.
(1949). Socknen är småkuperad samt rik på
mos
— 1139 —
— 1140 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
