Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Kristian X (konung av Danmark) - 11. Kristian (prins av Danmark) - 12. Kristian (prins av Danmark) - 1. Kristian Albrekt (hertig av Holstein-Gottorp) - 2. Kristian August (prins av Holstein-Gottorp) - Kristian (hertig av Zweibrücken) - Kristian Albrekt - Kristian August - Kristian II:s arkiv - Kristian IV:s stil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTIAN IV :s STIL
mellankrigsåren blev K. genom ständiga resor
väl förtrogen med alla delar av riket och avlade
också besök på Färöarna, Island och Grönland.
Med övriga nordiska regenter upprätthöll han
nära och hjärtliga förbindelser, vilka knötos
fastare genom täta besök i grannländerna, och
han deltog i mötena mellan de nordiska
stats-överhuvudena under såväl i:a som 2:a
världskriget. Under det senare kriget sattes K. på
ännu hårdare prov än under i:a världskriget.
Danmarks ockupation blev ett svårt slag för K.,
som hade önskat fortsatt kamp 9/4 1940, men från
början följde han under de svåra förhållandena
pliktens bud. I nära samband med regering och
riksdag gick han i bräschen för nationell
sammanhållning i förhoppning om framtida befrielse och
vann genom sitt fasta och manliga uppträdande
folkets kärlek och beundran. För regering och
riksdag var K:s lojala hållning av största
betydelse, särsk. under den svåraste tiden. Själv
drabbades K. av olyckor och sjukdom. Under
den s.k. telegramkrisen i sept. 1942 kastades K.
av hästen på sin vanliga ridtur genom
Köpenhamn och svävade länge mellan liv och död. Han
tillfrisknade, men sin forna rörlighet återfick
han ej. Vid den verkliga brytningen mellan
Danmark och ockupationsmakten utsattes K:s
sommarresidens för angrepp, och skott trängde in i
hans arbetsrum; även i denna situation intog han
en fast hållning. Sedan flyttade kungafamiljen
till slottet Amalienborg i Köpenhamn för att
under den svåra tiden vara hos huvudstadens
befolkning, och här upplevde K., beskyddad av en
dansk poliskår av gamla livgardister, den
rege-ringslösa tidens terror. Med stark inlevelse tog
han del av händelserna och motståndsrörelsens
framgångar. Hoppet om befrielse höll honom
uppe, och gripande blev mötet mellan konung och
folk Vs 1945 och mötet mellan konung och
riksdag. Det stod dock snart klart, att K:s krafter
voro i avtagande, men ännu i två år segrade
hans livsvilja, tills i april 1947 en ny sjukdom
ledde till döden. Han hade då blivit symbolen
för det moderna demokratiska kungadömet, själv
enkel och rättfram men ändå kunglig i sitt
uppträdande. Vid K:s sida stod, alltsedan bröllopet
1898, hans gemål, Alexandrine av
Mecklenburg-Schwerin, som var honom till ovärderligt stöd i
såväl ljusa som mörka tider. J.D.
11) Kristian, prins (1603—47), son till
Kristian IV, valdes 1608 till tronföljare. K. fick en
omsorgsfull uppfostran, men hans leverne väckte
anstöt, och som regent under krigen med kejsaren
och Sverige förvärvade han icke någon
berömmelse. Hans död före fadern var dock ett svårt
slag för konungamakten, då den gav adeln tillfälle
att vid kungavalet 1648 ytterligare inskränka denna.
12) Kristian, prins (1843—1912), se
Fredrik VIII (sp. 482).
Holstein-Gottorp. 1) Kristian A 1 b r e k t (ty.
Christian Albrecht), hertig (1641—94), efterträdde
1659 sin fader Fredrik III och fortsatte dennes
politik: frigörelse från beroendet av Danmark med
stöd av Sverige. K:s giftermål med konung
Fredrik HI:s dotter Fredrika Amalia 1667 tycktes
visserligen skola medföra en försoning med Danmark,
men strax efter Kristian V:s tronbestigning blev
förhållandet — nu på gr. av dansk aggressivitet —
åter spänt, och vid utbrottet av dansk-svenska
kriget 1675 tvangs K. i Rendsburg att överlämna sina
fästningar till Danmark och avstå från sin rätt att
hålla krigsmakt. Då K. sedermera protesterade
häremot, förklarades hans del i Slesvig förbruten.
Freden i Fontainebleau 1679 återinsatte K. i hans
rättigheter. 1684 besatte Danmark åter det
got-torpska Slesvig, och K. måste fly till Hamburg,
men särsk. Karl XI:s ingripande framtvang 1689
den för K. fördelaktiga förlikningen i Altona. K.
grundade 1665 det efter honom benämnda tyska
univ. i Kiel. PS.
2) Kristian August, den föreg:s yngre
son, prins (1673—1726), utövade från 1702 jämte
Hedvig Sofia och från 1708 ensam
förmynderska-pet för sin brorson Karl Fredrik, tills denne 1716
förklarades myndig i Slesvig och 1719 i Holstein.
K:s huvudsaki. av Görtz bestämda politik (se
Stora nordiska kriget) ledde 1713 till landets
besättande av danskarna. 1705 blev K. i strid med
den danske prins Karl tack vare Sveriges stöd
biskop i Lübeck-Eutin. Med sin gemål Albertina
Fredrika hade K. 8 barn, av vilka Adolf Fredrik
1751 blev svensk konung. PS.
Norge, se ovan Danmark 1)—8).
Zweibrücken. Kristian (ty. Christian), hertig
(1722—75), tillhörde grenen Pfalz-Birkenfeld av
huset Wittelsbach, vilken underhållit förbindelse
med det svenska kungahuset Pfalz och 1731 ärvt
dess stamland Zweibrücken. 1740 blev K. dess
hertig. Redan 1737 talade man om honom som
möjlig tronföljare i Sverige. När vid 1742/43 års
riksdag tronföljdsfrågan togs upp och den först
valde, hertigen av Holstein, på gr. av att han ung.
samtidigt utsetts till rysk tronföljare, var ur
räkningen, samlade sig hattpartiet om K., som livligt
förordats av Frankrike. Genom sammankopplandet
av tronföljdsfrågan med frågan om fred med
Ryssland, varvid kejsarinnan Elisabet som villkor för
freden krävde val av hertig Adolf Fredrik av
Holstein-Gottorp, förföll K:s kandidatur. B.
Kristian Albrekt, hertig, se Kristian,
Holstein-Gottorp 1).
Kristian August. 1) Prins, se Kristian,
Holstein-Gottorp 2). — 2) Hertig, se Karl, Sverige, prinsar
2). — 3) Hertig, se Augustenborg 3).
Kristian II:s arkiv, nutida benämning på den
samling kanslihandlingar, som Kristian II vid sin
flykt från Danmark 1523 förde till Nederländerna,
där den senare utökades. 1825 återfunnos
handlingarna i ett bayerskt provinsarkiv och
återbördades några år därefter till Norden, varvid största
delen hamnade i Norge. Sveriges andel
överlämnades bl.a. 1929 till Danmark i utbyte mot det s.k.
Sturearkivet. Större delen är tryckt av N. J.
Ekdahl i ”Christiern H:s Arkiv” (1835—42) och C. F.
Allen i ”Breve og Aktstykker til Oplysning af
Christiern den andens og Frederik den förstes
Historie” (1854). ISs.
Kristian IV:s stil har kallats den byggnads- och
dekorationskonst, som uppblomstrade under denne
danske konungs regering och uppmuntrades av
honom; utvecklingen började under Fredrik II
(Kronborg, Frederiksborg) och var väsentligen bestämd
av nederländskt inflytande med prägel av sènré-
— 1157 —
— 1158 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
