Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristian IV:s stil - Kristian X:s land - Kristain d’or - Kristianer, kristna - Kristiania(-) - Kristiania stift - Kristianiasväng - Kristianopel - Kristians amt - Kristiansand (syd)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTIAN X:s LAND
Kristianopel. Utsikt från s. bastionens ö. mur mot
kyrkan.
Foto M. Sjöbeck.
nässans och tidig barock (klassisk detaljbildning
men med kraftiga voluter, hög takresning, rikt
dekorerade, svängda gavelformer). Byggnaderna
uppfördes vanl. av oputsad tegel med ornament
och ramverk av huggsten. I Köpenhamn är
Rosenborg det förnämsta ex.; efter detta lustslott har
stilen stundom kallats ”r o s e n b o r g s s t i 1”. I
Skåne är Svenstorp (nära Lund) ett bland stilens
vackraste prov; dess förnämsta kyrkliga byggnad är
Trefaldighetskyrkan i Kristianstad. Denna
nederländsk-baltiska stil har också paralleller i Sverige
(Stockholm) och i Danzig. E.W.
Kristian X:s land, del av ö. Grönland (se karta
vid d.o.).
Kristian d’or, numism., se Christian d’or.
Kristia’ner, kristna (grek, christianöi’), namn
på dem, som bekände sig till Kristus, enl. Apg.
11:26 uppkommet i Antiokia (jfr Apg. 26:28, 1 Petr.
4:16), brukat i Rom o. 64 e.Kr., urspr. ett öknamn
av hedningarna, sedan accepterat som de kristnas
egen benämning på sig själva.
Kristia’nia(-), se Oslo(-).
Kristiania stift, se Oslo bispedömme.
Kristianiasväng, se Skidlöpning.
Kristiano’pel. 1) Socken i östra hd i Blekinge
och pastorat i östra kontrakt av Lunds stift,
intill Kalmarsund och gränsen mot Småland; 91,90
km2, därav 91,75 land; 2,410 inv. (1949).
Terrängen är flack, vid havet uppträda
skogplante-rade flygsandsfält. Den öppna kustbygden
övergår inåt land i stenbundna skogsmarker. Åkern
Utgör 31 °/o av landarealen, skogsmarken 55 °/o.
På kusten ligga K.2) och lämningar av Avaskär*
och Brömsehus*, det sistn. vid mynningen av
Brömsebäck*. Vid statsbanan
Karlskrona—Kalmar ligga stationssamhällena Brömsebro* och
Fågelmara, det senare med 302 inv. (1946).
Egendomar: Möllehall, Skäggeryd och
Abrams-äng. Om kyrkan se K.2). — Namnet efter den
danske kungen Kristian IV. P.;Er.
2) K. el. K:s köping, samhälle i K.i), på
en i Kalmarsund utskjutande halvö; 0,11 km2;
107 inv. (1949). K. kallas sedan lång tid tillbaka
köping och räknas officiellt som
municipalsam-hälle, men i verkligheten lära stadgorna ej
till-lämpas där. K. började anläggas 1599
(privilegierna från 1600) av Kristian IV som anfallsbas
el. stödjepunkt vid ev. krig med Sverige strax s.
om den gamla medeltidsstaden Avaskär, som
förlorade sina stadsprivilegier till förmån för K.
Runt staden uppfördes 1603—06 en stark mur
med bastioner. K. förstördes 1611 av Gustav
Adolf men återuppbyggdes. Det besattes med
holländsk hjälp 1676 av danskarna, som
reparerade de halvt förfallna fästningsverken och
gjorde staden till en stödjepunkt för snapphanarna
i ö. Blekinge, varför K. intogs och förstördes
av svenskarna 1677. Befästningsverken raserades,
och befolkningen tvingades att avflytta till annan
ort. Endast kyrkan, skolan, präst- och
klockargården fingo stå kvar. Den ganska trånga
hamnen är c:a 3,5 m djup, vid lastbrygga 1,8 m;
ålfiske. Konserveringsarbeten på fästningsverken
igångsattes 1937. Kyrkan, numera sockenkyrka,
tillkom i huvudsak 1618—24, är uppförd av
gråsten och tegel i korsform samt har både i
byggnaden och inredningen (altarverk, predikstol
m.m.) prägeln av nederländsk-baltisk renässans,
”Kristian IV:s stil”. — Litt.: A. Hallenberg, ”K.
såsom stad under svenskt välde” (i ”Blekinge
hembygdsförbunds årsb.”, 1927); V. Lorenzen,
”Christian IV:s Byanlæg og andre
Bybygnings-arbejder” (1937); B. Bengtsson, ”K. som
fästning” (i ”Blekingeboken”, 1938). J.C.
Kristians amt, se Opland fylke.
Kristiansand [-sann’], ofta Kristiansand
syd (till skillnad från Kristiansund), stad i
Vest-Agder fylke, s. Norge, vid mynningen av
Otra (Torridalselva); 24,110 inv. (1946). K.
an-lades 1641 av Kristian IV v. om älven med
regelbunden, rektangulär stadsplan och 15 m breda
gator. Efter branden 1892 ha trähusen i de s.
och centrala stadsdelarna ersatts av stenhus. K.
har livlig ångbåtsförbindelse med in- och
utlandet och är ändpunkt för Setesdalsbanan. K. är
exporthamn för trävaruindustrien vid Otra;
omedelbart ö. om K. mynnar den långa Tovdalselva,
medförande timmer från ett stort flodområde. K.
har nickelraffineringsverk, fanerfabrik, skeppsvarv
m.m. och är en av de norska städer, som under
de senaste åren utvecklat sig hastigast. I
närheten av K. ligga flera större företag
(elektro-kemisk industri, aluminium-, textil- och
träförädlingsindustrier). Den statsägda flyghamnen
Kje-vik ö. om K. har utbyggts till såväl land- som
sjöflygplats. — K. hade redan under 1600- och
1700-talen befästningar å Flekkeröy och Odderöy
s. om staden till skydd mot brandskattning.
Under 1800-talet beslöts befästningarnas rasering,
men o. 1900 anlades åter kustbefästningar å
Gleodden och Odderöy till hamnens skydd och
för skapandet av en replipunkt för mindre
örlogsfartyg. Befästningarna lågo i materielreserv
sedan 1928 men fingo trots dålig beredskap
ut
— 1159 —
— 1160 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
