Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristussymboler - Kristvalla - Kristvik, Erling - Kristyr - Krita, skrivkrita - Krita(n) - ab. Kritbruiksbolaget i Malmö - Kriterat papper, konsttryckpapper - Kriterium - Kritias från Aten - Kriticism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRITICISM
betecknades med endast ett kors*. Så finner man
som k. den gode herden (se Herden, Den gode),
fisken (se Ichthys och Fiskar, sp. 787) samt
lammet*, ofta jämte korsfana el. ett kristusmonogram,
syftande på Joh. 1:29 och flera ställen i Joh. upp.
Stundom brukades allegoriskt sådana gestalter som
Orfeus*. Vidare förekom som k. lejonet (”lejonet
av Juda”, Joh. upp. 5:5) men även — som
förebildande gestalt — Simson, stundom i strid med
lejonet (här odjuret). En typologisk symbol är
också kopparormen (Joh. 3:14). Vanliga k. äro
även vinstocken (Joh. 15:1 ff.) och en fot, som
trampar på en ormskalle (1 Mos. 3:15). E.W.
Kristvalla, socken i N. Möre hd i Småland,
Kalmar län, och pastorat i N. Möre kontrakt av
Växjö stift, n.v. om Kalmar; 119,04 km2, därav
118,85 land; 1,035 inv- (1949; 9 inv. pr km2). K.
är en i allm. småkuperad skogsbygd med
blockrik och svårbrukad moränmark. I s. bildar
Ljung-byån delvis gräns. Åkern utgör n°/o av
landarealen, skogsmarken 71 °/o. I Kristvallabrunn
finnas lädervarufabrik och smärre träindustrier, i
Bränntorp en möbelfabrik. Egendomar:
Slättinge-bygd och Skåreby (båda Statens), Gunnabo,
Kopparbo och Maltebo gård. Kyrkan av sten
byggdes 1794—95 och restaurerades senast 1930
—31. Namnet har ersatt ett äldre Gunnabo. Det
är givet efter drottning Kristina (se Hj. Lindroth
i ”S. Kalmar län”, 2, 1926, sid. 19). P.;Er.
Kristvik, Erling, norsk pedagog (f. 1882),
lärarexamen 1906, skoldir. i Nordland och Troms
1925, rektor vid Volda lärarskola 1930—46,
föreläsare i pedagogik vid lärarhögsk. i Trondheim
sedan 1946. Med sin dynamiska aspekt på
utveckling och uppfostran har K. haft stort
inflytande på lärarutbildningen i Norge. K. har
utbildat en biologisk pedagogik och förfäktar med
skärpa sina åsikter i arbeten som ”Læraryrket”,
(2 bd, 1925—40, 3 uppl. av d. 1 1946), ”Sjelelære”,
(1937, 3 uppl. 1947) och ”Elevkunne” (i939,
2 uppl. 1945). E.Bng.
KristyT, kok., se Glasyr.
Krita, skrivkrita, geol., ren, vit, lös,
jordaktig kalksten av övervägande organiskt ursprung,
bildad av bl.a. foraminiferskal, bryozofragment,
kokkosfärer och kokkoliter. K. har ofta jämförts
med de nutida havens globigerinaslam, vilket dock
väsentligt skiljer sig genom avsevärd halt av
vulkaniskt stoft, medan terrigent detritus blott kan
spåras i k. Därjämte är globigerinaslammet ett
djuphavssediment, medan k:s fossilinnehåll (bl.a.
av större evertebrater) tyder på ett bildningsdjup
av uppskattningsvis 200 m. K. förekommer i övre
delen av kritsystemet i n. Frankrike och s.
England, bildande strandklintar vid Kanalen, i Polen
och i v. Östersjöns kusttrakter med klintar på
Rügen, Mön och Stevns samt i delar av
Nordamerika. På Rügen och Mön ha kritlagren under
kvartärtiden varit utsatta för dislokationer, och i
Skåne ligga de viktigare förekomsterna av k. icke
i fast klyft utan äro stora flak el. skollor i de lösa
jordlagren (jfr Skåne, geologi). I Ostindien har
man påträffat k. av sentertiär ålder. — Rå k. är
väsentligen råmateriel till cementfabrikation,
medan genom slamning förädlad k. har en
ganska mångsidig användning: till målning som
vatten- och limfärg, i tapetfabrikationen som grund
åt färgtrycket, i pappersindustrien som fyllmassa,
blandad med oljor till glasmästarekitt; till
skol-kritor blandar man k. med gips; vidare användes
k. som puts- och polermedel. [K.A.G.1G.R.
Krita(n), vardaglig benämning på kritperioden
och kritsystemet*.
ab. Kritbruksbolaget i Malmö, grundat 1914,
tillverkar slammad krita, ävensom produkter
härav (vid ab. Svenska färg- och kritverken,
Göteborg). Företaget är huvudintressent även i
Kvarnby jordbruks ab.; dess aktiekapital uppgår till 1,7
mkr, omslutningen utgör c:a 3 mkr, antalet
in-dustriarb. o. 65. K. bildades som en
sammanslutning av 6 skånska kritbruk, av vilka de äldsta,
varibland Daniel Hjorts, anlades o. 1865. Ark
brytas 20,000 å 25,000 t krita, som på grund av
sin goda kvalitet fått stor marknad även i
utlandet. A.Lg.
Kriterat papper, konsttryckpapper, ett
råpapper, bestruket med en mineralmassa
(ba-riumsulfat, kaolin jämte bindämne), vilken
möjliggör en hög glättning av pappersytan. Sådant
papper lämpar sig särsk. för illustrationstryck,
varvid detaljer i finrastriga autotypier
framkomma skarpare än på vanligt tryckpapper.
Krite’rium (grek. kritRrion), kännetecken,
pröv-ningsmedel, bevis. — 1) Log., kännetecken, från
vilket man kan sluta sig till själva saken; man talar
särsk. om sanningskriterium (lat. critRrium v er i),
med vars hjälp man med säkerhet kan skilja sant
från falskt el. felaktigt.
2) Sportv. Svenskt k., en slätlöpning för
2-åriga i Sverige, Danmark och Norge födda hingstar
och ston. Distans 1,000 m. Vikt: hingstar 56 kg,
ston 54 V2 kg. Prissumma max. 7,000 kr. Insats
150 kr, som betalas i 3 terminer. K. är närmast
avsett att pröva hästarnas sannolika utsikter i den
året därpå följande derbylöpningen (se Derby).
Svenskt k. instiftades 1918 och rides årl. på
Jä-gersro i juli el. aug. — Inom travsporten, där
derby-loppet vanl. är reserverat för 4-årsklassen, utgör k.
(i Sverige benämnt Svenskt
travkriterium) ett prov för 3-åringarna utom i de få länder,
där derbyt köres med 3-åringar. [S.CrJO.Kgh.
Kri’tias (grek. Kriti’as, lat. Crifias) från Aten,
grekisk statsman och skriftställare (c:a 460—403
f.Kr.). Tillhörig Atens högsta aristokrati spelade
K. en ledande roll i den radikala högeroppositionen
mot det demokratiska systemet, med revolution
och diktatur på programmet. Hans stund kom
vid katastrofen efter peloponnesiska krigets
olyckliga slut (404), då han blev själen i de ”30
tyrannernas” välde. Vid den demokratiska
restaurationen 403 stupade han på slagfältet. — K. och hans
krets (däribland hans frände Platon) hade stått
Sokrates personligen mycket nära, vilket bidrog
till den opinionsstorm mot denne, som förde till
dödsdomen. Som tänkare och diktare gick dock
K. andra vägar än Sokrates. Med utgångspunkt
hos Thukydides och sofisterna för han ut teorien
om den starkares naturliga rätt i paradoxala
konsekvenser. — Uppl.: H. Diels, ”Die Fragmente der
Vorsokratiker”, 2 (4 Aufl. 1922). I.H.
Kriticism’ kallar man särsk. Kants filosofi,
emedan den till utgångspunkt för allt filosoferande
fordrar en kritik av vår kunskapsförmåga. Då
denna av Kant* begränsades till fenomenvärlden
— 1193 —
— 1194 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
