Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kriticism - Kritik - Kritikast, kritikaster - Kritik der reinen Vernunft - Kritiker - Kritios - Kritisera - Kritisk - Kritisk hastighet - Kritisk kallbearbetningsgrad - Kritisk punkt - Kritisk spänning - Kritisk temperatur, absolut kokpunkt - Kritiskt tillstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRITIK
men samtidigt inom denna tillerkändes vissa
aprioriska och allmängiltiga kunskaper, har k.
kommit att intaga en mellanställning mellan
dogmatism och skepticism och därmed mellan de
filosofiska motsatserna över huvud infört en
förmedling, som ej fanns i de förkantiska filosofierna.
Se även Dogmatism, Empirism och
Erfarenhet. H.L.
Kriti’k (fra. critique, av grek, kritike’, en form av
adj. kritikos’, avgörande, till kri’nein, skilja, avgöra;
jfr Kris), granskning, bedömande; klander;
vetenskaplig undersökning. Jfr bl.a. Bibelkritik,
Konstkritik och Litteraturkritik.
Kritikast’, k r i t i k a s’t e r (se Kritik; bildat med
lat. suffixet -aster, numera med försämrande betyd.;
jfr poetaster), småaktig el. klen kritiker; häcklare.
Kritfk der reinen Vemunft [råi’nan färnonft’]
(ty., ”Kritik av det rena förnuftet”), titeln på
Immanuel Kants* kunskapsteoretiska huvudarbete.
Kri’tiker, granskare, anmärkare; konst-,
litteratur-, musik- el. teateranmälare i en tidn. el. tidskr.
KritJos, grekisk skulptör, utförde jämte
Ne-siotes en 477 f.Kr. i Aten uppställd bronsgrupp
av de s.k. tyrannmördarna Harmodios och
Aris-togeiton, vilken ersatte en av Xerxes 480 f.Kr.
bortförd äldre grupp av Antenor*. Denna K:s
och Nesiotes’ yngre version av det märkliga
politiska monumentet är känd genom marmorkopior
och genom myntbilder.
Kritise’ra, granska; nagelfara, klandra.
Kritisk (se Kris och Kritik), granskande,
prövande; kritiklysten; noga, kinkig; avgörande;
betänklig, farlig. — Bot., om art, släkte, fam. m.m.,
som är till sin begränsning omtvistad och
innefattar ett flertal, ofta ett mycket stort antal, varandra
närstående och endast med svårighet bestämbara
former, arter m.m. Bland kritiska växtsläkten
kunna nämnas hökfibble-, ros- och hallonsläktena.
Kritisk hastighet, fys., se Laminär strömning.
Kritisk kallbearbetningsgrad, metall., se
Rekris-tallisation.
Kritisk punkt, fys., se Kritiskt tillstånd.
Kritisk spänning, elektrotekn., se Coronaförlust.
Kritisk temperatur, absolut kokpunkt,
fys., den högsta temp., vid vilken ett ämne kan
existera på en gång som vätska och gas (se
Kritiskt tillstånd).
Kritiskt tillstånd, fys. Om man inför en viss
mängd av ett ämne i en behållare, som hålles vid
konstant temp., bestämmer samhörande värden av
tryck och volym och i ett diagram grafiskt uppritar
sambandet mellan trycket (p) och spec. volymen (v),
d.v.s. volymen av massenheten, erhålles en kurva
av den form, som endera av kurvorna i fig. visar.
Upptages samma samband vid andra konstanta
temp., fås vid den grafiska representationen en
skara av kurvor. I fig. är utseendet av en
kurv-skara, som på sådant sätt erhålles för koldioxid,
angivet (enl. Andrews). Vid 13°! erhålles den
iso-terma kurvan ABCD, vid 2i°s A’B’CD’ o.s.v. Dessa
isotermer bestå av en hyperbelliknande gren AB
(resp. A’B’), svarande mot den omättade ångan, en
rätlinjig, med z^-axeln parallell gren B C (resp. B’C),
som svarar mot substansens successiva övergång
från gasformigt till flytande tillstånd, och en mot
/>-axeln brant uppstigande gren CD (resp. CD’), som
motsvarar vätskans kompression. Den rätliniga
Isotermer för koldioxid (enl.
Th. Andrews).
delen blir allt
kortare, ju högre temp.
är, och vid den
iso-term, som motsvarar
en temp. av 31^1,
har den krympt ihop
till en punkt. Denna
benämnes den
kritiska punkten,
och ämnet säges vid
denna befinna sig i
det kritiska
tillståndet, som
karakteriseras av en bestämd
temp., den
kritiska temperaturen, ett bestämt
tryck, det
kritiska trycket, och
en bestämd spec.
volym, den kritiska
volymen. Vid en
temp. högre än den
kritiska är det omöjligt att kondensera en gas
till en vätska, huru höga tryck som än
användas. Härigenom förklaras de under en lång följd
av år misslyckade försöken att trots användande
av höga tryck kondensera vissa av de vanligaste
gaserna (t.ex. syre och väte), vilka på gr. därav
kallades ”permanenta”. Att bringa dessa i
flytande form lyckades först, sedan det blivit möjligt att
avkyla dem under deras kritiska temp. (jfr
Flytande helium etc.). De isotermer, som svara mot högre
temp. än den kritiska, ha med stigande temp. ett
allt jämnare förlopp och närma sig till formen de
streckade isotermerna upptill till h. på fig., vilka
representera luftisotermer för temp. över
rums-temp. och tillnärmelsevis ha formen av liksidiga
hyperbler. En punkt innanför den parabelliknande,
streckade kurvan BB’EC’C anger ett tillstånd, då en
del av ämnet befinner sig i vätskeform, resten i
form av mättad ånga. Toppunkten av denna kurva
är den kritiska punkten. Vid denna försvinner
skillnaden mellan ångans och vätskans egenskaper.
Latenta ångbildningsvärmet är = o, och detsamma
är fallet med kapillariteten och inre friktionen.
Underkastas substansen en tillståndsförändring
från ett tillstånd, svarande t.ex. till punkten H, i
vilken ämnet otvivelaktigt befinner sig i gasform,
till ett tillstånd, svarande till punkten G, i vilken
ämnet lika otvivelaktigt befinner sig i vätskeform,
så är det, om tillståndsförändringen förlöper längs
en kurva, som går ovanför gränskurvan BB’ECC,
möjligt att kontinuerligt överföra gasen i
vätskeform, utan att man kan säga, var övergången från
den ena fasen till den andra äger rum. Den förste,
som undersökte k., var Cagniard de la Tour (1822).
Kritiska data för några viktigare ämnen.
kritisk temp. i °C. kritisk tryck i atm.
etyleter 194 36>7
etylalkohol . 243 65,3
klorväte 52 84,3
koldioxid ... 3i 74,s
kväve —147 34,o
luft ........ —141 38,0
svaveldioxid 157 80,2
syre ........ —119 51,7
vatten ......... 374 212,2
väte ........ —240 13,2
— II96 —
— 1195 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
