Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kroatien - Kroatien-Slavonien - Kroatiska litteraturen - Kroatiska språket - Krocetin - Krocin, saffransgult - Krocket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KROCKET
styrelse inom det sålunda bildade jugoslaviska
riket, men storserberna genomdrevo 1921 en
centralistisk författning. Konflikten mellan
autonomirörelsen, främst företrädd av det kroatiska
bondepartiet, och den härskande serbiska
riktningen dominerade under de följ, åren politiken
i den nya staten (se Jugoslavien, historia). 1929
upphävde konung Alexander den parlamentariska
författningen och införde diktatur i syfte att
definitivt hävda enhetslinjen under serbisk ledning.
Sedan Alexander 1934 hade fallit offer för ett
attentat, anstiftat av kroatiska terrorister,
försökte prins Pauls förmyndarregering att uppnå en
försoning med kroaterna. Långvariga
förhandlingar med deras ledare V. Macek ledde 1939 till att K.
(egentliga K. [se K.2] jämte Slavonien,
huvuddelen av Dalmatien samt delar av Bosnien och
Hercegovina) förklarades som autonom provins
under namnet banatet K. Macek blev v.
konseljpresident i regeringen Cvetkovic. (Förhandlingar
om en motsvarande ställning för Slovenien
inleddes s.å.) Konflikten mellan kroater och serber
flammade upp i april 1941 vid axelmakternas
angrepp mot Jugoslavien. I K. fanns då en
stark, axelvänlig femtekolonn. K.
proklamerades 10/4 som självständig stat av ”general”
S. Kvaternik, och följ, dag utropades den från
landsflykt återkomne kroatiske extremisten A.
Pavelic, som hade stått bakom mordet på
konung Alexander, till riksföreståndare i K. Landet
förklarades 18/s s.å. som kungarike under italienskt
beskydd med prins Aimone, hertig av Spoleto,
som konung under namnet Tomislav I.
Stats-området skulle bestå av K., Slavonien, delar av
Dalmatien samt Bosnien och Hercegovina. Zagreb
blev huvudstad. I nov. 1941 anslöt sig K. till
Antikominternpakten och i juni 1942 till
Tre-maktspakten. Kungariket skulle enl. avtal mellan
Hitler och Mussolini hållas besatt främst av
italienska trupper, men tyska styrkor kvarstannade
i Zagreb o.a. viktiga kroatiska städer. Makten
uppbars officiellt av den kroatiska fascistiska
ustasjarörelsen men kom alltmer i tyskarnas
händer. Konung Tomislav avsade sig i aug. 1943
kronan; han hade aldrig besökt sitt rike. Efter
Italiens kapitulation i sept. s.å. besatte tyskarna
hela Dalmatien och införlivade detsamma med
K. På kroatiskt område opererade under krigsåren
olika partisanförband. I den vid 2:a världskrigets
slut under ledning av Tito upprättade jugoslaviska
federativa folkrepubliken ingår en autonom
republik K., omfattande det egentliga K., Slavonien
och huvuddelen av Dalmatien. — Litt.: F. v. Sisic,
”Geschichte der Kroaten”, 1 (1917); J. Horvat,
”Die politische Geschichte K:s” (2 bd, 1936—
38); M. Tschekitsch, ”Jugoslavien am
Scheide-wege” (1939). P.;B.;S.Br.
2) Landskap, omfattande en mindre del av
nuv. jugoslaviska folkrepubliken Kroatien (se K.i)
el. området mellan Adriatiska havet i s.v. och Sava
i n.ö. och gränsande i n. till Krain, i s. till
Dalmatien och Bosnien. Före 1918 användes beteckningen
K. endast för detta landskap. K. var tidvis eget
förvaltningsdistrikt inom Habsburg-väldet, tidvis
förenat med Slavonien, n.ö. om Sava, till
förvalt-ningsdistriktet Kroatien-Slavonien.
Kroatien-Slavonien, kroat. Hrvatska-SUwonija,
4 u
Krocket. Den vanligaste
uppställningen av bågar
och pinnar vid
sällskapsspel.
före 1918 ett med
speciella privilegier
utrustat, Ungern tillhörigt
autonomt
förvaltningsområde, officiellt
benämnt kungarikena
Kroatien* och
Slavonien*. K. ingår
numera i Jugoslavien och
tillhör till sin huvuddel
efter 2:a världskriget
folkrepubliken
Kroatien*, som dock
jämväl omfattar andra
områden, främst
huvuddelen av Dalmatien.
Kroa’tiska
litteraturen, se Serbokroatiska
litteraturen.
Kroa’tiska språket,
se Serbokroatiska
språket.
Kroceti’n, kem., se Krocin.
Kroci’n, saffransgult, ett i märket hos
krokus förekommande, i cellsaften löst färgämne
av glykosidnatur, vilket vid hydrolys under
avklyvning av glykos övergår till k r o c e t i n.
Krocket (eng. croquet, urspr. fra. med betydelsen
”krökt käpp”), spel med träklubbor och klot på
plan med uppsatta bågar och pålar; urspr. från
Languedoc (där benämnt paillemaille), varest det
lär ha spelats redan på 1200-talet, kom det till
England i början av 1850-talet; 1868 bildades All
England Croquet Club med årliga
mästerskapstävling-ar i Wimbledon. Småningom utträngdes k. av
tennis men fick med nya regler och förbättrade
redskap på 1890-talet ny spridning, bl.a. i de engelska
kolonierna och i Amerika. 1896 bildades United
All England Croquet Association. —
Grundprincipen i spelet är, att kloten skola drivas genom
bågarna med så få slag som möjligt. Spelregler,
spelplanens dimensioner, bågarnas uppställning
m.m. växla dock i olika länder. I England är
planens storlek c:a 32X25 m, i Amerika c:a 18X9 m.
Det amerikanska k., som kallas roque och betr,
bågarnas uppställning m.m. liknar det svenska,
spelas på sandplan inom cementsarg. Engelskt k. har
Krocket.
— 1205 —
— 1206 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
