Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krokann, Inge - Krokek - Kroken - Krokens barn- och ungdomshem - Kroketter - Krokfors, Hjalmar Eugen - Krokhas - Kroki - Krokodil (tidskrift) - Krokodildjur - Krokodiler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KROKODILER
med framgång med romanen ”1 Dovre-snö”, en
sakkunnig och psykologiskt säker skildring av
bondelivet i hans hembygd under 1400-talet,
fortsatt med ”Gjenom fonna” (1931), ”På
linfek-sing” (1934) och ”Under himmelteiknet” (1941).
K. har vidare utg. ”Blodröter” (1936; sv. övers.
1938), en roman om massuggestion, och ”Ut av
skuggen” (1949), en skildring av brytningarna i
norsk bondevärld efter 2:a världskriget. K. har
också framträtt som historiker med ”Då böndene
reiste seg; ein av förarane; Ingebrigt Sæter” (1937)
och ”Det store hamskiftet i bondesamfunnet” (i
”Norsk kulturhistorie”, 5, 1942). K. har även
skrivit lyrik (”Ni tre-relieff”, 1943, ”Dikt”, 1947,
”Sullam lull; sullar og songar for små og store
born”, s.å.). K. skriver på landsmål, livfullt och
märgrikt, 1933 utgav han en folkskrift om
lands-målsdiktaren Olav Aukrust. — Litt.: ”Syn og
Segn” utgav ett K.-nummer 1944. E.
Krokek, socken i Lösings hd i Östergötland
och pastorat i Norrköpings kontrakt av
Linköpings stift, mellan Bråviken och
sörmlandsgrän-sen; 93,31 km2, därav 89,42 land; 2,360 inv. (1950).
K. ligger på Kolmården och dess sydsluttning
och är en glest befolkad skogs- och
bergsbygd. Åkern utgör 10% av landarealen,
skogsmarken 72 °/o. I socknen ligga
municipalsamhäl-let Kolmården*, Marmorbruket*,
Kolmårdssana-toriet* samt vid ö. stambanan Getå* och
stationssamhället Krokek (329 inv. 1946) med
cementgjuteri och någon träindustri. En mängd
villor ligga utmed Bråviken. Egendomar: Getå,
Uttersberg, Timmergata, Strömsfors och
Bränntorp. I K. låg ”Vårfrukloster på Kolmården”,
johannit- el. franciskankloster (uppgifterna
härom växla), f.g. omnämnt i början av 1400-talet,
efter Västerås recess 1527 förlänat åt biskop
Magnus Sommar i Strängnäs; obetydliga ruiner
finnas kvar. Den nuv. kyrkan av tegel byggdes
1895—96. Av den gamla kyrkan från 1747,
vilken nedbrann 1889, kvarstår en ruin. — Namnet
skrevs 1440 Krokeekina (ack.). Det är trol. givet
efter någon stor ek med krokig växt (se E.
Li-dén i ”Namn och bygd”, 1916, sid. 125). P.;Er.
Kroken, se Björneröd och Kroken.
Krokens barn- och ungdomshem, beläget i
Sö-derbärke sn, Kopparbergs län, äges av Allmänna
barnhuset i Stockholm, grundades 1933, är avsett
för gossar och flickor. Ändamål: 1) att ge flickor
— undantagsvis även äldre gossar — utbildning i
lantbruk och lanthushåll, flickor jämväl i skötsel
av barn, 2) att för stadigvarande vård mottaga
värnlösa, föräldravård berövade samt värnlösa
barn med mindre kroppslyte, ävensom
svårplace-rade barn i allm., för vilka icke undervisning i
särklass erfordras, 3) att för någon tid intaga barn i
behov av konvalescentvård, 4) att bereda tillfällig
vård åt dem, som enl. 1) och 2) varit intagna på
hemmet, ävensom f.d. barnhusbarn, som sakna
arbete el. tillflyktsort. Platsantal 33. af K.
Krokett’er (fra. croquettes, av croquer, krasa
mellan tänderna; jfr croque, skorpa), avlånga
flottyr-kokta bullar, gjorda på stuvning av kött, särsk.
fågel, fisk el. grönsaker. För att få k:s stekyta
frasigare och starkare dubbelpaneras de.
Krokfors, Hjalmar Eugen, finländsk
författare och skolman (f. 1904), lärarkandidat 1926,
su 16. — 1217 —
39 — Red. avsl. 6/6 50.
folkskollärare s.å. i Esse överlappfors, tf. lärare
i Kronoby, Ytterbråtö, 1944. K. har utg.
diktsamlingarna ”Gränsmark” (1937), ”Uppbrott”
(1940), ”Före hanegället” (1945) och ”Syn av
segel” (1949). K:s lyrik, som följer traditionella
mönster, är ordknapp, fylld av varm- känsla för
livet och naturen i hans hembygd Österbotten.
Hans dikter äro vanligen religiöst inspirerade.
Krokhas, veter., se Hasvinkel.
Kroki’ (fra. croquis, flyktigt utkast till karta
o.d.); skiss, första utkast till målning, vanl. utfört
med penna, stundom med pensel; teckning efter
(levande) modell i övningssyfte.
Krokodil, rysk satirisk tidskrift, grundad 1922,
utges var io:e dag i Moskva på ”Pravda”s förlag.
K. har tillvunnit sig en mycket stor popularitet
både genom bidragens frispråkighet och deras
ofta goda konstnärliga halt. Ett stående föremål
för satiren i K. är den sovjetryska byråkratiens
avarter jämte tillståndet i den ”kapitalistiska”
delen av världen. Uppl. 167,000 ex. (jan. 1950).
Krokodildjur, Crocodi’lia (EmydosäiMa), ordn.
av klassen kräldjur, omfattar stora former med
långsträckt kropp, brett, plattat huvud med långt
utdraget nosparti och kägelformade, i tandhålor
nedsänkta tänder, lång, från sidorna hoptryckt
stjärt och korta ben med på framfoten 5 fria, på
bakfoten 4 genom simhud förenade tår. Kroppen
är täckt av hornplåtar (se Fjäll), under vilka på
rygg, hals och buk (kajmaner) förbenade partier
bilda ett hudpansar. Näsöppningarna ligga vid
nosspetsen, och framför den bakåt förlängda hårda
gommens bakkant nedhänger ett hudveck, som
avskiljer munhålan från svalget och gör det möjligt
för k. att andas i vattnet även med öppen mun,
blott nosspetsen är över vattenytan. I bukväggen
finnas bakom revbenen förbenade bukrevben.
Hjärtat är fyrrummigt. K. förekomma i alla
världsdelar utom Europa och leva i sjöar och floder och
lägga stora, med kalkskal försedda ägg. De äro
glupska och rovgiriga former, vilka som äldre
ibland även angripa större däggdjur och
människor. Ordn., som uppträdde under trias och nådde
sin största utveckling under jura och krita,
omfattar nu blott 25 arter, fördelade på följ, släkten:
gavialer, egentliga krokodiler, alligatorkrokodiler,
alligatorer och kajmaner. H.Bn.
Krokodiler, i) Ordn. Crocodi’lia, se
Krokodildjur.
2) E g e n 11 i g a k., Crocodi’lus, släkte av ordn.
krokodildjur, utmärkes av en inskärning på
vardera sidan i överkäken för underkäkens 4:e tand
samt av ryggsidans i 4 el. flera rader ordnade,
starkt kölade plåtar. Av hithörande arter, vilka
särsk. som yngre äro varandra mycket lika, må
nämnas nilkrokodilen, C. nilo’ticus, som
blir över 6 m lång och i olika varieteter
förekommer i Afrika och på Madagaskar och förr hölls
helig i Egypten, där den nu är utrotad, den i v.
Afrika hemmahörande pansarkrokodilen,
C. cataphraRtus, som genom sitt spetsiga nosparti
erinrar om gavialen, den ända till 8 m långa
listkrokodilen, C. poro’sus, från s.ö. Asien, Nya
Guinea och Australien, samt den från Florida till
Ecuador utbredda spetsnoskrokodilen, C.
america’nus. En närstående art har upptäckts i
skånska kritan (se Skånekrokodil).
— 1218 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
