Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krokodiler - Krokodilfloden - Krokodilopolis - Krokodilskinn - Krokodilsvansödla - Krokodiltårar - Krokodilväktare - Krokodilödla, krokodilsvansödla - Krokoit, röd blymalm - Krokom - Krokpinnharv - Kroksabel, krumsabel, krumsvärd - Krokskär - Krokslag - Krokslätt - Krokstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KROKODILFLODEN
Nilkrokodil (överst t.v.), listkrokodil och krokodilägg.
Krokodilfloden, i Afrika, se Limpopo.
Krokodilopolis [-åp’-], forntida stad i Egypten,
se Medinet el-Faijum.
Krokodilskinn, gemensam benämning för skinn
av krokodil, alligator och varanödla. K. användes
till skor, damväskor etc. Grövre skinn äro vanl.
vegetabiliskt gafvade, mindre skinn kromgarvade.
För att bevara den naturliga färgteckningen på
plåtarna lämpar sig bättre alungarvning,
formalde-hydgarvning el. garvning med syntetiska
garvämnen. Imitation i kalvskinn är vanlig
handelsvara.
Krokodilsvansödla, se Krokodilödla.
Krokodiltårar, hycklade tårar, efter gamla
föreställningar om att krokodilen lockar till sig
människor genom att härma ett barns gråt.
Krokodilväktare, Pluvia’nus aegyp’tius, fågelart
av fam. vadarsvalor, är av en duvas storlek, ovan
svart, under gulvit, med ljusgrå vingar. Den
förekommer över stora delar av Afrika från Egypten
och Abessinien över Sudan till Guldkusten,
Nigeria och Belgiska Kongo och uppehåller sig mest
vid floder och sjöar. Sitt namn har den fått på
gr. av sin vaksamhet; efter dess varningsrop rätta
sig de djur, med vilka den sällskapar, bl.a.
krokodilerna. Med dessa står k. på vänskaplig fot, i
det fåglarna ogenerat springa omkring på deras
Krokodilväktare.
ryggar och därvid snappa till sig där fastsugna
iglar m.m.; ibland plocka de t.o.m. bort djur och
föroreningar från krokodilernas tänder. Äggen äro
2—3 och grävas ned i sanden av föräldrarna, som
sedan ruva ovanpå denna, detta som ett skydd
mot allför stark solbestrålning. Även ungarna lära
av föräldrarna skyddas på samma sätt mot
fiender. H.
Krokodilödla, krokodilsvansödla,
Croco-di’lurus lacer’tinus, art av fam. skenödlor, har en
från sidorna sammantryckt, på översidan
dubbel-kölad, mycket lång svans och djupt tvåkluven
tunga. K. är på ryggsidan brun med svarta
fläckar, under gul, och når en längd av över i m.
K. förekommer i Guayana och Nordbrasilien.
Krokoi’t, röd blymalm, blykromat, PbCrO4,
monoklint mineral, vanl. i prismatiska kristaller
med diamantartad glans, starkt röd färg och
orangefärgat streck.
Krokom, stations- och industrisamhälle i
Röd-öns sn i Jämtland, vid Indalsälven och statsbanan
Bräcke—Storlien, 18 km n.v. om Östersund; 1,303
inv. (1946), tills, med Hissmofors.
Provinsialläkare. Ang. industrier se Hissmofors ab. och
Hissmofors kraftverk. — Namnet är dat. plur. av
krok och syftar på älvkrökarna här (se C.
Lindberg i ”Namn och bygd”, 1936, sid. 260). Det
skrevs 1437 j Krokom.
Krokpinnharv, lantbr., se Harv.
Kroksabel, krumsabel, krumsvärd, ofta
använda benämningar på sabel med kraftigt krökt
klinga.
Krokskär, fiskläge i Torö* sn i Södermanland.
Krokslag, eng. hook, se Boxning, sp. 912.
Krokslätt, stadsdel, se Göteborg, sp. 567.
Krokstad, socken i Sörbygdens hd i Göteborgs
och Bohus län, och församling i Krokstads, Hede
och Sanne pastorat i Vikornas s. kontrakt av
Göteborgs stift, vid gränsen mot Dalsland; 159,69
km2, därav 150,43 land; 1,569 inv. (1949; 10 inv.
pr km2; 3,251 inv. 1870). Huvudbygden ligger i
örekilsälvens och Hajumåns dalar, i v. höjer sig
Kynnefjälls öde bergsplatå. Åkern utgör 15% av
landarealen, skogsmarken 26%. K. är rikt på
fornlämningar; en hällkista, ett flertal kummel
— 1219 —
— 1220 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
