Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRONOLOGI
Rumänien 1919 samt i Grekland 1923. — Sedan
gammalt firas den kristna påskdagen på första
söndagen efter första fullmånen efter
vårdagjämningen (jfr Påsk). Denna fullmåne kallas
påskfullmånen och dagen för dess
inträffande påskterminen. Denna bestämdes
genom cyklisk beräkning; i julianska kalendern
användes Metons 19-åriga cykel, så att
påskterminen efter 19 år återkom till samma datum.
Ett visst års plats i denna cykel bestämmes av
gyllentalet, som erhålles, om den rest, som
uppkommer vid årtalets division med 19, ökas
med I. Den gregorianska reformen innefattade
även en reform av påskberäkningen. Då den
julianska månmånaden var något längre än den
synodiska mån., måste de julianska data för
fullmånarna efter en längre tids förlopp bli
märkbart för sena och kräva en negativ korrektion,
vilket beaktades i den gregorianska kalendern.
För att ur den julianska påskterminen erhålla
den gregorianska måste man först addera det
antal dagar, som utgör skillnaden mellan de båda
tideräkningarna, och så anbringa ovannämnda
korrektion med id vart 300:e år 7 gånger i rad
och därpå en gång efter 400 år. De mot
gyl-lentalen svarande påskterminerna äro givna i
tab. 1; för varje påsktermin är också tillhörande
dagbokstav given (de stora bokstäverna i
tab.). Årets 7 första dagar betecknas med
bokstäverna A, B, C, D, E, F, G; den 8:e åter med
A, den p:e med B o.s.v.; varje dag på året får
således en bestämd bokstav, som kallas dess
dagbokstav. Under skottåren erhålla 24 och 25
febr, samma dagbokstav. Känner man
dagbokstaven för årets första söndag, så äro alla
övriga dagar under året, som ha denna dagbokstav,
söndagar. Denna dagbokstav kallas årets s ö
n-dagsbokstav. Skottåren ha två
söndagsbok-stäver, en gällande t.o.m. skottdagen, den andra
för resten av året. Då i den julianska kalendern
vart 4:e år är skottår, följer, att under två år,
som skilja sig med 4 X 7 = 28 år från varandra,
alltid samma datum i denna kalender måste
infalla på samma veckodag, och således dessa
båda år ha samma söndagsbokstav. En sådan 28-års
period kallas s o 1 c i r k e 1 el. solcykel; ett visst
års nr i solcirkeln, dess solcirkeltal, är den rest,
som erhålles, om det med 9 ökade årtalet divideras
med 28; blir resten = o, så är solcirkeltalet = 28.
De mot solcirkeltalen svarande
söndagsbokstä-verna i den julianska kalendern finnas i tab. 2,
som också innehåller den gregorianska
kalenderns söndagsbokstäver, vilka erhållas ur de
julianska genom att taga hänsyn till skillnaden
mellan de båda kalendrarna. Med hjälp av tab.
1 och 2 kan påsksöndagen för ett givet år lätt
beräknas. När inträffar t.ex. påsken 1952 enl.
nya stilen? Divideras årtalet med 19, erhålles 14
som rest, gyllentalet är således 15, påskterminen
är då enl. tab. 1 10 april, dess dagbokstav är
B. ökas årtalet med 9 och divideras summan
med 28, erhålles 1 som rest; detta är årets
solcirkeltal, motsv. söndagsbokstav är enl. tab. 2
F, E. Detta år har två söndagsbokstäver på gr.
av att det är skottår; för att bestämma
påskterminens veckodag få vi använda den sista, efter
skottdagen gällande, alltså E. Dagbokstaven E
Tab. 1. Påsktermin och dagbokstav.
[-Gyllen-tal-]
{+Gyllen- tal+} Julianska kalendern Gregorianska kalendern
1583—1699 1700—1899 1900—2199
I S a1) D 12 a1) D 13 a1) E 14 a1) F
2 25 m G i a G 2 a A 3 a B
3 13 a E 21 m C 22 m D 23 m E
4 2 a A 9 a A 10 a B ii a C
5 22 m D 29 m D 30 m E 31 ni F
6 10 a B 17 a B 18 a C 18 a C
7 30 m E 6 a E 7 a F 8 a G
8 18 a C 26 m A 27 m B 28 m C
9 7 a F 14 a F 15 a G 16 a A
10 27 m B 3 a B 4 a C 5 a D
II 15 a G 23 m E 24 m F 25 m G
12 4 a C ii a C 12 a D 13 a E
13 24 m F 31 m F 1 a G 2 a A
14 12 a D 18 a C 21 m C 22 m D
15 1 a G 8 a G 9 a A 10 a B
16 21 m C 28 m C 29 m D 30 m E
17 9 a A 16 a A 17 a B 17 a B
18 29 m D 5 a D 6 a E 7 a F
19 17 a B 25 m G 26 m A 27 m B
*) a = april, m = mars.
motsvarar således en söndag, F en måndag, G
en tisdag, A en onsdag och B en torsdag. Då
årets påsktermin har denna dagbokstav, inträffar
den följaktligen torsdagen 10 april. Den närmast
följ, söndagen, 13 april, är påskdagen år 1952. Med
hjälp av tab. 2 kan även den mot ett visst datum
svarande veckodagen bestämmas (se även tab. 3).
— Judarna använde i sin kalender ett bundet
m å n å r, där skottmånaden urspr. insattes med
godtyckliga mellanrum. Under 4:e årh. e.Kr.
reformerades denna kalender, varigenom de olika
årens längd reglerades av en 19-årig cykel. Enl.
denna kommer ett vanligt år att innehålla 353,
354 el. 355d> ett skottår 383, 384 el. 385d; årets
medellängd blir densamma som den av
babylo-nierna 383 f.Kr. fastställda. Judarnas epok
antages börja 7 okt. 3761 f.Kr. Nyårsdagen år 5694
motsvarar 21 sept. 1933 enl. den gregorianska
Tab. 2. Solcirkelns söndagsbokstäver.
[-Solcirkeltal-]
{+Solcir- keltal+} Julianska kalendern Gregorianska kalendern1)
1582—1699 1701—1799 1801—1899 1901—2099
i G, F C, B D, C E, D F, E
2 E A B C D
3 D G A B C
4 C F G A B
5 B. A E, D F, E G, F A, G
6 G C D E F
7 F B ’ C D E
8 E A B CD
9 D. C G. F A, G B, A C. B
10 B E F G A
u A D E F G
12 G C D E F
13 F, E B, A C, B D. C E, D
14 D G A B C
15 C F G A B
16 B E F G A
17 A, G D, C E, D F, E G, F
18 F B C D E
19 E A B C D
20 D G A B C
21 C, B F, E G, F A, G B, A
22 A D E F G
23 G B D E F
24 F C C D E
25 E, D A, G B, A C, B D, C
26 C F G A B
27 B E F G A
28 A D E F G
J) År 1700 är söndagsbokstaven C, 1800 E, 1900 G.
— 1251 —
— 1252 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
