Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRONOLOGI
kalendern.
Sjuda-garsveckan, som ej
har något samband med
de astronomiska
tidsenheterna, är hos judarna
urgammal; från dem
har den upptagits i den
kristna tideräkningen.
— Den arabiska el.
muhammedanska
kalenderns år är ett
fritt m å n å r, de 12
mån. innehålla
omväxlande 3Od och 29d
(varvid den första månaden
al-Muharram har 3Od)
med undantag av den
I2:e (Dhu-l-hi’djdja),
som inom en cykel på
30 år innehåller 2pd 19
gånger och 3Od 11 ggr.
Denna tideräkning
infördes av kalifen Omar,
trol. 634. Dess första dag
var fredagen 16/? 622
(som dock enl. arabisk
åskådning började vid
solnedgången föreg.
dag), då Muhammed
enl. traditionen skall ha
flytt från Mekka till
Medina. Därför kallas
denna tideräkning av
araberna H i d j r a,
H e d j r a 1.
Hed-s c h r a (arab.,
utvandring) och betecknas
ofta A.H. (Anno hegi’rae).
Ett bestämt år (H) i
Hidj ra-eran är skottår, om
(11H + 4)130 har en rest
större än 18. Tages t.ex.
år 1346 A.H., blir
resten 20, och således är
året ett skottår. Mel-
lan ett Hidjra-år (H) och det motsv. gregorianska
året (G) har man, enl. Schroeter, relationerna
G = H — 0,03 H + 0,000223 H + 621,58.
H = G + 0,03 G + 0,000691 G–-640,65.
Mot 1 Muharram 1363 svarar, enl. denna formel,
G =1943,99, d.v.s. 28/i2 1943. — De nordiska
folken synas urspr. ha grundat sin
tideräkning på månmånaden. Året indelades i sommar,
som började 14 april, och vinter, som började
14 okt., varjämte trol. även en tre-, resp,
fyrdelning av året använts. Veckoindelningen
användes redan tidigt. — Ang. den kinesiska
k. se Cykel 3). — Inom k. användes även
en fortlöpande numrering av dagarna, vilande på
den s.k. julianska perioden, införd av
S c a 1 i g e r. Denna periods epok är 1 jan. 4713
f.Kr., vilken dag således har det j u 1 i a n s k a
dagnumret 1. Den 1 jan. 1946 har
dagnumret 2,431,822. — Många förslag att reformera
kalendern så, att den kan gälla oförändrad för
ett obegränsat antal år, ha framkommit, och ur
Tab. 3. Evighetskalender.
Tab. a.
A r t a 1 Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli | Aug. Sept. | 0^1 Nov. 1 Dec. |
1728 1776 1816 1844 1872 1912 1940 1968 2 5 6 2 4 0 2 5 I 3 6 I
29 77 1800 17 45 73 13 4i 69 4 0 0 3 5 I 3 6 2 4 0 2
30 78 18 46 74 14 42 70 5 I I 4 6 2 4 0 3 5 I 3
31 79 19 47 75 15 43 7i 6 2 2 5 0 3 5 I 4 6 2 4
32 80 20 48 76 16 44 72 0 3 4 0 2 5 9 3 6 I 4 6
1700 33 81 21 49 77 1900 17 45 73 2 5 5 I 3 6 I 4 0 2 5 0
1753 6 2 5 I 3 6 I 4 0 2 5 0
1734 54 1782 1822 1850 1878 1918 1946 1974 3 6 6 2 4 0 2 5 I 3 6 I
35 55 83 23 5i 79 19 47 75 4 0 0 3 5 I 3 6 2 4 0 2
36 56 84 24 52 80 20 48 76 5 I 2 5 0 3 5 I 4 6 2 4
37 57 85 25 53 81 21 49 77 0 3 3 6 I 4 6 2 5 0 3 5
38 58 86 26 54 82 22 5° 78 I 4 4 0 2 5 0 3 6 I 4 6
39 59 87 27 55 83 23 51 79 2 5 5 I 3 6 I 4 0 2 5 0
40 60 88 28 56 84 24 52 80 3 6 0 3 5 I 3 6 2 4 0 2
1712 2 5 0 3 S I 3 6 2 4 0 2
13 1741 1761 1789 1801 1829 1857 1885 1925 1953 1981 5 I I 4 6 2 4 0 3 5 I 3
14 42 62 90 02 30 58 86 26 54 82 6 2 2 5 0 3 5 I 4 6 2 4
15 43 63 9i 03 31 59 87 27 55 83 0 3 3 6 I 4 6 2 5 0 3 5
16 44 64 92 04 32 60 88 28 56 84 I 4 5 I 3 6 I 4 0 2 5 0
1701 17 45 65 93 05 33 61 89 1901 29 57 85 3 6 6 2 4 0 2 5 I 3 6 I
02 18 46 66 94 06 34 62 90 02 30 58 86 4 0 0 3 5 I 3 6 2 4 0 2
03 19 47 67 95 07 35 63 9i 03 31 59 87 5 I I 4 6 2 4 0 3 5 I 3
04 20 48 68 96 08 36 64 92 04 32 60 88 6 2 3 6 I 4 6 2 5 0 3 5
05 21 49 69 97 09 37 65 93 05 33 61 89 I 4 4 0 2 5 0 3 6 I 4 6
06 22 50 70 98 10 38 66 94 06 34 62 90 2 5 5 I 3 6 I 4 0 2 5 0
07 23 5i 7i 99 11 39 67 95 C7 35 63 9i 3 6 6 2 4 0 2 5 I 3 6 I
08 24 52 72 12 40 68 96 08 36 64 92 4 0 I 4 6 2 4 0 3 5 I 3
1 09 25 73 13 4i 69 97 09 37 65 93 6 2 2 5 0 3 5 I 4 6 2 4
10 26 74 14 42 70 98 10 38 66 94 0 3 3 6 I 4 6 2 5 0 3 5
U71111727 1775 1815 1843 1871 1899 j1911 1939 i 1967 1995 4 4 1 0 2 5 0 3 6 I 4 6
I tab. a söker man årtalet och ser efter, vilket
tal som står på samma rad under
ifrågavarande månad. Detta tal adderas till datum.
I tab. b finner man veckodagen, som är angiven
mitt för det sistnämnda talet. Ex.: Vilken
veckodag var 15 juni 1950? För juni 1950 står 5.
5 + 15 (datum) = 20. Mitt för 20 i tab. b står
torsdag.
Tab. b.
I 8 15 22 29 36 Lördag
2 9 16 23 30 37 Söndag
3 10 17 24 31 Måndag
4 11 18 25 32 Tisdag
5 12 19 26 33 Onsdag
6 13 20 27 34 Torsdag
7 14 21 28 35 Fredag
dessa har utkristalliserats det förslag till
beständig kalender, som nu förelagts Förenta
nationerna. Detta förslag kan sammanfattas
sålunda: Varje år börjar med söndagen Vi. Varje
kvartal har 3 mån. el. 13 veckor el. 91 dagar.
Den första mån. i varje kvartal består av 31
dagar och börjar på en söndag; den andra
mån. har 30 dagar och börjar på en onsdag;
den tredje likaledes 30 dagar och börjar på en
fredag. Ett visst datum infaller således på
samma veckodag år från år. Varje mån. består
av 26 vardagar och resten söndagar. Den 365:0
dagen (jour mondial) faller utanför
veckodags-räkningen och placeras omedelbart efter 30/i2.
Varje skottår erhåller ytterligare en dag (jour
bissextile, skottdagen) utanför
veckodagsräkning-en, som placeras omedelbart efter 30/«. — Litt:
Bland äldre arbeten märkas ”L’art de vérifier
les dates” (1750; på nytt utg. av Courcelles, 1821
—44), bland nyare: C. L. Ideler, ”Handbuch der
mathematischen und technischen Chronologie”
(2 bd, ny uppl. 1883) och ”Lehrbuch der
— 1253 —
— 1254 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
