Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kroppstemperatur - Kroppsvisitation - Kroppsvärme - Kroppsvätska - Kroppås, -stuga - von Krosigk, Ludwig (Lutz) - Kross, -maskin - Krossning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KROSSNING
3 olika sätt: i) Genom reglering av den
blodmängd, som genomströmmar huden: ökad
blodtillförsel (hudrodnad) stegrar värmeutstrålningen från
kroppen, minskad genomströmning bevarar
kroppsvärmen. 2) Genom svettavsöndring: vid svettens
avdunstning från huden bindes en stor
värmemängd. Härigenom är det möjligt för människan
att utan höjning av k. uppehålla sig i en atmosfär,
vars temp. överskrider k. Förutsättningen härför
är, att luften ej är fuktighetsmättad och att
kläderna ej binda svettavdunstningen. Hos djur, som
ej kunna svettas, t.ex. hunden, träder
vattenav-dunstningen från tungan under den ytliga och
hastiga flämtningen i svettningens ställe. 3)
Genom kemisk reglering: ökning av
ämnesomsättningen vid avkylning. Detta torde huvudsaki. ske
genom mer el. mindre ofrivilligt muskelarbete,
köldskakningar (man ”hackar tänderna” o.s.v.).
Samarbetet mellan dessa olika faktorer dirigeras
genom ”värmecentrum”, ett nervcentrum, som är
beläget i mellanhjärnan. Detta centrum sättes i
aktivitet genom varje förändring av det genom
detsamma strömmande blodets temp. Det kan
ävenledes retas genom operativt ingrepp, ”värmestick”,
och genom kemiska medel. Åtskilliga febermedel
verka temp.-sänkande, delvis genom den
narkoti-serande inverkan, de ha på värmecentrum. Om
värmecentrum blir skadat, t.ex. vid våld mot
huvudet, förhåller sig kroppen som de växelvarma
djurens: hos en hjärnskadad ute på slagfältet sjunker
k.; om en dylik patient får för många filtar el.
varma krus i sängen, stiger k. ofta till dödande
nivå. Kännedomen om detta förhållande spelar stor
roll i den moderna hjärnkirurgien. [Wk]A-U.
Kroppsvisitation, undersökning av någons kropp,
kläder o.d., som rättslig tvångsåtgärd benämnd
kroppsrannsakan*.
Kroppsvärme, se Kroppstemperatur.
Kroppsvätska, den vätska, som finnes i djurens
kroppshåla. Hos djur med öppet blodkärlsystem
är skillnaden mellan k. och blod ingen; är däremot
blodkärlsystemet slutet, avviker k. i
sammansättning mer el. mindre från blodvätskan och lymfan.
— Ang. de 4 k. el. kardinalsafterna se
Humoral-patologi.
Kroppås, -stuga (till kropp, klump, förhöjning,
krön), se Ryggåsstuga.
von Krosigk, Johann Ludwig (Lutz),
ämbetsman, finansexpert, se Schwerin von Krosigk.
Kross, -maskin, se Krossning.
Krossning avser sönderdelning el.
söndersplitt-ring av fasta kroppar genom slag. K. kan
även framkallas genom långsamt verkande tryck,
som dock kan betraktas som ett gränsfall av
k. genom slag, där anslagshastigheten är ytterst
ringa. — Den krossande energien åstadkommer
i första hand en formförändring, deformation,
av kroppen el. en del därav; drives
deformationen tillräckligt långt, överskrides brottgränsen,
och brott inträder. Ett visst arbete, brottarbetet,
åtgår för frigörande av brottytorna från
varandra. K.-arbetet kan alltså uppdelas i
defor-mationsarbete och brottarbete. Vid homogena
kroppar bestämmes slaghållfastheten av de i ett
ternärt förhållande till varandra stående
faktorerna hårdhet, elasticitet och plasticitet. En
kropp med stor hårdhet uppvisar sålunda ringa
elasticitet el. plasticitet och kallas vanl. spröd.
Vid utpräglat elastiska el. plastiska kroppar är
brottarbetet mycket ringa i förhållande till
de-formationsarbetet, men ju sprödare kroppen i
fråga är, desto större är brottarbetet i
förhållande till deformationsarbetet. Detta gör, att
medan man vid k. av de relativt elastiska el.
plastiska metallerna kan bortse från brottarbetet,
detsamma ej får förbises, då det gäller sådana
relativt spröda kroppar som mineral och
bergarter. När man har att göra med inhomogena
kroppar el. sådana, som äro sammansatta av
mer el. mindre intimt blandade beståndsdelar,
t.ex. legeringar och bergarter, kunna
förhållandena bli mera komplicerade. I detta fall spelar
näml, adhesionen mellan de olika
beståndsdelarna el. som den stundom kallas fogfastheten, i
viss mån in. Härvid gäller, att, därest
fogfastheten är större än de enskilda kornens
slaghållfasthet, denna senare är avgörande för kroppens
slaghållfasthet (slagseghet), men att i de fall,
där fogfastheten är mindre än de enskilda
kornens slagseghet, kroppens slaghållfasthet
begränsas av fogfastheten, vilken ej har något direkt
samband med faktorerna hårdhet, elasticitet och
plasticitet. Vid k. av såväl homogena som
inhomogena kroppar gäller Rittingers lag, som
anger, att det erforderliga k.-arbetet är direkt
proportionellt mot de vid k. nybildade ytorna.
I allm. stiger det erforderliga k.-arbetet med
tilltagande hårdhet hos det krossade materialet. —
Utom k. genom slag talas det i vissa fall om k.
genom nötning, varvid relativt små
kroppar under inverkan av nötande organ jämsides
med slagavgivande sådana sönderdelas i fina
korn. Denna procedur benämnes ofta målning.
Vid k. genom nötning el. målning gäller i stort
sett samma lagar som vid k. genom enbart slag.
— I samband med anrikning av råmalmer talas
ofta om renkrossning, varmed avses att
genom tillräckligt långt driven nedkrossning
frigöra malmkornen från bergartskornen. Huru
långt nedkrossningen behöver drivas, beror
väsentligen på malmens kornstorlek, men f.ö.
gäller, att i de fall, där fogfastheten är låg, behöver
nedkrossningen i regel ej drivas så långt för
renkrossning som i de fall, där fogfastheten är hög.
Fig. 1. Blakes tuggare i genomskärning.
— 1269 —
— 1270 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
