Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krossning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KROSSNING
K. i större skala utföres i allm. med tillhjälp av
krossmaskiner (krossar), som kunna
indelas i grov-, medium- och finkrossmaskiner.
Typiska grovkrossmaskiner äro tuggare el.
käftkrossar samt spindelkrossar. Fig. i visar en
längdsektion av en tuggare, typ Blake, där i
är stativet, i vilket den fasta käftplattan 5 är
infästad; den rörliga käften 3 är också försedd
med en käftplatta 4. Med tillhjälp av excentern
2, brytbrickorna ö och spännfjädern 7 bibringas
käften en hastigt pendlande rörelse. De stycken,
som skola krossas, matas in vid övre änden av
plattorna 4 och 5 och sträva på gr. av
tyngdkraften att vandra ned mellan dessa men
utsättas under vägen nedåt för slagen av den rörliga
käften och krossas allt finare, ju mera de röra
sig nedåt. Käftplattorna utföras av kokillhärdat
gjutjärn el. manganstål för att väl stå emot den
starka nötningen. — Fig. 2 visar en sektion av
en spindelkross, typ Gate, å vilken 1 är
en konisk inmatningstratt, uppbärande tre balkar
2, som i sin tur uppbära det övre styrlagret för
den vertikala axeln el. spindeln 3.
Inmatnings-tratten vilar på krosstratten 4, vilken är
inklädd med utbytbara krossplattor 5. Spindeln
är nedtill excentriskt lagrad och drives av en
konisk kuggväxel; på den övre delen av
spindeln är fästad krosskonan 6, vilken svarar mot
de fasta krossplattorna. Genom den excentriska
lagringen får spindeln en pendlande rörelse så,
att dess nederände beskriver en cirkel, varigenom
avståndet mellan krosskonan och krossplattorna
omväxlande ökas och minskas, så att det gods,
som successivt glider ned genom krosskonan,
stegvis krossas ned till avsedd storlek.
Till mediumkrossmaskinerna höra
valskrossar, Symons konkross och Symons
skiv-kross. Valskrossarna utgöras av två mot
varandra roterande cylindriska valsar, lagrade
mitt för och parallellt med varandra på sådant
sätt, att mellanrummet mellan dem motsvarar den
nedkrossning, som önskas. På valskrossarna är
ofta den ena valsen rörligt lagrad och belastad
med fjädrar i avsikt att möjliggöra en viss
rörlighet, så att valsarna icke skadas, om stål-
Fig. 2. Spindelkross, typ Gate.
Fig. 3. Symons konkross.
stycken el. dyl. råka
matas mellan dem.
Rågodset föres av
mataranordningar ned
mellan valsarna,
varvid det krossas
genom de slag, som
uppstå mellan
valsringarna och godset.
Vid krossning av
stenkol o.a.
lättkrossat material äro
valsarna ej sällan reff-
lade el. försedda med tänder el. utsprång. —
Symons konkross (fig. 3) har en vertikal,
roterande axel 1, på vilken är anbragt en krosskona 2,
som är lagrad i en stor halvsfärisk skål 3, vilken
upptar hela krosstrycket. Runt omkring krosskonan
sitter krossmanteln 4, som är nedhållen mot
krossstativet 5 med långa, starka fädrar 6, vilka medgiva
krossmanteln att lyfta sig, om järn el. annat icke
krossbart material kommer in i krossen.
Härigenom förhindras sönderkörning av krossen.
Godset matas på uppifrån, varvid gods, som är för
grovt att passera öppningen mellan krossmanteln
och krosskonan, krossas genom en excentrisk
rörelse hos den rörliga konan, motsv. den som
förekommer hos spindelkrossen. — Hos S
y-mons skivkross, vilken numera är
föråldrad och nästan helt utträngd av konkrossarna,
äger k. rum mellan två koniska skivor, vilka
bibringas en roterande rörelse kring en
horisontell axel, samtidigt som den ena skivan genom
excentrisk lagring av den tillhörande drivaxeln
bibringas en pendlande rörelse.
Till finkrossmaskiner kunna hänföras
ett stort antal maskiner av olika typer, ss.
kollergångar, ringvalskvarnar, kul-, rör- och
stångkvarnar, stampverk och pendelkvarnar. Fig. 4
visar en bild av en k o 11 e r g å n g, där de
krossande organen utgöras av två valsar, roterande
kring en horisontell axel och rullande mot den
horisontella ytan av ett roterande bord, vars
rörelse genom friktionen överföres till valsarna;
Fig. 4. Kollergång.
— 1271 —
— 1272 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
