Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fabvier, Charles Nicolas - Faccio, Franco - Face - Facetier - Facett - Fachoda - Facialisförlamning - Facialisnerven - Facialisneurit - Facies - Facil - Facile princeps - Facit (svar) - Facit (räknemaskiner) - Facit indignatio versus - Fack - Fackavläggning - Fackelblomster - Fackeldans - Fackellopp - Fackelrossläktet - Fackelrosväxter - Fackförbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FACCIO
lation. Efter bourbonernas återkomst erhöll han
avsked, begav sig 1823 till Grekland och deltog
med utmärkelse i Greklands frihetskrig 1823—29.
Efter julirevolutionen 1830, i vilken han tog
verksam del, återinträdde F. i fransk tjänst, blev 1839
generallöjtnant, 1845 pär och 1848 franskt
sändebud i Konstantinopel. Efter att 1849 en kort tid
ha varit i dansk tjänst återvände han till Frankrike
och invaldes s.å. i lagstiftande församlingen. E.Bz.
Faccio [fac’å], F r a n c o, italiensk tonsättare
och dirigent (1840—-91), slöt sig med sina operor
”1 profughi fiamminghi” (1863) och ”Amleto”
(1865) till den tysk-wagnerska strömningen;
samarbetade med Arrigo Boito, bereste jämte honom
Skandinavien 1867—68, blev 1868 prof, vid Milanos
konservatorium och 1872 dirigent vid La Scala.
Vid sidan av operamusik komponerade F. ”Le
sorelle dTtalia” (med Boito); en symfoni, en
stråkkvartett och sånger.
Face [fass] (fra.), ansikte; fasad; jfr En face
och Fas.
Face’tier (lat. facBtiae, skämt, kvickhet),
samlingar av lustiga infall på latin, särsk. i bruk
under renässansen, där denna litteraturart först
odlades av Poggio i hans ”Facetiarum libri IV”
(i47i).
Facett’, se Fasett.
Fachoda, fransk stavning av Fashoda.
Facia’lisförlamning (till lat. fac’ies, ansikte), se
Ansiktsförlamning.
Facia’lisnerven, nervus facia’lis, se Ansiktsnerven.
Facia’lisneuri’t, med., se Neurit.
Fac’ies (lat., ansikte, utseende). 1) Geol., den
allmänna prägeln, utbildningsformen, av ett
sediment, betingad av bildningsmiljö (marin f.:
strandfacies, djuphavsfacies etc.; kontinental
f.: eolisk f., glacial f. etc.), bergartsbeskaffenhet
(1 i t o 1 o g i s k f.: kalkstensfacies,
lerskifferfa-cies etc.) och fossilinnehåll (f a u n i s t i s k f.:
grap-tolitfacies, trilobitfacies etc.; floristisk f.:
algfacies etc.). Litologisk och faunistisk el.
floristisk f. äro direkt avhängiga av bildningsmiljön.
Termen användes f.g. av schweizaren A. Gressly
(1840). — Se även Mineralfacies. G.R.
2) Med. F. hippocrat’ica, ansiktsuttrycket hos
många döende, ofta särsk. utpräglat hos dem, som
dö i bukhinneinflammation el. i kolera, och
karakteriserat av en stark, något gråaktig blekhet,
insjunkna ögon och kinder, till följd därav skenbart
ökad spetsighet hos näsan, glasartad, beslöjad
blick, torra, spruckna läppar. Till stor del torde
utseendet betingas av den vid ifrågavarande
sjukdomar ofta stora vätskeförlusten för organismen,
men även den allmänna förgiftningen torde spela
en roll. — F. leonti’na, ”1 e j o n a n s i k t e”,
benämning på två olika tillstånd: 1. den närmast av
mjukdelsförvandlingar betingade, av fåror
genom-satta allmänna knölighet, knutighet och infiltration,
som utmärker ansiktet hos vissa spetälska i
avancerat stadium; 2. en egendomlig, självständig
sjukdom i kraniets och särsk. ansiktets ben, vilka bli
i olika grad förtjockade och åt ansiktet skänka ett
lejonliknande utseende. — F. Corvisa’rtii, ett visst
ansiktsuttryck hos hjärtfelspatienter. A-U.
Faci’l (fra. facile, av lat. facilis), foglig,
medgör-lig; om pris: måttlig, billig.
Fac’ile pri’nceps (lat.), ostridigt den förnämste.
Fac’it [sv. utt. fa’sit] (lat., eg. ”det gör”), svar på
en aritmetisk fråga, resultat av en räkning;
ellip-tiskt även: f a c i t b o k.
Facit, handelsnamn på av ab. Åtvidabergs
industrier tillverkade räknemaskiner*.
FacJt indigna’tio versus (lat.), ”harmen skapar
verser”, d.v.s. åstadkommer poesi el. gör vältalig;
från Juvenalis’ första satir.
Fack, avdelning i skåp, låda o.s.v., t.ex. postfack
och f. i stilkast; yrkesgren, forskningsgren,
specialitet; avdelning el. ruta i ett ramverk, t.ex. i
brobyggnad el. om bindningen i husvägg o.d. (jfr
Fackverk), ruta el. fält i skrank, på dörr o.d.
Fackavläggning, postv. På korrespondents
framställning kunna försändelser till honom, hans
familj och personal frånskiljas övrig post samt
inläggas i särskilt fack för att genom adressatens
försorg avhämtas. Begäres dylik f., ehuru tillfälle
är berett korrespondenten att få posten 2 ggr varje
söckendag utburen genom postverkets försorg,
erlägges fackavgift. — Vid vissa postanstalter
äro anordnade s.k. amerikanska fack, i
vilka varje avd. (box) är på yttersidan försedd med
låsbar dörr. För begagnande av sådan
postbox utgår postboxavgift. Y.Nr.
Fackelblomster, art av fackelrossläktet*.
Fackeldans, fordom en i samband med
bröllopsfestligheter förekommande dans, antagl. med anor
från antiken, där bröllopsfacklan användes som
livs- och kärlekssymbol. Såväl grekiska som
romerska brudpar uppvaktades av fackelbärande
gossar. Under medeltiden hedrades furstligheter vid
dans med facklor även vid andra tillfällen än
bröllop. — F. finnes inlagd i operor av bl.a.
Spon-tini, Meyerbeer, Rubinstein och Manén. G.Hsm.
Fackellopp, i antikens Grekland tävlan i
överbringandet av en fackla viss sträcka på kortaste
tid med bibehållen tändning. F. var urspr. en
religiös akt till eldgudens ära, men småningom
ändrades det till en form av stafettlöpning. Fr.o.m.
1936 har vid de Olympiska spelen genomförts f.
från Zeusaltaret i Olympia till det olympiska
bålet på platsen för spelens öppnande.
Fackelrossläktet, Lyth’rum, av fam.
fackelrosväxter, omfattar 25 arter i n. tempererade bältet, varav
1 art i Sverige, L. Salica’ria, fackelros,
fackelblomster el. strandfackla, en
meterhög, flerårig ört, som förekommer vid
sjöstränder och i kärr över hela landet. Bladen äro
oskaf-tade, och de rödlila blommorna sitta i axlika,
toppställda blomställningar. Tre- olika typer av
blommor finnas med olika inbördes längd på
ståndarna och stiftet (heterostyli).
Fackelrosväxter, Lythra’ceae, fam. av ordn.
Myr-tiflo’rae med o. 500 arter, fördelade på 23 släkten,
huvudsaki. i tropiska Amerika, ett mindre antal
släkten inom de tempererade områdena, örter el.
buskar, sällan träd, med motsatta, mera sällan
kransställda el. strödda, enkla, helbräddade blad
och röda, vita el. gula, vanl. i klasar samlade
blommor. Bland hithörande släkten böra
nämnas fackelrossläktet (Lyth’rum), rödlånkesläktet
(Peplis), Cu’phea, LagerströPmia, Lawso’nia och
Physocalymm’ a.
Fackförbund, landsomfattande sammanslutning
av lokala fackföreningar* inom ett el. flera med
varandra närbesläktade fack el. yrken.
— 67 —
— 68 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
