Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faderskap, det naturliga (fysiologiska) - Faderskapsbevisning - Faderskomplex - Fadersvälde - Fader vår - Fading - Fadrus, Victor - Fadäs - Faeces - Fædrelandet - Fægri, Knut - Fæmund(en) - Faenum camelorum - Faenza
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FADERSKAPSBEVISNING
senaste åren var i fransk rätt varje efterforskande
av f. till dylikt barn förbjudet. Genom upptäckten
av blodgrupperna (se Blodprov för
faderskapsbe-visning) har ett nytt, på fysiologiska fakta grundat
medel vunnits att utesluta f. En positiv metod för
bestämmande av f. (genom fingeravtryck,
ögon-färg) är f.n. under utarbetande. Observeras bör
dock, att det för en mans ådömande av
underhållsbidrag till barn utom äktenskapet enl. svensk
rätt är tillräckligt, att hans f. visas vara möjligt
(”att han kan vara fader”). K.
Faderskapsbevisning, se Faderskap.
Faderskomplex, p sy kol., se Oidipuskomplex.
Fadersvälde, se Patriarkat 2).
Fader vår kallas efter sina begynnelseord den
bön, som enl. den evangeliska traditionen Jesus
själv lärde sina lärjungar (”Herrens bön”,
Domin’-ica ora/tio). F. finns i evang. i två något
avvikande former, Matt. 6:9—13 och Luk. 11:2—4,
dessutom i ”De tolv apostlarnas lära” (8:2—3).
Mat-teus-formen har sju enkelböner, Lukas-formen
endast fem (”ske din vilja” och ”fräls oss från ondo”
saknas och äro trol. senare tillägg); i st.f. bönen
om riket har en gren av texttraditionen: ”Din
helige ande komme ned över oss och rene oss”. I
Tolvapostelläran utmynnar F. i en lovprisning
(”doxologi”): ”Ty din är makten och härligheten
i evighet”; denna avslutning har tillkommit i
samband med F:s användning i gudstjänsten. — I
stort sett råder i bönernas återgivande en
överensstämmelse, som visar, att F. tidigt har orubbligt
fixerats. Trol. har Jesus efter förebild av sin
lärare Johannes döparen (Luk. 11:1) givit sina
lärjungar ett gemensamt böneformulär som
sam-lingsmärke. I kyrkan blev F. dels familjebön, dels
kultbön, men även tidigt individuell bön. Redan i
Tolvapostelläran föreskrives, att man skall bedja
F. 3 gånger dagligen, och F. har spelat och spelar
en ofantlig roll i kyrkan och det kristna
fromhets-livet inom alla samfund och bekännelser samt har
på senare tid fått ekumenisk betydelse som hela
kristenhetens gemensamma bekännelse. — F.
företer stora likheter med judiska böner från
samma tid men är mycket kortare och strängt
koncentrerad kring några få ämnen: först Guds
majestät och rike (i:a och 2:a bönen åsyfta
världsdomen och världsförnyelsen), så lärjungarnas
elementäraste behov: bröd och syndaförlåtelse; slutl.
skydd mot den demoniska världsmaktens
anfäktel-ser (”frestelser”). Jesu religion finner ett
pregnant uttryck i F. Betecknande är tilltalsordet
”Fader”. — Litt.: K. Aner, ”Das Vaterunser” (1924);
A. Fridrichsen, ”F.” (i ”Sv. teologisk
kvartalskrift”, 1934, med litteraturfört.); J. Herrmann,
”Der alttestamentliche Urgrund des Vaterunsers”
(i ”Festschrift Otto Procksch ... überreicht”,
1934)- a.j.f.
Fading [féi’dig] (eng., till fade, avtaga, tona
bort), radiofenomen, som yttrar sig i ett mer
el. mindre periodiskt av- och tilltagande av
signalstyrkan och förorsakas av att de från
sändarantennen utgående, snett uppåt riktade
vågorna reflekteras mot det s.k. heavisideskiktet och
på olika vägar nå mottagaren, där de än förstärka,
än försvaga varandra. Dessa störningar göra sig
gällande först på ett visst avstånd från sändaren,
vilket avstånd i allm. ökas med våglängden,
me
dan snabbheten i förändringarna ökas, då
våglängden förkortas. Olägenheterna ha i viss mån kunnat
övervinnas genom användande av
frekvensmodu-lerad sändning, vidare uppställande av flera
mottagare på avstånd från varandra, varvid en
automatisk selektor reglerar mottagningen, samt på
flertalet radiomottagare genom automatisk
volymreglering. [G.Am.]A.Lg.
Fadrus [-os], Victor, österrikisk skolman (f.
1884), prof, i Wien 1911, Ministerialrat och ledare
för avd. för skolreformering 1918. I denna egenskap
arbetade F. enl. principen arbetsgemenskap i en
nationell enhetsskola. Som direktor för Wiens
pedagogiska inst. 1922—34 genomförde han flera
viktiga reformer i fråga om lärarutbildningen, och
som vetenskaplig ledare för bokförlaget Für
Ju-gend und Volk reformerade han
läroboksutgiv-ningen. Tills, med K. Linke utg. F.
samlingsverket ”Schulreform” 1924—33, tills, med Charlotte
Bühler ”Wiener Arbeiten zur pädagogischen
Psy-chologie” och var medutg. för serien
”Lehr-bücherei”. Vid februarirevolutionen 1934 tvangs
F. lämna sina befattningar E.Bng.
Fadä’s (fra. fadaise, av fat, dum, men anslutet till
fade, fadd), dumt yttrande, dumhet, platthet.
Faeces [fe’-] (lat., plur. av faèx, bottensats, drägg),
exkrementer*.
Fædrelandet, dansk tidn., grundad 1834 som
veckoblad av C. N. David* och J. Hage, med syfte
att utbreda kunskaper om och sinne för de
allmänna angelägenheterna, i dec. 1839 utvidgad till
daglig tidn., med C. Ploug som ansvarig red. från 1841.
F. upphörde 31/s 1882. F., som först var organ för
de nationalliberala men så småningom gled mot
höger, har spelat en stor roll i Danmarks politiska
och kulturella liv.
Fægri [fe’-], Knut, norsk botanist (f. 1909),
cand. mag. i Oslo 1932, efter studier vid Bergens
museum och Stockholms högsk. fil. dr i Oslo
1934. F. arbetade vid Bergens museums avd. för
systematisk botanik 1933—46, då han utnämndes
till prof, och föreståndare vid avd. (fr. 1948
Bergens univ.). I ett flertal arbeten, bl.a.
gradual-avh. ”Über die Längenvariationen einiger Gletscher
des Jostedalsbre und die dadurch bedingten
Pflan-zensukzessionen” (1934), har F. behandlat
Västnor-ges vegetativa, särsk. dess senkvartära historia.
F. har i Norge infört pollenanalys vid
torvpa-leontologiska undersökningar och därvid även
anknutit till arkeologien. Tills, med H. Gams i
Innsbruck har F. utarbetat standardiserade
internationella beteckningar för torvarter. Av hans
övriga vetenskapliga skrifter märkas
undersökningar över bl.a. vallörtsläktets systematik i
Norden, ormbunksprotalliers morfologi samt blommans
morfologi och pollinationen hos flugblomstret. F.
har i amerikansk litteratur lämnat översikter av
nordiska arbeten rörande växternas systematik
och geografi och är sedan 1947 red. för tidskr.
”Naturen”. A.Hr.
Fæ’mund(en), sjö i Norge, se Femunden.
Faenum camelo’rum [fe’-], farm., se Kamelgräs.
Faenza [faän’tsa], stad i Emilien i n. Italien,
vid foten av Apenninerna 45 km s.ö. om
Bo-logna; 23,823 inv. (1936). F., beläget vid Via
Aemilia, är romarnas Faven’tia. Under 2:a
världskriget hade staden av tyskarna utbyggts till ett
- 87 -
— 88 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
