- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 9. Exlibris - Fonolit /
103-104

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faguet, Émile - Fagus - Faham-te - Fa-hien - Fahlander, Gustaf - Fahlander, Vidar - Fahlbeck, släkt - Fahlbeck, 1. Erik (skådespelare) - Fahlbeck, 2. Pontus - Fahlbeck, 3. Erik (statsvetenskapsman, industriman)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FAGUS

”Le culte de l’incompétence” (1910; sv. övers.
1916). ”Vie de Rousseau” (1911), ”Rousseau
pen-seur” (1912), ”Rousseau artiste” (s.å.). E.

Fagus, växtsläkte, se Bok.

Faham-te, se Bourbon-te.

Fa-hien, kinesisk buddistmunk och berömd
pilgrim, begav sig 399 e.Kr. på pilgrimsfärd via
Centralasien till Indien för att förskaffa sig de
heliga skrifterna på sanskrit. Efter att ha besökt
en rad framstående buddistiska centra,
återvände han via Ceylon, Malacka och Sumatra till
Kina (414). Hans memoarer från resan (”Fo kuo
ki”, ”Uppteckningar om buddistiska länder”,
övers, bl.a. av J. Legge till eng. 1886) höra till våra
viktigaste källor rörande Centralasiens och Indiens
historia och samhällsliv under denna epok. B.K.

Fahlander, Gustaf, militär, se Edelstam.

Fahlander, Vid ar Martin Jonas, ämbetsman
(f. 29/io 1897), e.o. kammarskrivare i tullverket 1916,
jur. kand. 1925, 2:e amanuens å
Generaltullstyrelsens kanslibyrå s.å., sekr. hos nämnda styrelse
1932, byrådir. och ombudsman där 1936, byråchef
i Finansdep. 1941, chef för dep:s löne- och
pen-sionsavd. 1942, statssekr. 1946, generaltulldir. s.å.

Fahlbeck, värmlandssläkt, stammande från
bergsmannen i Falun Hans Ersson, far till
kamreraren i Bergskollegium Eric F. (1703—82).

1) Hans Erik F., skådespelare (1842—86),
var från 1861 elev vid Kungl. teatern, spelade
från 1866 bl.a. i Chicago, där han grundade
och ledde Svenska dramatiska sällskapet,
Kristiania och Helsingfors samt var 1874—82
anställd vid Nya teatern i Göteborg och från 1882
vid de kungl. teatrarna. Utrustad med en för
scenen särdeles lycklig apparition och en utmärkt
stämma förstod F. alltid att giva karaktär åt sina
olika sceniska framställningar och var
otvivelaktigt bäst inom det högre skådespelet. Bland hans
roller märkas Erik XIV, Engelbrekt i
”Engelbrekt och hans dalkarlar”, Caligula i ”Fäktaren i
Ravenna”, Ludvig XI i ”Gringoire”, Narcisse
Ra-meau, Birger jarl i ”Bröllopet på Ulfåsa” och
Kristian II i ”Ur förtryckets natt”. [G.KglA.L.

2) Pontus Erland F., den föregrs bror,
stats-vetenskapsman, politiker (1850—1923), fil. dr i
Lund 1880 på avh. ”Kritiska studier öfver det
fran-kiska rikets äldsta samfundsskick”, doc. i allmän
historia s.å. Tidigt delade F. sina intressen
mellan vetenskap, ekonomi och politik. Han deltog
således i tullstriden på 1880-talet, utgav 1887
broschyren ”Den ekonomiska vetenskapen och
nä-ringsskyddet”, vari
han förfäktade
protek-tionismens grundsatser, och var 1888 sekr.
i tullkommittén. Från
1889 var han e.o. prof,
i historia och
statskunskap, från 1902 e.o.
prof, och 1909—15 prof,
i statskunskap och sta.
tistik vid Lunds univ.;
1903—ii led. av F.k.
Som politiker var F.
moderat konservativ
med en i många
styc

ken modern inriktning, särsk. i ekonomiska,
socialpolitiska och författningsfrågor. Därtill var han ivrig
försvarsvän och önskade en mera aktiv svensk
utrikespolitik. Så verkade han, bl.a. genom broschyren
”Svensk och nordisk utrikespolitik” (1912), för
ett samgående mellan de nordiska länderna samt
mellan dessa och Tyskland. För ett närmande
mellan Sverige och Finland var han redan på gr.
av familjeförbindelser livligt intresserad. F. var
även framgångsrikt verksam inom affärslivet som
styrelseled. el. ordf, i ett flertal företag. Hans
omfattande forskar- och skriftställargärning
faller inom ämnena nationalekonomi, sociologi,
historia, statskunskap och statistik. Hans akad.
undervisning omfattade de två sistn., och särsk. för
statistikens vetenskapliga studium i Sverige har
han haft en banbrytande betydelse. Utom talrika
tidskriftsuppsatser, främst i ”Statsvetenskaplig
tidskr.”, till vars grundare han hörde (1897) och
som han redigerade 1900—18, utgav F. ett stort
antal skrifter. Härav må nämnas ”Den s.k.
’striden mellan svear och götar” (i ”Historisk tidskr.”,
1884), ”Sveriges nationalförmögenhet” (1890),
”Sveriges och Norges handelspolitik under senare
tid’’ (1892), ”Stånd och klasser” (s.å.), vari F.
kritiserar socialismens läror och däremot uppställer
ett eget omfattande och vittsyftande socialpolitiskt
program, ”Den statistiska typen” (1897), ”Sveriges
adel”, ett stort anlagt demografiskt verk (2 bd,
1898—1902; ty. övers. 1903), ”Sveriges författning
och den moderna parlamentarismen” (1904; fra.
övers. 1905), ett föregångsverk till den moderna
svenska statskunskapen, ”Regeringsformen i
historisk belysning” (1910), ”Die Regierungsform
Schwedens” (1911), ”Engelsk parlamentarism
contra svensk” (1916), ”Statistiken och den
numeriska kunskapsmetoden” (1918), ”Klasserna och
samhället” (1920). F. upprättade 1918 Fahlbeckska
stiftelsen* och donerade jämte maka 1919 medel
till upprättande av en professur i statistik vid
Åbo akad. E.Ths.

3) Felix Erik F., den föreg:s son,
statsve-tenskapsman, industriman (f. 24/s 1893), jur. kand.
1919, fil. dr 1925, doc. i statskunskap vid
Stockholms högsk. 1929, prof, i förvaltningsrätt och
statsrätt med folkrätt vid Lunds univ. 1944; red.
(jämte G. Bagge) för ”Svensk tidskr.” 1926—30,
red. för ”Statsvetenskaplig tidskr.” sedan 1945;
1923—44 verkst. dir. i Handöls nya
täljstens-och vattenkrafts ab. Bland F :s skrifter, som
falla inom både humanistisk och juridisk
vetenskap, märkas
”Riks-rättsinstitutet i 1809
års författning”
(dr-avh., 1924), vari F.
hävdar, att ett visst
doktrinärt inflytande av
främmande ursprung
gjort sig gällande vid
utformningen av
författningens bestämmelser om
statsrådsansva-righeten, ”Idéer och
män” (1936), vari i
essäns form en
framställning ges av skilda

— 103 —

— 104 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Aug 28 11:39:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-9/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free