Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fahlbeck, 3. Erik (statsvetenskapsman, industriman) - Fahlbeckska stiftelsen - Fahlberg, Samuel - Fahlborg, Birger - Fahlcrantz, släkt - Fahlcrantz, 1. Carl Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAHLCRANTZ
politiska idéströmningar
i Sverige från slutet av
1700- och början av
1800-talet, ”Ståndsriksdagens
sista skede 1809—1866” (i
”Sveriges riksdag”, avd.
1, bd 8, 1934), som särsk.
väckt intresse genom de
sociala och statistiska
aspekter däri anläggas på
representationsfrågan,
”Förvaltningsrättsliga
studier” (2 bd, 1938—41) och
det parti i det av S.
Jä-gerskiöld och H.
Sundberg utgivna arbetet
”Medborgarrätt” (1947),
som handlar om
tryckfriheten. F.Lth.
Fahlbeckska stiftelsen
vid Lunds univ. grundar
sig på en donation av P.
E. Fahlbeck 29/g 1918 på
250,000 kr. Den har till
uppgift att utgiva
”Statsvetenskaplig tidskr. för
politik, statistik, ekonomi,
Ny följd”, att genom
ersättning för
tryckningskostnader och medelst
premier uppmuntra och
stödja därtill värdiga
arbeten i ovannämnda vetenskaper, vilket främst sker
genom intagande i serien ”Skrifter utg. av F.”, samt
att understödja el. bekosta forskningar av
statsvetenskaplig art. F. står under ledning av ett
kollegium, bestående av professorerna i statskunskap,
statsrätt, statistik, nationalekonomi, historia samt
klassisk fornkunskap och antikens historia vid
Lunds univ. E.Ths.
Fahlberg, Samuel, ämbetsman (1758—1834).
F. kom 1784 till S:t Barthélemy, blev 1786
guver-nementsläkare där och bedrev medicinska och
naturvetenskapliga forskningar på ön, på gr. av
vilka han 1791 blev medl. av Vetenskapsakad. och
1796 förklarad för med. dr i Uppsala. F.
uppgjorde även planen till anläggning av öns huvudort.
Gustavia, och blev 1799 lantmäteridir. Han inlät
sig sedermera i stämplingar med engelsmännen till
Gustav IV Adolfs förmån, varför han 1814
förklarades fredlös och måste tillbringa sin
återstående livstid hos holländarna på S:t Eustatius. H.Bg.
Fahlborg, Carl Birger, historiker (f. 28/i
1880), fil. dr i Uppsala 1932. F. var 1908—09
lärare vid Lundsberg och 1913—45 lektor vid
Djursholms samskola. F:s forskningar ha helt
koncentrerats till svensk utrikespolitik under Karl
XI :s förmyndare. I gradualavh. (1932)
behandlade han ”Sveriges yttre politik 1660—1664”. Den
har sedermera följts av den betydelsefulla studien
”Sveriges förbund med Frankrike 1672” (i ”Hist.
tidskr.”, 1935). Vidare kan bland F:s skrifter
nämnas ”Ett blad ur den svenska handelsflottans
historia 1660—1675” (i ”Hist. tidskr.”, 1923, utvidgad
uppl. i ”Sjöfartsmuseets publikationer”, 1933). Dessa
och andra studier förebåda en fortsättning av
gradualavh. fram till förmyndartidens slut. JrR.
C. J. Fahlcrantz: Romantiskt landskap med borgruin. Th. Laurins samling,
Stockholm.
Fahlcrantz, släkt, stammande från Dalarne. Från
sin födelseort, Falun, tog klockaren i Munktorp
Hans F. (1710—68) namnet F. Dennes sonsöner
voro F.i)—3).
1) C a r 1 Johan F., landskapsmålare
(1774—-1861). F. kom till Stockholm i början av
1790-talet. Bland hans lärare bruka nämnas
dekora-tionsmålarna vid Kungl. teatern Brusell och
Lim-nell, men större betydelse för hans utveckling
hade säkerligen fransmannen Louis Belanger, som
1798 inflyttade till Sverige. Till en början tog
han starka intryck av den från England hemvände
Elias Martins landskapsstil, i sin tur påverkad av
Claude Lorrains konst. Även genom gravyrer o.a.
efterbildningar blev F. bekant med den klassiska
franska romarskolans s.k. ”heroiska” landskap,
och till detta inflytande av övervägande dekorativ
art sällade sig snart en mera naturalistiskt
stäm-ningsmässig influens. Denna senare utgick från
de gamla holländarnas landskapsromantik av
”nordisk” karaktär,
införd till Holland av
Everdingen och
utbildad framför allt av
den store Ruisdael. —
I F:s mycket
omfattande produktion,
sträckande sig över mer än
ett halvsekel, kan man
urskilja två
huvudperioder. Den förra
periodens tavlor äro
I övervägande
roman-1 tiska och mörkstämda,
| den senares mera realis-
— 105 —
— 106 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
