Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faktoranalys - Faktori - Faktorihjälpen - Faktorpsykologi - Faktorsanalys - Faktorsmutation - Faktotum - Faktum - Faktur - Faktura - Fakultativ - Fakultet - Fakultetsopponent - Fal - Fala - Falaise (brant) - Falaise (stad) - Falan - Falander, Ida - Falang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FALANG
ännu äro relativt ringa utforskade och icke ge
tillräckligt underlag för matematisk-statistisk
bearbetning. — Litt.: C. Spearman, ”The abilities
of man” (1927); L. L. Thurstone, ”The vectors
of mind” (1935), ”Primary mental abilities” (1938);
C. Burt, ”The factors of the mind” (1940); J.
Elm-gren, ”Den multipla f. och begåvningsstudiet” (i
”Norsk pedag. årsb.”, 1942—43), ”Om
intelligensfunktionens natur” (i ”Festskrift till H. Sjöbring”,
1944), ”Den psykologiska f.” (i ”Tidskr. för
psykologi och pedagogik”, 1946); G. H. Thomson,
”The factorial studies of intelligence” (s.å.); G.
Ekman, ”Några faktorpsykologiska reflexioner”
(i ”Studia psychologica et paedagogica”, 1, s.å.),
”Reliabilitet och konstans” (1947); U. Kragh,
”Faktorbegreppets psykologiska innebörd” (i
”Studia psychologica et paedagogica”, 2, 1948). E.Bng.
2) Arftl. Faktorsanalys, genanalys,
påvisande av enskilda arvsanlag (faktorer el. gener)
och deras verkningar. Detta sker hos djur och
växter genom korsningsförsök och undersökning
av bastardernas avkomma, hos människan genom
släktforskning (se Ärftlighetslära). F. innebär
ofta samtidigt ett lokaliserande av arvsanlagen till
bestämda kromosomer el. delar av kromosomer.
Särsk. långt har f. drivits hos bananflugor och
majs, hos vilka hundratals arvsanlag äro noga
kända med avseende på sina verkningar och sitt
läge i kromosomerna. F. har också drivits långt
hos t.ex. möss och kaniner, lejongap, ärter och
bönor. Mng.
Faktori’ (jfr Faktor). 1) Större fabriks- el.
verk-stadsanläggning, t.ex. gevärsfaktori. — 2) Filial,
vanl. med varunederlag, i främmande land, även
koloni av olika företags filialer.
Faktorihjälpen, se Grundskatter.
Faktorpsykologi, psykol., se Faktoranalys.
Faktorsanalys, se Faktoranalys.
Faktorsmutation, ärftl., se Mutation.
Fakto’tum (mlat. facto’tum, eg.: gör allt!),
oumbärlig hjälpreda, om någons ”allt i allo”, ”högra
hand”.
Faktum (lat. factum, handling, verk), plur.
fak-t a, något, vars verklighet säkert fastslagits,
bestämt ådagalagt sakförhållande. — Adj.: faktisk.
Faktu’r (av lat. fac’ere, göra). 1) Konsttekn., det
tekniska, rent hantverksmässiga
tillvägagångssättet vid ett konstverks el. ett hantverksalsters
tillblivelse. Till f. räknas huvudsaki. konstnärens
behandling av materialet vid verkets slutgiltiga
utformning, ss. pensel- och linjeföringen inom
måleri och grafik el. mejselarbetet inom skulpturen.
2) Mus., den rent fackmässiga stilen i ett
musikaliskt verk. Man skiljer mellan homofon f. (där
det melodiska uttrycket är koncentrerat till en
stämma — oftast den översta) och polyfon
(kontrapunktisk) f. (där alla stämmorna äro mer el.
mindre melodiskt uttrycksfulla), mellan vokal och
instrumental f., mellan stråkkvartettarter och
kla-vermässig f. etc.
Faktu’ra (av ital. fattura}, räkning, som vid
försäljning tillställes köparen och anger, vad
denne har att betala samt varans art, kvantitet,
beteckning, enhetspris o.s.v. samt vanl. även
övriga konditioner, ss. transportsätt och
betalningsvillkor (jfr Handelsräkning). —
Konsigna-tionsfaktura, proformafaktura,
över
— 125 —
sändes till kommissionären vid konsignationer
för att underrätta honom om priserna men
medför ingen debitering. — Ang.
konsulatfaktura se d.o. — Fakturabok, kopiebok för
avsända f. el. samlingsbok (-pärm) för inkomna;
även försäljnings- el. inköpsbok, där f. bokföras.
— F a k t u r e’r a, utställa och tillsända
köparen f. Éh.
Fak’ultativ [el. -ti’v] (av lat. facul’tas, möjlighet),
som beror av någons fria vilja, valfri; som blott
under vissa förutsättningar träder i kraft. —
Motsats : obligatorisk och (biot.) obligat (se
Parasit och Saprofyt).
Fakulte’t (fra. faculté, av lat. facul’tas, förmåga),
avd. inom univ., omfattande samhöriga
vetenskapsgrenar; sammanfattningen av till en dyl. avd.
hörande lärare. F. vid svenska univ. äro sedan
gammalt 4: teologiska, juridiska, medicinska och
filosofiska f., den senare delad i 2 sektioner, en
humanistisk och en matematisk-naturvetenskaplig.
Varje f. utgör en akademisk myndighet, ledamöter
äro de till f. hörande professorerna. Se Universitet.
Matem., produkten av de hela talen fr.o.m. 1 t.o.m.
ett visst tal. Så är den 6:e f. = l’2’3"4’5’6 =
720 (tecknas 6! el. LL, läses 6 fakultet). Antalet
permutationer* av n element är = n!.
Fakultetsopponent, se Disputation.
Fal, om vara: som är till salu; om person: som
säljer sig el. sina tjänster; särsk. om prostituerad.
Fala, fsv. och stundom i poetisk stil (t.ex.
Karl-feldt), slätt, fält, ofta fört till indoeur. stammen
pol- i Polen, men kanske snarare innehållande adj.
fal, blek, och syftande på vissnat gräs, lerjord e.d.
Se vidare Falköping, sp. 159, och Falun, sp. 187.
Falaise [falä’z] (fra.), brant havsstrand,
abra-sionsbrant (jfr Abrasion), särsk. om
abrasionsbran-terna i kritkalkstenarna på Normandies kust.
Kuststräckan mellan Seines mynningsvik och ung.
Boulogne-sur-Mer kallas Les Falaises. F.
betecknar i allm. lodräta kustbranter el. kliffer, som
havet utarbetat i horisontellt lagrade bergarter. —
Bild se följ. sida.
Falaise [falä’z], stad i dep. Calvados i
Nor-mandie, 30 km s.s.ö. om Caen; 5,464 inv. (1936).
F. var under hundraårskriget intill 1450 en viktig
stödjepunkt för engelsmännen i n. Frankrike.
Under invasionsstriderna i 2:a världskriget blev
staden illa åtgången; Trefaldighetskyrkan från
1100—1500-talen, en av de vackraste i Normandie,
förstördes delvis liksom kyrkan S:t-Gervais,
påbörjad på 1000-talet. I den högt belägna gamla
borgen, delvis i ruiner, torde Vilhelm Erövraren
vara född. P-
Falan. se Falbygden.
Falan’der, Ida Amanda Maria, xylograf (1842
—1927), inträdde 1865 som illustratör i ”Ny ill.
tidn.”, i början som elev av Edw. Skill, samt
förestod efter hans död (1873) tidn:s
illustrations-avd. till 1877.
Falang’ (fra. phalange, av grek. fal’anx, eg.: balk,
bjälke), skara, anhang.
1) Anat., benämning på fingrarnas och tårnas ben.
— Se även Cortiska organet.
2) Krigshist. F. kallas i allm. under antiken en
slagordning med större bredd än djup. Mera spec.
användes f. om de grekiska och makedoniska
slagordningarna av tungt inf. Dessa utmärkte sig för
— 126 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
