Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falsterbo - Falsterbokanalen - Falsterborev - Falsum - Faltbåt - Faltin, 1. Friedrich Richard - Faltin, 2. Richard - Faltz, Raimund - Faludden - Falu domsaga - Falu domsagas norra tingslag - Falu domsagas södra tingslag - Falugrafikerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F ALSTERBOK AN ALEN
liminär redogörelse för fågeliakttagelser i
Skanör och Falsterbo hösten 1942” (i ”Vår
fågelvärld”, 1943). G.Od.
Falsterbo fyrplats, den äldsta i det nuv. Sverige,
är belägen strax s.v. om staden. Den anlades o.
1225 sedan danske konungen Valdemar Sejr givit
staden Lübeck tillstånd att på platsen uppföra en
fyrbåk och att i Skåne hugga för fyringen
behövlig ved. Konung Kristian IV förordnade 1635, att
en ”gryta” skulle uppsättas vid platsen och den
gamla fyringen med ved ersättas med
stenkols-eldning. Den nuv. fyrbyggnaden uppfördes 1795.
Vid fyrplatsen är anordnad en issignalstation. E.Hg.
Falsterbokanalen sträcker sig från Flintrännan
genom Höllviken och Falsterbonäset till
Käm-pingebukten i s.s.ö. riktning. Kanalen kan
passeras av fartyg med högst 6,7 m djupgående och
20 m bredd. Den muddrade rännans längd är
4,2 km. För att hindra vattenströmningar genom
kanalen vid olika vattenstånd i Höllviken och
Kämpingebukten finnas två luckanordningar. Vid
genomfart sänkas luckorna till botten. Järnvägen
och landsvägen till Skanör och Falsterbo ledas
på en klaffbro över kanalen. F. byggdes under 2:a
världskriget med avsikt att undandraga svensk
sjöfart från prejning och uppbringning samt bereda
tryggad fart förbi utländska mineringar i Öresund.
F. öppnades officiellt för trafik Vi 1942. Den har
1942—47 passerats av 62,735 fartyg, varav 13,799
sistn. år. Bg.
Falsterborev, ett av sand och grus uppbyggt
grundflak s. om Falsterbo. På F., c:a 2 km från
land, ligga de för sitt rika fågellivs skull
fridlysta sandbankarna Måkläppen*; längst ut på
revet F. fyrskepp (med radiofyr), som även
tjänstgör som lotsuppassningsställe för lotsning
genom Öresund och till där liggande hamnar.
Falsum (lat.), eg. falskt; förfalskning.
Faltbåt, hopfällbar kanot av tysk modell för 1
el. 2 man. Den kan utan svårighet bäras längre
sträckor och användes numera som tävlingskanot
även vid internationella tävlingar.
Falti’n, 1) Friedrich Richard F.,
tyskfinländsk musiker (1835—1918). Efter
musikstudier i Danzig, Dessau och Leipzig inflyttade F.
till Finland, där han 1856—69 var musiklärare i
Viborg. Åren 1870—96 var F. musiklärare vid
univ. i Helsingfors (efter Pacius) och verkade på
1870-talet som kapellmästare vid Finska operan
samt dessutom som organist vid Nikolaikyrkan.
1882—1910 var han lärare vid Helsingfors
musik-inst. 1870 grundade F. en oratoriekör, vilken
uppförde verk av bl.a. Bach, Händel, Brahms och
Mendels-sohn. Som tonsättare skrev F. kantater,
manskvartetter, solosånger och orgelpreludier samt utgav
flera koralböcker. — Litt.: K. Flodin, ”Finska
musiker” (1900). Å.D.
2) Richard Wilhelm Gottlieb F., den föreg:s
son, kirurg (f. 1867), med. dr 1896, doc. 1902, e.o.
prof, i kirurgi 1917—35; överläkare för 2:a finska
ambulansen under rysk-japanska kriget 1904—05
samt för Finska Röda korsets ambulans under
kriget 1914—17. F. deltog i finska frihetskriget
1918, i finsk-ryska vinterkriget 1939—40 samt i
kriget mot Ryssland 1941—44. Bland F:s talrika
vetenskapliga skrifter märkas åtskilliga ang. urin
vägarnas kirurgi samt skottskador och deras
behandling. P.M.S.
Faltz [-ts], Raimund, svensk-tysk
medaljgra-vör (1658—1703), först verksam som guldsmed,
utbildades till gravör hos Ch. Chéron i Paris. Bland
F:s arbeten i Paris märkes en medalj över Ludvig
XIV. Efter 4 års vistelse i Frankrike återvände
F. över Holland och England till svensk tjänst
som gravör vid svenska myntverket i Pommern.
Från 1691 var han anställd som medaljgravör i
brandenburgsk tjänst. Utom 47 medaljer, därav
10 svenska, bl.a. av Karl XI och Karl XII, utförde
F. medaljonger i vax och elfenben samt
miniatyrporträtt i silverstiftmaner. G.V.
Faludden, fyrplats, mistsignal- och
livräddningsstation på s. delen av Gotlands ö. kust, c:a 20 km
från Gotlands sydspets.
Falu domsaga i Kopparbergs län, under Svea
hovrätt, omfattar Falu domsagas n. tingslag med
tingsställe i Falun och Falu domsagas s. tingslag
med tingsställe i Borlänge; 54,867 inv. (1948).
Falu domsagas norra tingslag i Kopparbergs län,
sträcker sig från trakten kring sjön Runn i s.
till gränsen mot Hälsingland i n. och Gästrikland
i ö. F. omfattar kommunerna Vika, Sundborn,
Svärdsjö, Enviken, St. Kopparberg och Aspeboda;
2,099,20 km2, därav 1,885,01 land; 20,845 inv. (1948).
F. tillhör Falu fögderi och Falu kontrakt i
Västerås stift.
Falu domsagas södra tingslag i Kopparbergs län,
sträcker sig från trakten kring sjön Runn i
n.ö. till vattendelaren mellan Dalälvens och
Kol-bäcksåns flodområden i s.v. F. omfattar
socknarna St. Tuna, Torsång, Gustafs och Silvberg
samt Borlänge stad; 924,40 km2, därav 844,20 land;
34,022 inv. (1948). F. ingår i Falu, Borlänge och
Hedemora fögderier samt St. Tuna och Falu
kontrakt av Västerås stift.
Falugrafikerna, beteckning för en • grupp inom
etsning och torrnålsgravyr framstående
dalakonstnärer, alla utom en födda på 1890-talet (fyra i el.
nära Falun). Äldst av F. äro två till Falun
inflyttade och där alltjämt bosatta konstnärer: Helge
Zandén, f. i Borås 1886, samt Stig Borglind, f. i
Piteå (av dalasläkt) 1892, den sistn. uteslutande
verksam som grafiker. Störst berömmelse nådde
emellertid på ett ganska tidigt stadium den 1894
i Falun födde och 1935 i Stockholm avlidne Axel
Fridell, som redan under pojkåren slutit vänskap
med Bertil Bull Hedlund, f. i Falun 1893, David
Tägtström, f. i Stora Tuna 1894, och Hans
(Johanson) Norsbo, f. i Falun 1897. Under i:a
världskriget hade dessa fyra ”falupojkar” några
bohemiskt präglade studieår i Stockholm, där de voro
elever vid Konsthögsk. och bl.a. mottogo
handledning av Axel Tallberg på den av honom ledda
etsarskolan. Bull Hedlund och Norsbo, vilka
börjat som målare, kommo först 1917 till
etsarskolan, där de blevo kamrater med Stig Borglind.
Vid nämnda tidpunkt hade redan Tägtström och
i sht Fridell, som just övergått från etsnings- till
torrnålsteknik med lätt antydande linjer och
mycket ”draggning”, börjat få anseende som grafiker;
den förre skulle emellertid i fortsättningen efter
hand komma att glida bort från grafiken för att
huvudsaki. ägna sig åt måleriet, medan Fridell
gick den motsatta vägen och under ett par lon-
— 179 —
— 180 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
