Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falun - Falun—Rättvik—Mora järnväg, Falun—Västerdalarnas järnväg - Falu rundradiostation - Falu rödfärg - Falu yllefabriks ab. - Faluälven, Faluån - Fama - Famagusta - Famatina, Sierra de - Famiglia pontificia - Familia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FALUN—RÄTTVIK—MORA JÄRNVÄG
(1761 ) och post- och telegrafhuset. I denna
stads-hälft äro också järnvägsstationerna, såväl den
långt i s. belägna huvudstationen Falu central
som Falu norra, de högre skolorna,
riksbanks-huset (1930) och övriga bankpalats, det
förnämliga Grand hotel (1929—30) och övriga större
hotell samt Dala fornsal med Dalarnas
fornmin-nes- och hembygdsförbunds samlingar belägna.
På St. torget finns ett Engelbrekt-monument i
brons (av K. Hultström) och på planen framför
lärov. en bronsbyst av J. O. Wallin (av Th.
Lundberg). Längst i s.ö. men inom stadsgränsen äro
dessutom länslasarettet, epidemisjukhuset och
kasernerna belägna kring Stadsparken; n. om denna
vidtar en modern villastad innanför
Skogskyrkogården med krematoriet. Utanför stadsgränsen
vidta längs Runns stränder förorterna Norslund
och Haraldsbo-Hälsinggården, vilka nå nästan
ända fram till Korsnäs samhälle. — Till
residensstaden F. äro, utöver alla de direkt med länsstyret
sammanhörande organen, förlagda östra
bergmästaredistriktet, överjägmästarexpeditionen för
domänverkets Gävle-Dala distrikt,
fiskeriintendents-kontoret för Nedre n. distriktet, kansliet och ena
tingsstället för Falu domsaga,
häradsskrivarkon-toret för Falu fögderi, Falu-Mora
försvarsområ-desstab och Dalregementet. F. har därjämte
sedan 1895 (som den jämte Lund första
icke-hamn-staden) tullkammare, sedan 1924 rundradiostation,
folkskollärarinneseminarium, småskoleseminarium,
högre allmänt samlärov., kommunal flickskola,
centralbibi., distriktskontor för Lantbruksförbundets
byggnadsförening, länslasarett, Centralsjukkassan
för Dala-Gävleborg, gas-, vatten- och
elektricitetsverk, varjämte Högbo centralsanatorium är
beläget strax utanför staden. I F. utkomma tre
dagliga tidn., ”Falu-kuriren”, ”Dala-demokraten”
och ”Länstidningen Dalpilen” samt
varannandags-tidn. ”Dala-tidningen”. — Taxeringsvärdet å
fas-tighetsskattepliktig jordbruksfastighet var 1947
134,400 kr och å annan dyl. fastighet 105,077,500
kr, varav 24,085,600 kr för svenska aktiebolag; den
till kommunal inkomstskatt taxerade inkomsten
uppgick s.å. för svenska aktiebolag till 12,988,920
kr och för andra skattskyldiga till 39,047,230 kr.
— Falu Kristine församling, som nu omfattar
hela F. stad, ingår i Falu Kristine och St.
Kopparbergs pastorat i Falu kontrakt, Västerås stift.
— Namnet är en böjningsform av fala, urspr. en
benämning på ett jordområde v. om Faluälven.
Fala torde vara bildat till färgadj. fal, gulblek,
vilket anknyter till Gruvbäcken, som begränsar Falan
i n. och v. och vars stränder äro starkt färgade
av gulockreavsättningar (se J. Sahlgren i ”Namn
och bygd”, 1946, sid. 78). Namnet skrevs 1400
(oppa) falene. — Litt.: O. Bannbers m.fl.,
”Staden vid Falan” (1925—27); K. E. Forsslund,
”Med Dalälven från källorna till havet”, 3:5—6
(1936—39); E. Lyberg, ”Ur gamla papper om F.
och Dalarna” (2 bd, 1940—44); B. Wendel,
”Beskrivning över F. med omnejd” (1941); K.-G.
Hil-debrand, ”Falu stads historia 1611—1687” (1946
—47). M.O.;Er.
Falun—Rättvik—Mora järnväg,
Falun—Västerdalarnas järnväg, se Gävle—Dala järnvägar.
Falu rundradiostation, belägen c:a 15 km s.s.v.
om Falun, har i sitt nuv. skick varit i bruk
se
dan 1939. Stationen har en antenneffekt av 100
kW och sänder på en våglängd av 276,2 m,
motsv. 1,086 kc/s. — I Falun anlades redan 1924
en privatbyggd rundradiosändare, en av de första
i Sverige.
Falu rödfärg, mineralfärgämne (se Rödfärg),
framställt vid Falu kopparverks rödfärgsfabrik i
Falun, tidigast enbart av avfallet efter
vitriol-framställningen men efter 1800 av den ”rödmull”,
som under tidernas lopp bildats ur vissa av
gruvans malmer. Redan på 1590-talet är dock
rödfärgstillverkning bekant från svavelbruken i
Närke. Den tidigast kända rödfärgade byggnaden
i Sverige är Julita bruk i Södermanland, som på
1640-talet avbildades av A. van Everdingen.
Under årh:s senare hälft ha rödmålade
säteribyggnader, trol. imiterande tegel, varit vanliga i
mälarlandskapen, och härifrån spred sig bruket både
geografiskt och socialt. Under 1700-talets förra
hälft brukade militärboställena rödfärgas. F.,
som redan tidigare tillverkats, upptogs efter
1700-talets mitt i stor skala, och vid denna tid börjar
rödfärgningen även få spridning hos bönderna i
mellersta Sverige. Den slog igenom först o. 1830,
och vid denna tid visar också tillverkningen av
f. en starkt stigande kurva. I t.ex. Delsbo sn i
Hälsingland hade dock ännu på 1850-talet blott
hälften av gårdarna några rödfärgade byggnader.
— Litt.: A. L. Romdahl m.fl., ”En bok om
rödfärg” (utg. av St. Kopparbergs bergslags ab.,
1932). Sn.
Falu yllefabriks ab. grundades 1916 för
övertagande av den under firmanamnet Falu
yllefabrik, A. L. Tidstrand, sedan 1896 drivna
fabriks-rörelsen i Sågmyra, Bjursås sn, Kopparbergs län.
Tillverkningen utgöres av hel- och
halvyllevävnader samt filtar, ullgarn och vadd. Omslutning
7,8 mkr, därav aktiekapital 2,25 mkr.
Arbetarantal o. 650. Årligt tillverkningsvärde c:a 8 mkr.
Faluälven, F a 1 u å n, tillflöde till sjön Runn,
avvattnar ett flertal sjöar, bl.a. Rogsjön och
Varpan, och flyter nära mynningen genom Falun.
Vattenområde 570 km2.
Farna (lat.), rykte; ryktets gudinna. — Fama
crPscit eun’do, ”ryktet växer, medan det går” (efter
Vergilius’ Aeneid 4:175).
Famagu’sta, stad på östkusten av Cypern; 15,912
inv. (1946). F. var fordom, särsk. under
medeltidens senare del, ö. Medelhavsområdets förnämsta
handelsstad samt huvudstad för den över Cypern
regerande konungafamiljen Lusignan. Den gamla
staden ligger numera nästan fullst. i ruiner; av
dess medeltida, katolska och ortodoxa kyrkor, som
övervägande visa fransk gotik, användes ingen
till sitt ursprungliga ändamål; endast den forna,
ståtliga katedralen är i bruk men förvandlad till
moské. Stadsmurarna vid hamnen äro väl
bibehållna. Järnväg leder till Nicosia. — Bilder se pl.
vid art. Cypern. P.;E.W.
Famati’na, Sierra de F., bergskedja i n.v.
Argentina, når i Nevado de F. 6,200 m ö.h.,
uppbyggd av granit, paleozoiska skiffrar och
sandstenar; guld-, silver- och koppargruvor.
Famiglia pontificia [-i’lia -fic’a] (ital.), den
påv-liga hovstaten.
FamiFia (lat.), den romerska familjen, till
vilken hörde husfadern (pat’er famil’ias), modern
— 187 —
— 188 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
