Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Familia - Familiaris - Familistär - Familj - Familjeavdrag - Familjebeskattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAMILJEBESKATTNING
(mater familias), barnen, sonbarnen och tjänarna
(fam’uli, servi). Jfr Patria potestas.
Familia’ris (lat.; plur. -res), anhörig, även om
slavar el. tjänare. — ”Epistulae ad familiares”,
titel på en brevsamling av Cicero.
Familistä’r (fra. familistère, av famille, familj),
den sociala organisation, som den franske
järnfabrikanten Jean Baptiste André Godin (1817—
88) införde i Guise 1859. Godin var starkt
påverkad av Charles Fouriers* idéer, och hans system
byggde på samverkan mellan kapital och arbete,
arbetarnas andel i vinsten samt inrättande av
kooperativa konsumtionsföreningar. Aug.
Strindberg har i ”Utopier i verkligheten” givit en
no-vellistisk skildring av detta intressanta
samhälls-experiment. G.A.
Familj’ (lat. famil’ia*). 1) F. betecknar en
varaktig gemenskap av man, hustru och barn. Äldre
förf, sågo i regel i f. den ursprungliga
samhällsform, ur vilken andra sociala organisationer
utvecklat sig. Mot denna traditionella åskådning
vände sig J. J. Bachofen i sitt arbete ”Das
Mut-terrecht” (1861). Med stöd av antika källor och
etnografiska fakta ville han antaga ett
ursprungligt tillstånd av obegränsad erotisk frihet
(promiskuitet). F. fattades som en relativt sen
företeelse i samhällets utvecklingshistoria. Liknande
synpunkter förfäktades på 1870-talet av L. H.
Morgan. Denne forskare antog 5 huvudstadier: ren
promiskuitet, ”gruppäktenskap” el. reglerad
kvinnogemenskap, modersrättslig f. (matriarkat),
fa-dersrättslig f. (patriarkat) med månggifte och slutl.
engifte. Gentemot dessa läror sökte bl.a.
Wester-marck och Wundt visa, att promiskuitetsteorien
saknade stöd i fakta och att alla kända
förhållanden talade för äktenskapets och f:s
ursprunglighet. — I modern sociologi har man mer och mer
uppgivit försöken att påvisa en enhetlig
utvecklingsprocess och i stället sökt fastställa de olika
typerna av f. i’ samband med olika kulturformer.
Hos de primitivaste nu levande folken möta vi i
regel en f. grundad på engifte (monogami). Bland
stammar med jägarkultur har mannen oftast
makten i f.; hos folk med primitivt jordbruk intar
däremot kvinnan ofta dominerande ställning.
Herdefolken, vilkas arbete fordrar en hög grad av
organiserad samverkan, leva ej sällan i
”storfamiljer”, i vilka de gifta sönerna och deras hustrur
fortfarande stå under faderns myndighet. — På
högre kulturstadier möta vi även åtskilliga typer
av f. Sällsyntast är polyandri el. äktenskap
mellan flera män och en kvinna. Det förekommer
särsk. på Ceylon, bland dravidafolken och hos
tibetanska stammar. Polygyni el. äktenskap mellan
en man och flera kvinnor har gamla anor i
österlandet, medan engifte (monogami) varit rådande
hos grekiska, italiska och germanska stammar.
Husfaderns suveräna makt (pat’ria potes’tas) är ett
utmärkande drag hos f. på äldre kulturstadier;
den framträder hos kineser och araber och ligger
till grund för den gammalromerska
familjerätten. G.A.
2) Biol. Inom växt- och djursystematiken
betecknar f. en sammanfattning av sådana släkten, som
i väsentliga karaktärer med hänsyn till sin
morfologiska och anatomiska byggnad överensstämma
med varandra och vilka man därför tillskrivit en
närmare släktskap sinsemellan. En f. indelas i
underfam. och grupper (trib’us); flera f. bilda
tillsammans en serie, klass o.s.v. Jfr System.
3) Mus., se Musikinstrument.
Familjeavdrag, se Familjebeskattning, Avdrag
och Inkomstskatt.
Familjebeskattning. En skattedifferentiering
efter familjeförhållanden, som var av någon
nämnvärd betydelse, infördes i Sverige först 1919
betr, den statliga och 1920 betr, den kommunala
inkomstbeskattningen. De skattskyldiga erhöllo
ortsavdrag, vilka utformades från
synpunkten, att så stort belopp, som svarade mot de
oundgängligen nödvändiga levnadskostnaderna
för den skattskyldige och hans familj, skulle
undandras från beskattningen, enär denna del
av inkomsten ej kunde anses representera någon
skattekraft. Ortsavdraget uppdelades dels i ett
grundavdrag för den skattskyldige själv,
dels i familjeavdrag för hustru och barn.
Avdragen* till statlig inkomstbeskattning höjdes
1928 och 1938. För ensamstående avtog
grundavdraget med inkomstens storlek. Genom 1947
års skattebeslut ha barnavdragen avskaffats vid
den statliga inkomstskatten och ersatts med
barnbidrag på 260 kr. Denna reform har
varit till förmån för små och medelstora
inkomsttagare, främst för de förra, vilka ofta ej
kunde fullt utnyttja barnavdragen, men till
nackdel för stora inkomsttagare, vilka till följd av
den höga skatteprocenten sparade mer skatt
genom barnavdrag, än vad de erhålla i
barnbidrag. Äkta makar åtnjuta ett gemensamt
ortsavdrag av, alltefter dyrort, 2,500—3,000 kr, vilket ej
”bankas” (jfr Avdrag), medan ogift, som ej haft
hemmavarande barn el. barn, som eljest stått
under hans vårdnad och för vilket rätt till
barnbidrag förelegat, får ett ortsavdrag, som avtar
med inkomstens storlek, så att det i dyrortsgrupp
I börjar med 1,600 kr och upphör vid en inkomst
av 10,600 kr, medan det i ortsgrupp V börjar
med 2,000 kr och helt upphör vid en inkomst av
11,000 kr.
Ogift skattskyldig, som haft hemmavarande
barn, för vilka rätt till barnbidrag förelegat, får
samma avdrag för husföreståndarinna, som han
haft för hustru. Ogift skattskyldig — härmed
likställes den som är gift men ej lever samman
med andra maken — erhåller, därest han haft
barn av ovannämnt slag, ortsavdrag varierande
mellan 1,600 och 2,000 kr. Detta innebär, att om
t.ex. en ogift kvinna med 12,000 kr inkomst i
högsta dyrort får ett barn, erhåller hon dels
barnbidrag, dels ock ett barnavdrag på 2,000 kr.
Gifter hon sig, få makarna ett gemensamt
avdrag på 3,000 kr. Vid kommunalskatten är
bank-ningen bibehållen. Frånsett denna varierar
grundavdraget mellan 340 och 500 kr och avdrag för
hustru och barn mellan 160 och 200 kr. Ha
föräldrar, som ej varit gifta, båda bidragit till
barnets underhåll, få de dela barnavdraget. Under
ovan behandlade förutsättningar medges samma
avdrag för husföreståndarinna som för hustru.
Äkta makar, som leva tillsammans, behandlas
som e n inkomsttagare. Vardera maken taxeras
dock för sin inkomst och mannen dessutom för
boets gemensamma. Avdrag, som ej kunnat
ut
— 189 —
— 190 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
