Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Familjebeskattning - Familjebidrag - Familjebolag - Familjebostadsbidrag - Familjejordbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAMILJEBIDRAG
nyttjas på den ena makens inkomst, får avdras
från den andras. Den beskattningsbara inkomsten
beräknas likaledes gemensamt för makarna men
fördelas på dem efter förhållandet mellan deras
taxerade inkomst. Ha båda makarna inkomst,
medför giftermålet i regel en höjning av
kommunalbeskattningen, därigenom att hustruns
grundavdrag utbytes mot det lägre hustruavdraget. Vid
statsbeskattningen blir det däremot i regel
möjligt att göra ett större ortsavdrag, men i stället
ökas skatten, därigenom att den sammanlagda
inkomsten träffas hårdare av skatteprogressionen.
Den skattehöjning, som på så sätt kan inträda,
har försvarats med att ett gemensamt hushåll
ställer sig billigare än två skilda. Fullt bärande
kan denna motivering ej anses vara, då även
andra personer än makar kunna leva i
gemensamt hushåll utan att därför träffas av ökad
beskattning. Rent teoretiskt hade det kanske varit
mest rationellt att ej låta giftermålet få något
inflytande på beskattningen, men i så fall hade
man ej kunnat hindra, att inkomst av fastighet,
rörelse etc. uppdelades mellan makarna på det
sätt, som gav lägst skatt. Under senare år har
särsk. det faktum kritiserats, att om gift kvinna
tar förvärvsarbete, kan hon träffas av en hög
marginalskatt* genom att hennes inkomst lägges
till mannens. 1928 erhöll gift kvinna, som hade
inkomst av rörelse el. eget arbete, rätt att
avdra halva denna, dock högst 200 kr. Detta s.k.
förvärvsavdrag motiverades med att
förvärvsarbetande hustrur hade ökade kostnader för
hemhjälp. 1938 ströks förvärvsavdraget för den
statliga inkomstskattens del, i samband med att
hustruavdraget väsentligt ökades. 1947 infördes
det dock ånyo, varvid gränsen höjdes till 1,000
kr. Motiveringen var, att den skärpta
inkomstskatten avskräckte gifta kvinnor från att söka
förvärvsarbete. Samtidigt höjdes förvärvsavdraget
vid kommunalskatten till 300 kr. Bristen på
arbetskraft gör, att denna fråga fortfarande är
aktuell, och någon definitiv lösning har den ej
fått. Vid bedömandet av icke förvärvsarbetande
hustrus beskattning får man ta hänsyn till att
värdet av hustruns arbete i hemmet ej beskattas.
Om en man t.ex. gifter sig med sin hushållerska,
varigenom hennes lön utbytes mot
naturaförmåner och ”hustrulön”, bli dessa ej beskattade.
Barn behandlas alltid som självständiga
inkomsttagare, så att deras inkomst aldrig
sammanlägges med föräldrarnas. Har skattskyldig
hemmavarande barn, som ej senast Vn under året
näst före taxeringsåret fyllt 21 år och vilka ej
ha ett till statlig inkomstskatt beskattningsbart
belopp av minst 10 kr, skall han jämväl
beskattas för barnens förmögenhet, vilken
sammanlägges med hans egen. Underhåll av barn, vilka ej
erhålla barnbidrag, kan vid särsk. ömmande
omständigheter motsvara ett avdrag med högst 2,000
kr vid den statliga inkomstskatten och högst 700
vid den kommunala. C.Wr.
Familjebidrag. 1) Se Bostadspolitik.
2) Mil., bidrag till värnpliktigs
familjemedlemmar under värnpliktstjänstgöring. Redan före i:a
världskriget utgick ett s.k.
familjeunder-stöd till värnpliktigs hustru och barn, när de
efter behovsprövning ansågos vara i behov därav.
1914 utsträcktes denna förmån även till
bered-skapsinkallade. Beloppet var mycket lågt och
behovsprövningen sträng. Under 2:a världskriget
visade sig snart ett stort behov av utvidgade
förmåner av detta slag. 1940 utfärdades nya
förordningar om resp, freds- och krigsfamiljebidrag med
högre belopp. Kommunala familjebidragsnämnder
inrättades för den lokala kontrollen. 1942
utfärdades nya förordningar, som inneburo ökade förmåner
och en lindrigare, s.k. schematisk behovsprövning.
Sedan 1946 gäller familjebidragsförordningen av
29/3 d.å., vilken är gemensam för freds- och
krigs-tjänstgöring men med särskilda
tilläggsbestämmelser för den senare. — F. utgår i regel kontant
i form av familjepenning, bostadsbidrag,
näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag. Under
krigstjänstgöring utgår även hemortslön. F. kan
behållas även efter militärtjänstgöringens slut, om
den värnpliktige är arbetsoförmögen på gr. av
skada el. sjukdom, som ådragits under
tjänstgöringen, och i vissa fall även efter den
värnpliktiges död, om denna förorsakats av sådan skada
el. sjukdom. Familjepenningen är
dyrorts-grupperad i 3 ortsgrupper efter samma regler som
för 1935 års folkpensionslag och utgår med 2,75
—3,25 kr pr dag för hustru el. husföreståndarinna
och med resp. 1,40—1,90 och 1,10—1,30 kr pr dag
för annan hushållsmedlem över, resp, under 16
år. I bostadsbidrag utgå de verkliga
kostnaderna för bostad och uppvärmning, om dessa
icke anses oskäliga. Från summan av
familjepenning och bostadsbidrag avdras 3A av den
värnpliktiges behållna inkomst under
tjänstgöringstiden utöver 50 kr pr mån. Den som driver rörelse
kan i st.f. familjepenning och bostadsbidrag få
näringsbidrag för att betala behövlig
ersättare i rörelsen. Sjukbidrag och
begravningsbidrag erhållas vid familjemedlems
sjukdom el. död. Hemortslönen, som utgår
under krigstjänstgöring till värnpliktigt befäl och
efter viss längre tjänstgöring, är icke underkastad
behovsprövning. — Inkomstprövning och
utbetalning av f. verkställas av de kommunala f a m i
1-jebidragsnämnderna, vilka bestå av tre
el. fem ledamöter, utsedda av kommunens
fullmäktige. Tillsynsmyndighet var under kriget
Arbetsmarknadskommissionen men är sedan 1946
det nyinrättade ämbetsverket Försvarets
socialbyrå. Å.E.
Familjebolag, populär beteckning för ett
aktiebolag (ev. annan bolagsform), där delägarna äro
medl. av samma familj el. släkt. F. torde vanligast
stiftas för att möjliggöra ett företags delning på
flera ägare, t.ex. vid arvskifte, utan rubbning av
företagets drift. Samtliga aktier tecknas då av
bodelägarna, och oftast göres i bolagsordningen
förbehåll, att, där aktie övergår till annan än
aktieägare, dessa skola vara berättigade att lösa
aktien (se Hembud).
Familjebostadsbidrag. Enl. beslut av 1948 års
riksdag utgår f. till familjer, som inflytta i hus,
färdigställda efter Vi 1948 el., om huset äges av
kommun el. s.k. allmännyttigt bostadsföretag,
efter V7 1946. F:s utsträckning till barnfamiljer i
äldre hus har uppskjutits t.v. Se vidare
Bostadspolitik, sp. 797.
Familjejordbruk, jordbruk, som kan bereda in-
— 191 —
— 192 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
