Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Familjejordbruk - Familjelön - Familjenamn - Familjen Jensen - Familjepenning - Familjepension - Familjeråd - Familjerätt - Familjestiftelse - Familjetillägg - Familjeunderstöd - Familjevård - Familjevärnet, Svenska - Familjär - Famille rose och Famille verte - Famintsyn, 1. Andrej Sergejevitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAMINTSYN
nehavaren och hans familj full sysselsättning. I
diskussionen ang. jordbrukets rationalisering har
man framhållit f. som den lämpligaste
driftsformen, i mots. till å ena sidan småbruket, som ej
kan ge sin innehavare effektiv sysselsättning, och
å andra sidan storbruket, som kräver hjälp av
främmande arbetskraft. Jfr Jordbrukspolitik.
Familjelön, lön efter försörjningsskyldighet. För
Sveriges del förekommer f. blott i form av
barntillägg*.
Familjenamn, se Personnamn och (jur.)
Släktnamn.
Familjen Jensen, komedi av Edgard Höyer.
Familjepenning, mil., se Familjebidrag.
Familjepension. Efterlevande make till civil el.
militär tjänsteman el. änka efter arbetare i
Statens tjänst, som enl. 1947 års allmänna
tjänste-pensionsregl. el. 1947 års tjänstepensionsregl. för
arbetare varit berättigad till pension el. åtnjutit
sådan, äger uppbära f., om tjänstemannen el.
arbetaren ingått äktenskapet före 60 års ålder och
den efterlevande ej ingått nytt äktenskap (regi.
3% 1947; SFS 417; 423). Pensionens belopp
bestämmes med hänsyn till antalet tjänsteår och
det för den avlidne senast gällande
familjepen-sionsunderlaget, vilket är fastställt för varje
befattning och lönegrad, resp, pensionsgrupp. För
rätt till full f. erfordras, att den avlidne hade 30,
i vissa fall 25, tjänsteår; till tjänstetid räknas
dock vid dödsfall före uppnådd pensionsålder
jämväl den tid, som återstår till pensionsåldern
(alltså kan även efterlevande till tjänsteman, som
dör kort efter utnämningen, få fuli pension). —
F. utgår jämväl till arvsberättigade barn under
19 års ålder el. frånskild make, resp, hustru (till
adoptivbarn dock endast om adoptanten vid
adoptionen ej fyllt 50 år). Om utöver efterlevande
el. frånskild make 1 barn är berättigat till
pension, ökas f. med 50 °/o, om ytterligare sådana
barn finnas, med 20% för varje. Finnas både
efterlevande samt frånskild make och barn, delas
pensionsbeloppet efter särskilda grunder mellan
dem. — För efterlevande till lärarpersonalen vid
högre kommunala skolor och vid folkskolan gälla
ungefär samma regler (3% 1947; SFS 419, 421).
— I vissa fall kan vid äktenskapsskillnad
domstolen förordna, att frånskild make skall bibehålla
rätten till f. [N.Gt]K.
Familjeråd, en krets vuxna, oftast manliga
fa-miljemedl. med uppgift att rådslå i
familjeangelä-genheter och öva en viss tillsyn över de andra
medl. F. funnos i romersk rätt och kvarstå ännu i
de av denna beroende nyare rättssystemen. Särsk.
i Frankrike spela de alltjämt en viss roll i
äktenskaps- och förmyndarfrågor. De finnas även i
Tyskland och Schweiz. Några täml. obestämda
antydningar till f. förekommo förr även i Sverige,
t.ex.’ ”de närmaste fränder”, som till 1845
ensamma kontrollerade förmyndares handhavande av
sitt förmynderskap. K.
Familjerätt, en avd. av civilrätten, de
rättsnormer, som reglera familjelivet, d.v.s. regler om
äktenskap och dess rättsverkningar, om föräldrar
och barn, föräldrarätt. Sedan gammalt
räknas av historiska skäl till f. även f ö r m y n de
r-skapsrätt (se Förmyndare) och arvsrätt
(se Arvsordning).
SU 9. – JQO –
7 — Red. avsl. 10/a 48.
Familjestiftelse, stiftelse, som enl. sina stadgar
har till huvudsakligt syfte att tillgodose viss
familjs el. eljest bestämda personers ekonomiska
intressen. Denna kan fullt lojalt ha bildats i syfte
att t.ex. lämna bistånd åt behövande medl. av en
familj.. Ej sällan bildas den dock för att lindra
beskattningen. Skattelagarna innehålla därför en
rad bestämmelser ang. f. Den i
kommunalskattelagen § 53 och inkomstskattelagen § 7 medgivna
partiella, resp, totala skattefriheten för välgörande
stiftelser och liknande gäller ej för f.
Utbetalning till medl. kan däremot avdragas enl.
reglerna för periodiskt understöd. Vid den statliga
inkomstbeskattningen hänföres f:s inkomst till
samma skatteskala som de fysiska personernas,
givetvis dock utan rätt till ortsavdrag,
varigenom den i mots. till andra juridiska personers
ej blir proportionellt utan progressivt beskattad.
Äger viss person att åtnjuta avkastningen av
förmögenhet, vartill äganderätten tillkommer
stiftelsen, skall den förre och ej denna erlägga skatt
för nämnda förmögenhet. C.Wr.
Familjetillägg, se Barntillägg.
Familjeunderstöd, mil., se Familjebidrag.
Familjevård, inackordering i familj av person,
som eljest skulle tagits om hand på en anstalt,
förekommer i Sverige huvudsaki. inom
sinnessjukvården och alkoholistvården (jfr Eftervård).
Den utplacering av omhändertagna barn i
fosterhem, som bedrives av barnavårdsnämnderna,
brukar icke betecknas som f., ehuru den principiellt
ofta kan vara av samma karaktär. — Vid
utskrivning från sinnessjukhus placeras en del av
de partiellt tillfrisknade mot en viss ersättning i
hem, där de omhändertas och om möjligt sättas
i arbete. Vid varje sinnessjukhus skall en av
överläkarna vara f a m i 1 j e v å r d s 1 ä k a r e och
besöka de för f. omhändertagna minst en gång i
månaden. Minst en gång i veckan skall en
sköterska göra besök. I Stockholm har f. knutits till
Hjälpbyrån för psykiskt sjuka, i Göteborg till
psykiatriska polikliniken vid Sahlgrenska
sjukhuset. F. har ordnats även på privat initiativ.
— I fråga om alkoholister kan f. förekomma ant.
direkt el. vid försöksutskrivning från anstalt. En
erkänd alkoholistanstalt (Lillegården vid Eksjö)
är organiserad som central för f.-patienter i
omgivningen. Särskilt statsbidrag kan utgå till
nyk-terhetsnämnder, som organisera f. — F. har
hittills trots sina stora fördelar ur ekonomisk och
terapeutisk synpunkt icke kommit till någon
större användning. Å.E.
Familjevärnet, Svenska, se
Befolkningsför-bundet.
Familjä’r (fra. familier, fem. -ière, av lat.
fa-mil’ia*), förtrolig, otvungen, ogenerad; (alltför):
”fri”. — Biol., förekommande inom (begränsad
till) viss familj (släkt).
Famille rose och Famille verte [fami’j rå’z, resp,
värt] (fra.), röda familjen, resp, gröna familjen,
beteckningar för ett par arter kinesiskt porslin,
den ena kännetecknad av att rosa el. karminröda
emaljfärger förhärska, den andra av förekomsten
av gröna dylika färger. Den förras blomstrings-.
tid var o. 1736—96, den senares 1662—1722.
Fami’ntsyn. 1) Andrej Sergejevitj F.,
rysk botanist (1835—1918), fil. dr och doc. vid
— 194 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
