Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Famintsyn, 1. Andrej Sergejevitj - Famintsyn, 2. Alexander Sergejevitj - Famn - Famos - Famulus - Famös - Fan (djävulen) - Fan (zoologi) - Fan (folk) - Fan el. fen (tiondel) - Fana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAMN
Kompanifana av Karl XI:s typ. 1686. Dalregementet.
univ. i S:t Petersburg 1867, prof, vid univ. 1872,
prof, vid vetenskapsakad. där och dir. för dess
laboratorium för växtanatomi och växtfysiologi
1884. F. var den förste växtfysiologen i Ryssland,
bildade där skola, utgav på ryska språket en
lärobok i växtfysiologi för univ.-studier (1887), likaså
en större monogr. över växternas ämnes- och
energiomvandlingar (1883). F. behandlade vidare
ljusets betydelse för tillväxten, symbios mellan
alger och lägre djur och gjorde även
sammanställningar av botaniska arbeten, utförda i
Ryssland 1890—93. A.Hr.
2) Alexander Sergejevitj F.,
tonsättare och musikskriftställare (1841—96). Efter
utbildning i S:t Petersburg bedrev F. studier i
Leipzig hos Richter och Riedel, blev 1865 prof, i
musikhistoria vid S:t Petersburg-konservatoriet och
1870 sekr. vid ryska musiksällskapet. Bekanta äro
hans redigering av ryska folkmelodier och
skrifter om rysk folkmusik och folkmusikinstrument.
Ett ryskt musikerlexikon av F. förblev
ofullbordat, materialet finnes i statsbibl. i Leningrad.
Famn. 1) Gammalt längdmått, urspr.
avståndet mellan mittfingrarna, då armarna hållas
utsträckta åt sidorna. I Sverige = 3 alnar = 6 fot
= i,78i4 m. I Hälsingland, Medelpad,
Ångermanland och Västmanland användes 1 f. = 3 V2 alnar
= 7 fot. I Danmark 1 Favn=3 Alen = i,883i m. På
Island 1 f. = 1,712 m. — I f. angivas ofta ännu t.ex.
vattendjup och längder på fisknät och diken.
2) Tidigare använt vedmått av växlande
dimensioner. Från att urspr. ha betecknat ett
kubik-mått, svarande mot längdmåttet f. (k u b i k f a m n
6X6X6 fot = 5,(=5 m3) överfördes namnet efter hand
på allt flera olika vedmått. Nedan angivas några
av de vanligaste:
Järnvägsfamn 1) 3X7X7 fot = 3,85 m3.
„ 2) 1 mXyX7 fot=4.32 m3.
Meterfamn (sexkvartersved) 3 fotX2,s mXi,e m =
3,56 m3.
Meterfamn (femkvartersved) 2 V2 fotX2,s mXi,e
m=2,97 m3.
Nyfamn = meterfamn.
Skogsfamn 3X6X6 fot = 2,83 m3.
Stockholms brofamn 3X6X8 fot = 3,77 m3.
Storfamn = Stockholms brofamn.
Härtill kommer ett 30-tal andra famnmått,
använda i olika trakter av landet.
De svårigheter, som vedhandeln förorsakades
genom att f. brukades om så skilda rymdmått,
föranledde K. m:t att förordna, att efter V7 1927
ved icke får säljas annat än efter m3. Massaved
säljes stundom fortfarande efter f., varvid
användes eng. kubikfamn (6X6X6 eng. fot = 6,i2 m3).
Famos [-å’s] (från ty.; av lat. famo’sus, ryktbar,
av fama, rykte, jfr Famös), ypperlig, förträfflig,
storartad.
Fam’ulus (lat.), i den romerska familjen
beteckning på slaven, med avseende på sin rättsliga
ställning kallad servus.
Famö’s (fra. fameux, fem. -euse, se Famos),
ryktbar; beryktad.
Fan, djävulen, av äldre sv. fanen, fanden, fsv.
fænden, väl eg. ”fienden”.
Fan, zool., se Fjäder.
Fan, negerfolk, se Fang.
Fan el. fen (kin., en tiondel). 1) Räknemynt
(eng. candereen) = 10 li (se Cash). — 2)
Längdmått = Viuo tschi = V10 tsun = 3,2—3,58 mm. — 3)
Vikt (eng. candereen) = V10 t sin (eng. mace) = 10
li = c:a o,38 g.
Fana. 1) En duk, vanl. fästad på en stång och
använd som fälttecken, märke, symbol el.
samlingspunkt för inst., förening, samfund o.d. (jfr Flagga).
Som militärt fälttecken kallas vanl. de större vid
inf.- och dragontrupper använda för f., medan kav:s
och art:s mindre dukar kallas för standar*.
De konungen el ett statsöverhuvud personligen
representerande dukarna kallas vanl. baner,
huvudbaner, riksbaner o.d. (se dessa ord,
Pukfana och Trumpetfana). — Redan i förhistorisk
tid brukades som fälttecken på stänger burna
djur-el. gudabilder. Under tidernas lopp utbyttes dessa
mot dukar med målade figurer; därav uppkommo
baner, fanor och standar. Huvudbaneret var
under medeltiden det förnämsta fälttecknet, och i
Sverige omtalas S:t Eriks baner såsom särdeles
heligt och alltid medförande seger. Äldre tiders
svenska f. voro oftast randiga men kunde även
Dragonfana från Karl XII:s tid. Livdragonregementet.
— 195 —
— 196 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
