Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fanarioter - Fanatici - Fanatiker - Fanborg, fangård - Fancy - Fandango - Faner - Fanerofyter - Fanerogamer, blomväxter, sifonogamer - Fanerokristallinsk - Fanfani, Pietro - Fanfar - Fanfaronad - Fanförare - Fang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FANATICI
att få en mycket ömtålig och besvärlig
mellanställning mellan muhammedanerna och de kristna,
emedan de på gr. av sin högre bildning och
härkomst av turkiska staten ofta togos i anspråk för
högre såväl världsliga som andliga ämbeten, där
det gällde en utjämning mellan de olika folkens
och religionernas intressen. Bl.a. togos
Donaufurs-tendömenas hospodarer ur f:s led. G.Rqt.
Fana’tici (av lat. fanum, tempel), i det antika
Rom benämning på präster och kultpersonal,
tillhörande orientaliska kulter av orgiastisk karaktär,
särsk. den kappadokiska gudinnan Mas (se
Bel-lona) och Magna Maters präster.
Fana’tiker (av lat. fana’ticus, ingiven av en
gudom, besatt), person, som med stor envishet
fasthåller vid och passionerat kämpar för en viss
åskådning, i sht religiös el. politisk, ofta med
bibetydelse av oresonlighet el. trångsinthet;
ofördragsam svärmare, (tros)ivrare. — Adj.: f a n
a’-t i s k. — Fanatism’, egenskap, som
kännetecknar en fanatiker. — F a n a t i s e’r a, upphetsa,
uppelda.
Fanborg, även f a n g å r d, samling av i en
krets uppställda el. burna fanor, vanl. med
inbegrepp av fanförarna.
Fancy [fän’si] (plur. fancies; eng., fantasi), under
1500- och 1600-talen den engelska beteckningen
för ett musikstycke (t.ex. pianostycke hos de
engelska virginalisterna), som till form och stil
närmast liknar ricercarens*. — F. kallas även
fantasistycken för piano, som efterlikna madrigalens el.
den engelska canzonettans stil. ■— F a n c y-d r i n k,
se Drink.
Fandango [-a’Qgå], spansk (andalusisk)
national-dans i ®/s (Vt) och 3/s takt av utpräglad rytm (se
notexemplen), dansas
. med kastanjetter i
| repriser med måttligt
tempo, avbrutna av
en sångsats (coplas),
varefter dansen
vidtager i livligare takt.
F. är en avart av seguidilla*. Till f. räknas de
kända danserna malaguena, rodena, soleares och
peteneras. F. finnes inlagd i baletten ”Don Juan”
av Gluck och, mest bekant, i 3:e akten av
Mo-zarts ”Figaros bröllop”.
Fane’r (av fra. fournir, skaffa, förse med),
tunn träskiva (0,25—1,5 mm) för ytbeläggning
på möbler o.a. snickeriarbeten. Benämningen
ädelfaner användes spec. om f. av
ädla träslag, ss. valnöt och mahogny. Syftet
med fanering, som kommer till användning vid
de flesta möbelarbeten med anspråk på kvalitet,
är dels att frambringa från defekter befriade
ytor, dels att på bästa sätt utnyttja teckningen
och färgen hos ett mer el. mindre ädelt träslag
för dekorativa ändamål. Härutöver kan man
genom att uppdela f. i regelbundet anordnade fält
(t.ex. i form av spegelfaner) frambringa
plastiska och för ögat tilltalande effekter och slutl.
— genom att kombinera f. av olika träslag,
tillskurna i mönster — åstadkomma inlagda el.
intarsia-arbeten. — F. framställas vanl. genom
svarvning ur stockar, varigenom råmaterialet
utnyttjas med ett minimum av spill. Denna
bearbetning sker i särsk. konstruerade svarvar med
breda knivar. Ur vresigt material, ss. masurbjörk,
tillverkas f. medelst sågning i bandsåg,. likaså då
särskilda yteffekter eftersträvas. Sågat f. är
betydligt dyrare än svarvat men anses också vara
långt mera förnämligt. — Falska ädelfaner
framställas av enklare träslag, som mönstras genom
behandling med ljuskänsliga ämnen med
efterföljande fotografering efter lämpligt originalfaner.
På liknande sätt, kunna inlagda arbeten
efterbildas. — Vid fattering av större ytor måste
kärn-träet även på baksidan beklädas med f. (gärna
av billigare slag) för att ej bågna vid torkningen
(kontraf anering); ofta anbringas härvid på
ömse sidor två varandra korsande fanerskikt
till förhindrande av sprickbildning i ytan (k
ryss-f a n e r i n g). — Med kryssfaner (plywood)
förstås eljest en standardiserad fabriksprodukt i
form av skivor, bestående enbart av ett antal i
kryss lagda f.-skikt, vanl. av gran el. furu. A.Lg.
Fanerof/ter, se Växtriket (avd. Livsformer).
Faneroga’mer (Phanerog^mae), blomväxter,
sifonogamer (”pollenslangväxter”;
Emb-ryoph’yta siphonog’amd), den ena av de båda
huvud-avd., vari växtriket sedan gammalt indelas,
omfattande klasserna 1—23 i Linnés sexualsystem och,
till motsats mot kryptogamerna*, utgörande växter,
som äga blommor med ståndar- och fruktblad,
vilka senare alstra frön, innehållande en grodd.
Gränsen mellan f. och högre kryptogamer är emellertid
ej så skarp, som man tidigare antagit. F., vilkas
antal närmar sig 200,000, indelas i nakenfröiga
växter( GymnospePmae) och gömfröiga växter
(An-giospePmae), de sistn. i enhjärtbladiga
(Monocoty-ledo’nae) och tvåhjärtbladiga växter
(Dicotyledo’-nae). [G.]W.
Fanerokristalli’nisk (till grek, faneros’, tydlig,
synlig), om en kristallinisk bergart, vars
beståndsdelar tydligt kunna urskiljas med blotta ögat.
Fanfa’ni, P i e t r o, italiensk filolog,
bibliotekarie (1815—79). F. har inlagt föitjänst om
italienska språkets rykt genom sina ordböcker, främst
”Vocabolario della lingua italiana” (1855),
”Voca-bolario delFuso toscano” (2 bd, 1863) och
”Vocabolario italiano della lingua parlata” (1875, i
förening med G. Rigutini). Med dessa verk ville F
främja italienskans enhetlighet på toskansk grund
i likhet med A. Manzoni o.a. F. förde en skarp
polemik mot Crusca-akad:s ”Vocabolario”. F:s
ed. av medeltida texter följa gammal slentrian. J.V.
Fanfa’r (fra. fanfaré), kort, smattrande (oftast
av treklangstoner bestående) signal, vanl. på
trumpet el. horn, i sht vid strid, jakt el. högtidliga
tillfällen.
Fanfarona’d (ytterst spa. fanfarronada, av
fanfarrön, storskrytare), skrytsamt och skrävlande
beteende el. yttrande.
Fanförare, se Fanvakt.
Fang, negerfolk, den mest bekanta stammen av
(m)pangwefolket, i s.v. Kamerun, Spanska Guinea
och Franska Ekvatorialafrika mellan nedre loppen
av floderna Sanaga i n. och Ogowe i s.; flerstädes
når dess område ut till Atlantiska oceanen. F.
synas ha utbrett sig i riktningen n.ö—s.v. och ha
först under 1800-talet nått fram till havet.
Språkligt höra de till bantugruppen; antropologiskt
förete de två typer, en ljusare och en mörkare,
mera utpräglad negertyp, den senare uppenbarligen
— 199 —
— 200 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
