Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fangen, Ronald - Fango - Fangård - Fanjunkare - Fan Kuan - Fannia - Fanning Islands, Amerikaöarna - Fanny (namn) - Fanny (komedi) - Fano (numismatik) - Fano (stad) - Fanon (fanam) - Fanpluton - Fant - Fant, släkt - Fant, 1. Erik Michael - Fant, 2. Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FANGO
”Kirke og kultur”, 8 (s.å., minnesnummer över
F. F.). E.
Fango [fau’gå], ett svavelhaltigt, gyttjeliknande
mineralslam av vulkaniskt ursprung, som
förekommer i vissa kratersjöar och heta källor, särsk.
i n. Italien (Battaglia nära Padova). F. har i stor
utsträckning tagits i medicinskt bruk
(fango-b a d, se Bad, sp. 1072).
Fangård, se Fanborg.
Fanjunkare vid armén (vid art. s t y c k j u
n-k a r e) och flygvapnet var länge den högsta
un-derofficersgraden (se Underofficer). F. och
styck-junkare komma av junker el. ung herre, vilken
benämning urspr. användes för en ung, nyanställd
officer av adlig börd, samt fanan han bar el.
stycket (äldre benämning för kanon) han
betjänade. Orden började i Sverige under första hälften
av 1800-talet, resp, början av 1700-talet att bli
titlar för äldre underofficerare. — Jfr Flaggjunkare.
Fan Kuan, kinesisk målare (verksam vid skiftet
mellan io:e och u:e årh.). Han var elev till
Li Ch’eng men drog sig undan till ensamheten
och studerade under vandringar och meditation
naturens former och skiftande liv. Han var mer
måleriskt fri än sin lärare och måste räknas som en
av Kinas mest betydande landskapsmålare.
Fannha, insektsläkte, se Lilla husflugan.
Fanning Islands [fännhq åi’landz],
Amerika-ö a r n a, 5 låga korallöar (Fanning, Christmas,
Jarvis, Palmyra, Washington) i mellersta
Polynesien i Stilla havet; 662 km2, 365 inv. (1938), därav
33 européer. F. tillhöra den engelska Gilbert and
Ellice Islands Colony. ön Fanning (39 km2) är
station på undervattenskabeln Canada—Australien.
Fanny, urspr. engelskt kvinnonamn, eg.
kortform till Fransiska.
Fanny [fra. utt. fani’], komedi av Marcel Pagnol.
Fano, numism., se Roy alin.
Fano, stad i n. Italien, vid Adriatiska havet 10
km s.ö. om Pesaro; 13,348 inv. (1936). Den av
gamla murar och vallgravar omgivna staden har
katedral från noo-talet och åtskilliga andra gamla
kyrkor och palats. Flera fornlämningar finnas,
däribland ruinerna av en till Augustus’ ära
uppförd triumfbåge. Sidenindustri, fiske och havsbad.
Under 2:a världskriget led staden svåra skador
genom systematisk tysk förstörelse (bl.a.
katedralen).
Fanon (även fana m), indiskt mynt, urspr. av
guld, från 1500-talet av silver och sedan 1600-talet
slaget av Holland, Frankrike, England och
Danmark (se Royalin) för deras indiska besittningar.
Omkr. 1800 hade f. en vikt av c:a 1,5 g och en
finvikt av c:a 0,1 g. I Franska Indien (Pondichéry)
räknas f. = Vs rupee = 2 annas = 24 caches = c:a
17 öre.
Fanpluton, se Fanvakt.
Fant (närmast från mlty., av ital. fante, pojke,
dräng, av lat. inf ans, stam: inf ant-, barn, se Infant),
i sht i nord- och västsv. dial.: landstrykare, tiggare;
skälm; fåne; förr även i betydelsen tjänare o.d. —
Härtill i sv. dial. fem. fänta. En variantform är
sv. fjant.
Fant, släkt, urspr. stammande från Finland och
känd sedan sedan 1500-talet. Släktnamnet antogs
av rådmannen i Vasa Mikael F. efter Fantas gård
i Österbotten. Under ”stora ofreden”
överflyt
tade till Sverige dennes sonsons son, prosten Erik
Mikael F. i Alfta (1676—1746), far till e.o.
hovpredikanten och kyrkoherden i Eskilstuna Mikael
F. (1718—54), vars son var nedannämnde F.i),
och till teol. drn och kyrkoherden i Leksand
Johan Mikael F. (1735—1813), fullmäktig för
Västerås stifts prästerskap vid riksdagarna 1778—
1800, känd som andlig vältalare och förf, av
teologiska läroböcker och predikningar. Brorsons son
till den sistn. var Johan Erik F. (1815—69),
slutl. kyrkoherde och prost i Sala, jämte A. T.
Låstbom förf, till ”Upsala ärkestifts herdaminne”
(3 bd, 1842—45). Till en yngre gren av släkten
hörde F.2). C.
1) Erik M i c h a e 1 F., historiker (1754—1817),
fil. mag. i Uppsala 1776, prof, i historia där 1781
—1816, kyrkoherde i Alunda och Morkarla 1788,
prästvigd och prost
1789, teol. dr 1800, led.
av
psalmbokskommit-téerna 1793 och 1811.
För eftervärlden har
F. intresse framför allt
som samlare och utg.
av källor till
svenska historien. Redan
tidigt umgicks han
jämte C. G. Nordin
med planer på
utgivningen av ett svenskt
”corpus historicorum
et diplomatum”, varpå
tanken länge varit
aktuell. F:s arbete resulterade långt om länge i
”Scriptores rerum suecicarum medii aevi”, 1 (utg.
1818; verket fortsatt av E. G. Geijer och J. H.
Schröder samt C. Annerstedt). F. har dessutom
utg. bl.a. ”Handlingar till upplysning af svenska
historien” (4 bd, 1789—1802) samt ”Register öfver
tryckta handlingar i svenska historien” (4 avd.,
1816—17). F:s källeditioner motsvara ej nutidens
fordringar och torde knappast ha stått på höjden
av sin egen tids. Som historiker var F. i flera
avseenden en lärjunge till Sven Lagerbring, till
vars ”Swea rikes historia” han 1794 utgav en forts,
(omfattande tiden 1457—97). Såväl i detta verk
som i ”Utkast till föreläsningar öfver allmänna
historien” (8 st., 1786—1800) och i ”Utkast till
föreläsningar öfver svenska historien” (5 st., 1803
—04) framträder F. ej som någon större
historieskrivare. Framställningen är ofta annalistisk,
orsakssammanhanget klargöres ej, karakterisering
av tider och personligheter saknas. Dessa brister
stodo ingalunda klara för hans egen tid, som
värderade honom högt. Under hans presidium
ventilerades i Uppsala ej mindre än 328
avhandlingar. E.Blp.
2) Carl Fredrik Michael, fångvårdsman och
pedagog (1852—1921), lärare och
bevakningsbefäl-havare i fångvården 1874—82. Redan 1882 blev F.
dir. för den svårskötta uppfostringsanstalten för
brottsliga och vanartiga gossar på Hall, där han
på gr. av sina för ungdomsvård lämpade
personliga egenskaper kom att utföra ett bestående
livsverk. F. anlitades också som sakkunnig vid
utarbetande av lagförslag ang. barnavård och
tvångs-uppfostran 1902.
— 203 —
— 204 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
