Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fellenius, 1. Wolmar - Fellenius, 2. Karl-Gustav - Fellenius, 3. Waldemar - Fellin - Felling - Fellingsbro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FELLINGSBRO
Fellenius. i) W o
1-m a r Knut Axel F.,
ingenjör (f. 10/9 1876),
utexaminerades från
Tekniska högsk. 1898,
blev löjtnant i
Väg-och vattenbyggnadskåren 1904, major 1920,
överste 1945. F. var
lärare vid Chalmers
tekniska läroanstalt
1906—11, prof, i
vat-tenbyggnadslära vid
Tekniska högsk. 1911
—42, föreståndare för
dess fackavd. för väg- och vattenbyggnadskonst
1915—28 och 1940—42. F. har upprättat förslag
till ett stort antal svenska och utländska
hamnanläggningar, bl.a. i Göteborg, Västerås,
Falkenberg, Södertälje, Halmstad, Hälsingborg, Gävle,
Trondheim och Oslo, har anlitats som prisdomare
vid hamntävlingar och var 1914—22 led. av
Statens järnvägars geotekniska kommission (ordf.
1919—22). Han har utg. talrika uppsatser i
tekniska ämnen. — F. äger sedan 1926 och
brukar fädernegodset Vikbergs säteri (nära
Södertälje). A.Lg.
2) K a r 1-G u s t a v Georg F., tjänsteman,
kyrkligt verksam (1882—1939), erhöll 1902 anställning i
överståthållarämbetet, där han 1921—37 var
taxe-ringskommissarie. F. gjorde en betydande insats
för utvecklingen av det kyrkliga
lekmannaar-betet i Sverige, framför allt inom Svenska
kyrkans lekmannaförbund, Kyrkobröderna, som
generalsekr. från 1924 och som utg. av tidskr.
”Kyrkobröderna” från 1925. I det internationella
kyrkliga arbetet efter i:a världskriget gjorde han
likaledes en energisk insats, främst i
stödaktionen för de evangeliskt kristna i Polen och
Frankrike. F. var även politiskt verksam och var
medl. av Frisinnade landsfören:s förtroenderåd
från 1924. K.Gw.
3) Waldemar F., son till F.i),
psykotekni-ker (f. 24/io 1908), fil. lic. 1939, sedan 1943
föreståndare för Stockholms högskolas psykotekniska
inst. F. har konstruerat en mängd anlagsprov för
olika yrkeskategorier men ägnat huvudparten av
sitt intresse åt olycksfallens psykologi och bl.a.
medverkat som sakkunnig i 1945 års
trafiksäker-hetskommitté. Sedan 1945 är han red. för
Psykotekniska inst:s skriftserie ”Praktisk psykologi”, i
vilken han själv medverkat med bl.a.
”Psykologisk yrkesvalshjälp” (1946) och ”Bajazzotestet, ett
nytt reaktionsprov” (1947). E.Bng.
Felli’n, estn. V ilj andi, stad i s. Estland; 12,031
inv. (1934), därav 93 °/o ester. F. ligger vid den
smalspåriga järnvägen mellan Reval och
Möisa-küla och har ett vackert läge vid en långsträckt
sjö i den breda dalgång, som förbinder Vörtsjärv
med floden Pernau. Linspinneri, tändsticks-,
läder- och livsmedelsindustri. Trakten kring F. har
av gammalt benämnts Estlands kornbod. Här
fanns en fornborg, som under 1200-talet intogs
av de tyska ordensriddarna och gjordes till en
av de starkaste fästningarna i Livland. 1600
intogs staden av den svenske hertig Karl, 1703 av
ryssarna, som till största delen brände slottet och
fästningsverken. Edg.K.
Felling, stad i grevskapet Durham i n.
England, ö. förstad till Gateshead; 26,040 inv. (1938).
Kolgruvor.
Fellingsbro. 1) Kommun, omfattande den ö. och
större delen av Fellingsbro hd i Västmanland,
Örebro län, och pastorat i Fellingsbro kontrakt av
Västerås stift, v. om Mälaren och n. om
Hjälmaren; 357,49 km2, därav 335,36 land; 5,645 inv.
(1948). Kommunen är sedan 1922 delad i två förs.,
Fellingsbro och Fellingsbro n. förs.,
den sistn. med 173,0 km2, därav 158 land, och
1,603 inv. I n. förhärska kuperade skogstrakter
med mossar och talrika sjöar, av vilka de största
äro Oppåsen (62 m ö.h.) och Finnåkerssjön (34 m).
S.ö. delen är slättbygd. På sydgränsen rinner
Arbogaån. Åkern utgör 34 °/o av landarealen,
skogsmarken 53%. I s. ligga F.2) och v. därom
vid ån Oppboga papp- och kartongfabrik med
träsliperi, tillhörande Oppboga a b., grundat
1901 (aktiekapital 3 mkr, 100 arb., årstillverkning
8,500 t papp och kartong). I n.v. vid Sverkestaån
ligger industrisamhället Rockhammar (296 inv.
1946) med träsliperi, wallboardfabrik, sågverk
och hyvleri, tillhörande Rockhammars bruks
a b., grundat 1895 (nuv. bolag från 1917,
aktiekapital 500,000 kr, 100 arb., årstillverkning 25,000 t
våt, vit mekanisk trämassa och 7,000 t porös
wallboard). I Sällinge vid statsbanan Hallsberg
—Krylbo finnas snickerifabrik, såg och hyvleri.
Bland de många större egendomarna märkas
österhammar*, Finnåkers bruk (med sågverk och
valskvarn), Ekebyhammar, Åbyhammar, Ålsänge,
Sörbyholm, öby, Finnåkers gård, Nederby och
Oppebyberg. Grönbo kronopark ligger delvis
inom kommunen. F. är en gammal bruksbygd med
många nu nedlagda järnbruk från 1500- och
1600-talen, ss. Rockhammar, Storbo, Stensta, Kåfalla,
Finnåker, Ekebyhammar och Oppboga.
Fornläm-ningar äro mycket talrika, särsk. i form av stora
järnåldersgravfält i kommunens s.ö. del. 4
byg-deborgar finnas. Kyrkan, urspr. från 1100-talet,
om- och tillbyggdes 1806—-11; en mäktig kastal
från äldre medeltiden står s. om kyrkan. Ett
altarskåp är förfärdigat i Antwerpen i början av
1500-talet. — Namnet innehåller gen. av fsv.
mansnamnet Fiæland och bro i bet. anlagd väg (se E.
Hellquist, ”Svensk etymologisk ordbok”, 2 uppl.
1939, sid. 205). Det skrevs 1331 parochia
fælæn-bro, F. sn. — Litt.: A. Garfvé och E. Odhner,
”F. sockens historia” (1926); I. Schnell, ”Det
forntida F.” (1935); N. af Geijerstam, ”Rockhammars
bruks historia 1558—1920” (1920). P.;Er.
2) Municipalsamhälle (sedan 1911) i F.i), strax
n. om Arbogaån och vid järnvägen
Frövi—Arboga 15 km v. om Arboga; 1,07 km2 (land); 898
inv. (1948). F. är handels- och industriort. Här
finnas ett större mejeri, betongvarufabrik och
mekaniska verkstäder, de största tillhörande ab.
Fellingsbro verkstäder, bildat • 1936 (aktiekapital
250,000 kr, 25 arb.), och ab. Bröderna Envall (75
arb.). F. har folkhögsk., lantmanna- och
lanthus-hållsskola samt en hembygdsgård, vid vilken 1948
restes ett minnesmärke över socknens indelta
ryttare vid Livreg:s husarer. Apotek,
provinsialläkare och distriktsveterinär. Taxeringsvärde å
— 345 —
— 346 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
