Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fellingsbro - Fellingsbro härad - Fellingsbro kontrakt - Fellman, släkt - Fellman, 1. Esaias Mansueti (Iljander, Bothniensis) - Fellman, 2. Jakob - Fellman, 3. Isak - Felloderm, Fellogen - Felloid, falsk kork - Fellow - Fellowes, Edmund Horace - Fellows, Sir Charles - Fellowship - Fellowship of Reconciliation - Feloni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FELLINGSBRO HÄRAD
fastighetsskattepliktig fastighet 3,091,800 kr, till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 1,417,290
kr (1946). P.
Fellingsbro härad i Västmanland, Örebro län,
vid närkegränsen, omfattar socknarna Ervalla,
Näsby och Fellingsbro; 495,77 km2, därav 460,54
land; 9,472 inv. (1948). F. tillhör Lindes domsaga
(tingsställe Lindesberg), Nora och Lindes
fögderier samt Fellingsbro kontrakt i Västerås stift.
Fellingsbro kontrakt i Västerås stift omfattar
Lindesbergs stad, Lindes och Ramsbergs samt
Fellingsbro härader i Örebro län; 25,658 inv.
(1948). F. består av följ. 5 pastorat: Fellingsbro
och Fellingsbro n. förs.; Lindesberg och Linde;
Guldsmedshyttan; Näsby och Ervalla samt
Ramsberg.
Fellman, finländsk släkt, vars äldsta kända medl.
voro två österbottniska präster, som
undertecknade Uppsala mötes beslut. Ättlingar till den ene
av dem ha i en följd till 1832 verkat som präster
i Österbotten och Kemi lappmark. Nedannämnde
F.3) adlades 1902.
1) Esaias Mansueti (även kallad I j a
n-d e r el. B o t h n i e n s i s) F., präst (o. 1630—
97), född i Ii (Ijo), 1648 präst i den nyinrättade
Enare förs., 1663 kaplan i Kemijärvi (Kemiträsk),
hans huvudsakliga verksamhetsort. F. har i
Finland kallats ”lapparnas apostel”. Som nybliven
präst i en församling av idel hedningar, bedrev han
omvändelse- och folkbildningsarbetet så, att när
han lämnade Enare, voro alla församlingsborna
döpta och de flesta kunde läsa finska. F. ivrade
också för Lappmarkens uppodling. Bj.C.
2) J a k o b F., präst och naturforskare (1795—
1875), född i Rovaniemi, kyrkoherde i Utsjoki och
Enare 1819, kyrkoherde i Lappajärvi 1832. F.
förenade sällsport
mångsidiga vetenskapliga
intressen och insikter
med okuvlig iver för
folkbildningens och det
folkliga arbetslivets
förkovran. Särsk.
under sin lappmarkstid
bedrev han grundliga
forskningar i
Lapplands språk och
historia, etnografi,
klimatiska förhållanden samt
växt- och djurvärld. På
alla dessa områden har
han gjort bestående
in
satser. Jämväl som arkeolog, släktforskare och
homiletisk förf, var han verksam. Hans
strävanden att förse Utsjokilapparna med religiös läsning
på modersmålet ledde trots varjehanda
motigheter till ett gott resultat. Det allra mesta av F:s
skriftliga kvarlåtenskap utgavs av F.3) under
titeln ”Anteckningar under min vistelse i
Lappmarken” (4 bd, 1906). Hans språkvetenskapliga
uppteckningar äro utg. i ”Journal de la Société
finno-ougrienne”, 30 (1918), 33 (1920). Bj.C.
3) Nils Isak F., den föreg:s son, jurist,
botaniker och historiker (1841—1919), fil. kand. 1862,
framträdde först som botanisk förf, men övergick
till juridiken och blev 1871 jur. utr. kand.; senator
1887, president i Vasa hovrätt 1900. F. lämnade
ämbetsmannabanan 1902 och ägnade sig sedan åt
forskningar i Lapplands hävder. Förutom faderns
”Anteckningar” utgav han, med utförliga
historiska inledningar, ”Handlingar och uppsatser ang.
finska Lappmarken och lapparne” (4 bd, 1910—15),
en enastående källa till kännedomen om
förhållandena i Kemi och Torne lappmarker i äldre
tider. Bj.C.
Felloderm’, Fellogen [-je’n], bot., se Korkvävnad.
Felloi’d (till grek, fellos’, kork, och -eide’s,
liknande), falsk kork, i korkvävnaden hos en
del växter förekommande cellskikt med icke el.
föga förkorkade väggar, som ofta har betydelse
för korklagrens avlossnande.
Fellow [fell’åu] (eng., delägare, kamrat), vid
univ. i Oxford och Cambridge samt i Trinity
College, Dublin, urspr. beteckningen för varje medl.
av ett college, nu endast för genom val utsedda
medl., som tillsammans med rektor bilda styrelsen
och uppbära de med värdigheten följ stipendierna,
de s.k. fellowships*. Även vid andra univ. samt vid
skolorna i Eton och Winchester benämnas
styrel-semedl. fellows. Samma titel gives även i åtskilliga
lärda sällskap, ant. till samtliga medl., så i Royal
Society, el. till vissa medl. N.C.
Fellowes [feiråuz], Edmund Horace,
engelsk musikforskare (f. 1870), sedan 1900
under-kanonikus i Windsor, 1923—27 även
kyrkokapell-mästare där; hedersdr i musik vid univ. i Dublin
1917 och i Oxford 1939. F. har ägnat särskilt
intresse åt 1500-talets engelska vokalmusik och
bl.a. skrivit ”English madrigal verse” (2 ed. 1931),
”The English madrigal composers” (1921) och
”The English madrigal” (1925). Sin största insats
på området har han gjort som utg. av
samlingsverket ”The English madrigal school” (36 bd,
1912—24), ”The English school of lutenist
song-writers” (32 bd, 1920—28) och som medutg. av
”The Tudor church music” (kyrkomusik av
Whi-te, Tallis, Byrd, Gibbons m.fl.). F. har under
föreläsningsresor i Amerika utbrett kännedomen
om tudortidens engelska musik. Av hans senare
arbeten märkas en biogr. över Byrd (1936) och
en fullständig uppl. av dennes tonsättningar
(1939). [FSUC.A.M.
Fellows [felKåuz], Sir Charles, engelsk
arkeolog (1799—1860), företog 1838—44 expeditioner
till Mindre Asiens inre och s. delar, där han
upptäckte ett flertal ruinstäder, däribland Lykiens
forna huvudstad Xanthos. En dyrbar saml. av
honom hopsamlade konstverk finnes i British
Museum.
Fellowship [felkånjip] (eng.), kamratskap,
brödraskap, sammanslutning; vid engelska univ. och
vissa skolor en fellow’s* ställning och förmåner;
univ.-stipendium, som på 6—7 år tilldelas
studerande, som avlagt en särsk. utmärkt examen, s.k.
research f., forskarstipendium; rang, som
tillkommer medl. av vissa lärda sällskap.
Fellowship of Reconciliation [felKåuJip avv [-re-kansiliéVJon],-] {+re-
kansiliéVJon],+} se Internationella
försoningsförbun-det.
Feloni’ (fra. félonie, av félon, otrogen), brott mot
den länsrättsliga trohetsplikten, vare sig av
länsherren el. vasallen. F. medförde enl. länsrätt
förlust av länet, resp, länsherrevärdigheten. — I
nutida engelsk straffrätt benämnas av historiska skäl
— 347 —
— 348 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
