Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femårsplanerna - Femörehuvud - Femöring - Fen - Fena - Fenacetin, paraacetfenetidin - Fenakit - Fenantoin - Fenantren - Fenazin - Fenazinfärgämnen - Fenchel, Werner - Fender el. fendert - Fendt, Leonhard - Fenedrin, β-fenylisopropylamin - Fenek - Fénelon, François de Salgnac de la Mothe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FEMÖREHUVUD
etc. av svåruppskattbart värde. T.o.m. 1935 voro
en rad nödvändighetsvaror ransonerade, och olika
yrkesgrupper hade möjlighet att köpa sina
ransoner till olika pris. Ransoneringens avskaffande
torde ha medfört en prisutjämning, som var till
nackdel för de lägsta inkomsttagarna. Enl. vissa
kritiskt inställda ekonomers uppfattning sjönk
arbetarnas levnadsstandard under f. till hälften.
Häremot kan invändas, att detta ej svarar mot
ökningen i produktionen av livsmedel och övriga
konsumtionsvaror. Delvis har man sökt förklara
denna motsättning med hänvisning till
hantverkets tillbakagång samt att bönderna och
ämbets-mannaklassen erhöll en ökad del av
nationalinkomsten. F. ökade utan tvivel
inkomstfördelningens ojämnhet genom att bidra till att bilda
en överklass av funktionärer och elitarbetare.
Att den starka realkapitalbildningen i varje fall
temporärt måste medföra en sänkning av
kon-sumtionsvaruproduktionen förefaller rimligt och
torde numera även officiellt medges. Uppenbart
är dock, att tanken på Rysslands industrialisering
— trots alla aktuella svårigheter —
entusiasmerade större delen av befolkningen. — Efter 2:a
världskriget ha planer uppgjorts för Rysslands
ekonomiska återuppbyggnad, vilka bruka
benämnas den fjärde f., som omfattar åren 1946
—51. Enl. denna skall förkrigstidens
produk-tionsstandard ej blott uppnås utan avsevärt
överstigas. Enl. officiella uppgifter var produktionen
under 1946 20% större än under 1945 och under
1947 22 % större än under 1946. Agitation
be-drives nu för att planen skall fullgöras på fyra
år. — Litt.: J. Scott, ”Vad gör Ryssland bortom
Ural?” (3 uppl. 1944); S. Bohm, ”Rysslands
ekonomiska framtid” (1945); S. Neumann & F. Rück,
Kolossen på stålfötter” (s.å.). C.Wr.
Femörehuvud, fyrplats och mistsignalstation
strax s. om Oxelösunds hamn.
Femöring, kok., (liten, rund) biffstek, serverad
med pålagt stekt ägg.
Fen, mynt, se Candereen; vikt och längdmått,
se Fan.
Fena, zool., se Fenor.
T? xf x ■ J • C’ TT JNCOCH,
Fenaceti n, paraacetfenetidin, C6H4 j qq 3
förening av fenetidin (etyleter av paraaminofenol)
och ättiksyra, utgöres av färglösa, glänsande
kristallfjäll el. vitt, i vatten svårlösligt, kristalliniskt
pulver utan lukt och smak. F. användes i dos om
0,5—1 g som temp.-nedsättande medel. Det har
även vidsträckt användning som lugnande och
smärtstillande medel vid huvudvärk. Långvarigt
bruk är skadligt.
Fenaki’t, miner., berylliumortosilikat, Be2SiO4,
förekommer i ytrika, vanl. färglösa och glasklara,
•trigonala kristaller bl.a. i Ural, Böhmen, Schweiz
•och Brasilien. Slipad som ädelsten erinrar f. om
bergkristall men har något större hårdhet.
Fenantoi’n, farm., se Difenylhydantoin.
Fenantre’n, aromatiskt kolväte,
C14H10, förekommer i
stenkolstjä-ra och erhålles härur som
biprodukt vid rening av antracen. F.
bildar vita kristaller, som
fluorescera i blått; smp. ioo°.
Fenazin [-si’n], C6H4^^>C6H4, kristalliserar i
ljusgula nålar. Genom att i f.-molekylen införa
saltbildande atomgrupper, ss. —NH2 och —OH,
uppstå färgämnen. F. är modersubstansen för ett
flertal sådana.
Fenazinfärgämnen, derivat av fenazin, vanl.
kallade azinfärgämnen*.
Fenchel [fän^al], Werner, dansk matematiker
av tysk börd (f. 1905), dr phil. i Berlin 1928,
assistent vid univ. i Göttingen s.å., sedan 1933
verksam i Köpenhamn, 1942 lektor vid Köpenhamns
univ., 1947 doc. vid Polyteknisk Læreanstalt. F:s
vetenskapliga produktion omfattar olika, i sht
geometriska ämnen. Tills, med T. Bonnesen har
F. utg. det framstående arbetet ”Theorie der
kon-vexen Körper” (1934).
Fender el. f e n d e r t (eng. fender, av fend,
hålla borta, ifrån), sjöv., ett föremål av trä, tågvirke
el. överklädd kork, som användes för att bära av
och skydda fartygssida vid tilläggning el.
förtöjning. Jfr Frihult.
Fendt, Leonhard, tysk teolog (f. 1881). F.,
som urspr. var katolsk präst, blev teol. dr 1910
och e.o. prof, i Dillingen 1915. 1918 övergick
han i samband med sina Luther-forskningar till
den evangeliska läran och var 1934—35 prof, i
praktisk teologi i Berlin. F:s vetenskapliga
produktion faller till största delen inom hans
läroämne: ”Der lutherische Gottesdienst des 16.
Jahr-hunderts” (1923), ”Die alten Perikopen” (1931),
”Grundriss der praktischen Theologie” (1938—39),
”Die neuen Perikopen” (1941). K.Gw.
Fenedri’n, β-fenylisopropylamin, farm.,
se Bensedrin.
Fen’ek, zool., se Fennek.
Fénelon [fenlåu’], F r a n <; o i s de
Salig-nac de la Moth e-F., fransk kyrkomän och
författare (1651—1715), tillhörde en förnäm
adelsfamilj men bestämdes som yngre son för det
andliga ståndet. Prästvigd 1675 blev han kort
därefter föreståndare för kongregationen
Nouvel-les catholiques i Paris, där unga kvinnliga
kon-vertiter uppfostrades. Sina erfarenheter från sin
10-åriga verksamhet här nedlade han i avh. ”De
1’éducation des filles” (1687; sv. övers. 1881), ett
om djup barnpsykologisk insikt vittnande
upp-fostringsprogram av bestående värde. F:s
begåvning fäste Bossuets uppmärksamhet vid honom,
och på dennes anbefallning fick han efter
nante-siska ediktets upphävande 1685 uppdraget att leda
omvändelseverket bland hugenotterna i v.
Frankrike. Fullt till sin rätt kom hans andliga
överlägsenhet, när han 1689 kallades till lärare åt
Ludvig XIV:s sonson, den blivande tronföljaren,
hertigen av Bourgogne, över vilken F. vann ett
obetingat inflytande, som ledde hans utveckling i
lycklig riktning. För hans räkning skrev F. sina
”Fables” och ”Dialogues des morts”, en i
fingerade samtal mellan berömda män framställd
furstespegel (båda tr. 1712). Samma pedagogiska syfte
hade hans mest berömda verk ”Les aventures de
Télémaque”, halvt roman, halvt politisk satir, där
den av folkets väl upptagne, fredsälskande fursten
ställes som motsats till den for sin egen ära
levande erövrarfursten. Till belöning för sin lärar-
— 359 —
— 360 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
