Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 9. Exlibris - Fonolit / 363-364 (1929-1955) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fenger, 1. Peter Andreas - Fenger, 2. Ferdinand - Fenger, 3. Carl Emil - Fenger, 4. Ludvig - Fenger, 5. Hans Mathias - Fengersfors - Feng-shuei - Fengtien - Feng Yü-siang - Fengömmare - Fenian Brotherhood - Fenicien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Köpenhamn. F. tillhörde Grundtvigs anhängare,
verkade över huvud för större kyrklig frihet och
indrogs i anledning härav i flera strider. Han utgav
bl.a. ett stort tillägg till den då brukade
psalmboken. — Litt.: F. Barfod, ”P. A. F.” (1878).

2) Johannes Ferdinand F., den föreg:s
bror, präst (1805—61), efter flerårig utrikesvistelse
präst i Lynge-Broby (vid Sorö), från 1854 i Höje
Taastrup (nära Köpenhamn). F. var ledare för det
sydvästsjälländska prästkonventet, ordf. i Dansk
Missionsselskab 1836—55, en av initiativtagarna
till Selskabet for Danmarks Kirkehistorie (1848),
led. i kyrkokommissionen 1853 m.m. Till sin
åskådning var F. närmast grundtvigian. — Litt.: F. E.
Jensen, ”F. F.” (1935).



3) Carl Emil F., läkare och politiker
(1814—84), med. dr 1842, lektor i anatomi och
patologi vid Köpenhamns univ. 1843, prof. 1849,
medl. av Folketinget
1849—52 och
1861—76, av riksrådet
1856—66, finansminister
1859, 1860—63 och
1870—72,
finansborgmästare i Köpenhamn
1875—83. F. var en
framstående
vetenskapsman, införde nya
empirisk-exakta
metoder och underströk
nödvändigheten av
detaljerad klinisk
undersökning. Han var
tilllika en habil politiker,
lika bevandrad i statskunskap och finanspolitik
som de nationalliberala juristerna, av vilka han
stod Hall närmast. Jämte Tscherning och
Monrad gav F. form åt den parlamentariska
behandlingen av finanslagen. Hans detaljerade och
småaktiga kritik samt hans hävdande av
lagstiftningsmaktens prioritet gentemot regeringen
lågo mera i linje med bondevännernas
uppfattning än med hans nationalliberala partikamraters.
Som finansminister genomförde han den liberala
tullagstiftningen av 1863.

        A.O.

4) Ludvig Peter F., son till F.1), arkitekt
(1833—1905), fick sin utbildning i Köpenhamn, där
han 1874 blev prof. vid konstakad. och 1886
stadsarkitekt. Han utförde bl.a. kungl. myntet samt
Jakobs- och Mathæuskyrkorna i Köpenhamn.

5) Hans Mathias F., den föreg:s syssling,
präst (1850—1930), 1900 prost vid Holmens kirke i
Köpenhamn, kungl. konfessionarius 1915,
verksam i Indre Missions arbete i Köpenhamn, led.
i flera kyrkliga och filantropiska föreningar. F.
har bl.a. utg. ”Bidrag til Hans Egedes og den
grönlandske Missions Historie” (gradualavh. 1879),
”Erindringer fra mit Liv” (1925) samt
predikningar.

Fengersfors, samhälle i Fröskogs* sn i
Dalsland.

Feng-shuei [-ʃo’ei] (kin., eg. ”vind och vatten”),
en kinesisk kvasivetenskap. Baserad på den
urgamla kinesiska föreställningen om två kosmiska
krafter yang (himmelsk, ljus) och yin (jordisk,
mörk) går den ut på att varje orts topografi,
närmare bestämt dess höjder och vattendrag men
även artificiella drag, ss. vägar och högre
byggnader, påverka de kraftströmmar (ki), som alstras
av yang och yin. Då det är av stor vikt att placera
boningshus, gravar och tempel på fläckar, där
onda makter ej kunna skada dem genom f.-strömmar,
fordras det en omständlig vetenskap, bedriven av
f.-specialister med hjälp av astrologiska
kompasser, för att i varje fall undersöka en lokalitets
beskaffenhet i detta hänseende. Det finnes en
omfattande kinesisk litteratur på området. En orts
f. kan även förbättras genom talismaner och
besvärjelser. Föreställningen om f. var länge ett
allvarligt hinder för järnvägsbyggen o.d.

        B.K.

Fengtien, provins i Manchuriet, se Liaoning.



Feng Yü-siang, kinesisk militär och politiker
(1880—1948), ofta benämnd ”den kristne
generalen”, skapade sig en ställning genom att med sina
strängt disciplinerade och ”kristnade” trupper
avgörande inskrida i
inbördeskriget mellan
Wu Pei-fu och Chang
Tso-lin 1922 och
dominerade sedan under
några år tills. med
Chang Tso-lin den
nordkinesiska
politiken i egenskap av
generalinspektör för
nationalarmén och
marskalk; bl.a. fördrev
han exkejsaren från
palatset i Peking.
Senare slöt sig F.
till Chiang Kai-shek,
deltog i kampen för att ena Kina, fick höga
förtroendeposter men bröt 1929 med Chiang
Kai-shek. F. uteslöts ur nationalistpartiet
Kuo-min-tang, organiserade 1930 ett misslyckat uppror,
togs till nåder och förde 1937 i kriget med
Japan befäl på fronterna vid Shanghai och i
Nordkina.

        [B.K.]S.Br.

Fengömmare, Pterycom’bus brama, fisk av fam.
havsbraxar. Den torde höra hemma i den tropiska
delen av Atlanten men har flera gånger anträffats
vid Norges kust samt en gång (1929) i
Trällebergskilen i Bohuslän. Färgen är silvervit, något
mörkare på ryggen. Som namnet antyder, kunna rygg-
och analfenorna fällas ner i rännor, bildade av
fjäll. Längden är ej fullt 1/2 m.

Fenian Brotherhood [fi’niən brɐð’əhod] (eng.,
feniernas samfund), se Fenier.

Feni’cien (grek. Foini’ke, lat. Phoeni’ce, senare
Phoeni’cia), under antiken namnet på den smala,
c:a 20 mil långa kustremsan i Syrien n. om
berget Karmel, mellan Libanon och Medelhavet.
Landet, som bevattnas av ett antal från Libanon
kommande vattendrag, är bördigt, men den
odlingsbara jordens utsträckning är obetydlig.
Spåren av mänsklig bebyggelse gå tillbaka till äldre
stenåldern, men först o. 3000 f.Kr. invandrade
F:s historiska befolkning, fenicierna, vilka
tillhörde de västsemitiska kananéerna och voro
mycket nära besläktade med israeliterna. De
grundade här ett stort antal städer, vilka
bildade egna, av konungar styrda stater, som aldrig
samlades till någon större politisk enhet.
Landets läge och naturbeskaffenhet hänvisade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>