Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 9. Exlibris - Fonolit / 365-366 (1929-1955) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fenicien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fenicierna tidigt till handeln på havet och gjorde dem
till ett av världshistoriens förnämsta sjöfararfolk.
Deras viktigaste städer voro de berömda
handelsmetropolerna Tyros, Sidon och Byblos.

Feniciska områden

De tidigaste underrättelserna om F. härstamma
från egyptiska källor. Egypterna bedrevo redan
på gamla rikets tid (3:e årtusendet f.Kr.) en
livlig handel över havet med den syriska kusten,
där de särsk. eftersträvade det dyrbara
cedervirket från Libanon. Huvudhamn för denna
handel var Byblos, och genom de senaste
årtiondenas utgrävningar där har nytt ljus kastats över
F:s äldsta historia, särsk. dess förbindelser med
Egypten. Redan på 4:e dynastiens tid (o. 2600
f.Kr.) fanns sålunda här ett egyptiskt tempel.
Ung. samtidigt blev F. föremål för
uppmärksamhet även från babyloniskt håll och kom allt
framgent att inta en förmedlarställning mellan
de båda stora kulturområdena, en ställning, som
ger den feniciska kulturen dess karakteristiska
form. Under 2:a årtusendet f.Kr. var det
egyptiska inflytandet dominerande. På 12:e dynastiens
tid (o. 2000—1780 f.Kr.) sutto egyptiska
guvernörer i Byblos, och efter det nya rikets
grundande (1580 f.Kr.) gjorde faraonerna, som
breven från Amarna visa, stadsfurstarna i F. till
egyptiska vasaller. Med den egyptiska
stormaktens nedgång (o. 1200 f.Kr.) blev F. fritt. För
dess städer, bland vilka Tyros och Sidon
övertogo Byblos’ gamla ledarställning, började nu
en period av lysande expansion, som utom
frigörelsen från Egypten också hade den egeiska
kulturvärldens sönderfall till förutsättning.
Egypten och Kreta hade tidigare varit de stora
sjömakterna. Fenicierna övertogo deras roll och
blevo under de följ. årh. medelhavsvärldens
ledande handelsfolk. Särsk. Tyros utvecklade en
storartad kommersiell expansionspolitik. Den
egyptiska handeln fortsatte, Cypern med sina
kopparfyndigheter tillhörde delvis fenicierna, och
småningom indrogs hela Medelhavet i deras
intressesfär. De fingo fast fot på Sicilien och
de andra öarna i v. Medelhavet, på Afrikas
nordkust och i s. Spanien, där silverlandet Tarsis
låg. På lämpliga punkter anlades
handelsfaktorier, av vilka några växte ut till betydande
städer, framför allt Kartago och Gades (nuv. Cádiz)
i Spanien. Kartago blev v. Medelhavets ledande
handelsstad, och Gades gjordes till utgångspunkt
för upptäckts- och handelsfärder längs
atlantkusten, såväl söderut som norrut. Feniciska
sjöfarare lära t.o.m. ha seglat runt Afrika. Tennet
från n.v. Spanien och Britannien blev en viktig
handelsvara. Den roll feniciska köpmän och
sjöfarare spelade under F:s storhetstid återspeglas
på ett levande sätt dels i grekernas sagor och
traditioner, dels i GT. I ett par med rätta
berömda dikter har profeten Hesekiel (Hes. 26—28)
givit en storslagen skildring av Tyros,
”havsfolkens tillhåll, skönhetens fullhet”. F:s frihet
hotades icke mera från Egypten. Men redan på
1100-talet f.Kr. uppträdde assyrerna vid
medelhavskusten, och när under loppet av 9:e årh.
Assyrien steg upp till ledande världsmakt, blevo
städerna i F. dess vasaller, även om de ofta nog
återfinnas bland de assyriska konungarnas
motståndare. Efter ett uppror förstördes Sidon 677
av kung Assarhaddon. Tyros förblev lojalt, men
dess merkantila maktställning började vid denna
tid ändå gå tillbaka. Grekerna, som bedrevo en
livlig kolonisationsverksamhet runt Medelhavet,
började göra fenicierna rangen stridig som
handelsfolk och lyckades efter Egyptens
återupprättande under kungarna i Sais (660-talet f.Kr.)
skaffa sig ledningen i handeln på detta land.

Det assyriska överväldet över F. avlöstes först
(efter 612 f.Kr.) av ett nybabyloniskt, sedan
(efter 538 f.Kr.) av ett persiskt. Perserkungarnas
handelspolitik gynnade åter städerna i F. på
grekernas bekostnad, och i striderna mot grekerna,
t.ex. i slaget vid Salamis (480), bildade feniciska
skepp den persiska flottans stomme. 332
erövrades F. av Alexander, som därvid intog och
förstörde Tyros. F:s historiska roll var nu slut,
Tyros’ och Sidons ställning som ledande
handelsstäder övertogs av Alexandria och Antiokia,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>