Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Ferdinand I, den godmodige (kejsare av Österrike) - 2. Ferdinand (ärkehertig av Österrike) - 3. Ferdinand av Este (ärkehertig av Österrike) - 4. Ferdinand (ärkehertig av Österrike) - Ferdinand Albrekt II - Ferdinand av Este - Ferdinand den godmodige - Fredinand den katolske - Ferdinand den rättrådige - Ferdinand den store - Ferdinandea - Ferdinandsen, Carl - Ferdinand Vilhelm - Fère, La - Ferekraté - Feret, Jean Baptiste - Feretrius - Fergana, Ferghana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FERGANA
Frans Karl. Under ”statskonferensens” svaga
ledning drev Österrike mot 1848 års
revolution. Sedan Metternich störtats i mars 1848,
utlovade F. en fri författning men måste lämna
Wien 17/s och begav sig till Innsbruck. Då lugnet
tillfälligt återställts, återvände han i aug. till Wien
men tvangs av den åter uppblossande revolutionen
i okt. att jämte hovet fly till Olmütz. 2/i2 1848
förmåddes F. abdikera till förmån för brorsonen
Frans Josef. Han levde sedan i fullständig
tillbakadragenhet i Prag till sin död. F. var sedan
1831 förmäld med Maria Anna, dotter till Viktor
Emanuel I av Sardinien. Sa B.
2) Ferdinand, ärkehertig, 2:e son till
tyskromerske kejsaren Ferdinand I, bror till kejsar
Maximilian II (1529—95), blev 1547 ståthållare i
Böhmen. Då arvländerna efter faderns död 1564
delades mellan de tre sönerna, erhöll F. Tyrolen
och övre Österrike, där han ivrigt verkade för
motreformationen. 1556 anförde han ett krigståg
mot turkarna i Ungern. F. var en intresserad
konstsamlare; särsk. berömd är hans samling i slottet
Amras vid Innsbruck. 1557 gifte han sig i
hemlighet morganatiskt med patricierdottern
Phi-lippine Welzer från Augsburg; efter hennes
död gifte han 1582 om sig med prinsessan
Anna Katarina av Mantova. Då i detta äktenskap
endast en dotter föddes, övergingo F:s besittningar
till andra grenar av huset Habsburg. — Litt.:
Biogr. av J. Hirn (2 bd, 1885—87). Sa.B.
3) Ferdinand Karl Joseph av Este,
ärkehertig (1781—1850), deltog med utmärkelse i
fälttåget 1800 och räddade sig 1805 med en del trupper
undan kapitulationen i Ulm. Han förde 1809 befälet
mot Polen, fick 1815 överbefälet i Ungern och var
1832—46 generalguvernör i Galizien.
4) Ferdinand Max, ärkehertig (1832—67),
se Maximilian, kejsare av Mexico.
Ferdinand Albrekt II, hertig, se Ferdinand,
Braunschweig 1).
Ferdinand av Este, ärkehertig, se Ferdinand,
Österrike 3).
Ferdinand den godmodige, kejsare, se Ferdinand,
Österrike 1).
Ferdinand den katolske, konung, se Ferdinand,
Spanien 1).
Ferdinand den rättrådige, konung, se Ferdinand,
Aragonien 1).
Ferdinand den store, konung, se Ferdinand,
Ka-stilien och Leon 1).
Ferdinande’a, ö i Medelhavet mellan Sicilien och
Pantelleria, uppstod genom ett vulkanutbrott i
juli 1831, besöktes 2% och visade sig bestå av
vulkanisk aska och slagg. F:s höjd var då 16 m
(senare 70 m), arealen c:a 6 ha. ön togs i besittning
av England men försvann redan s.å. för att
återigen visa sig en kort tid 1833.
Ferdinandsen, Carl Christian Frederik, dansk
botanist (1879—1944), fil. dr 1919, assistent vid
Botanisk Museum i Köpenhamn 1906—16,
medarbetare vid Landbrugsministeriets Tilsyn mod
smitsomme Plantesygdomme 1914 och chef för
denna inst. från 1920, botanist vid Statens
plan-tepatologiske Forsög 1917—19, försöksledare där
1919—25, prof, i växtpatologi vid
Landbohöj-skolen 1920, medred. för ”Meddelelser fra
För
eningen for Svampekundskapens Fremme” och
därefter för ”Friesia”. F:s vetenskapliga
produktion ägnades särsk. åt växtpatologi och
myko-logi; bland hans arbeten märkas ”Mykologisk
Ekskursionsflora” (1928; tills, med ö. Winge),
”Undersögelser over danske Ukrudsformationer”
(avh., 1918), ”Fysiogene Plantesygdomme” (1936;
tills, med N. F. Buchwald) och ”Skovtræernes
Sygdomme” (1938—39; tills, med C. A.
Jörgen-sen). W.
Ferdinand Vilhelm, hertig, se Ferdinand,
Würt-temberg.
Fère [fär], L a F., stad i dep. Aisne i n.
Frankrike, vid floden Oise; c:a 3,000 inv. Som
fästning har F. haft betydelse, dels under 1814—-15
års, dels under 1870 års krig, då det intogs av
preussarna. Före i:a världskriget bildade F. jämte
Laon och Reims i det nordostfranska
befästnings-systemet en bakre fästningslinje, som dock
under kriget aldrig försvarades av fransmännen.
Ferekraté (lat. metrum Pherecrate’um), i grekisk
lyrik och det grekiska dramats lyriska partier
brukligt versmått av följ, schema:
F. har sitt namn efter den attiske komediförf.
Fe-rekrates. Jfr Sapfisk vers.
Feret [farä’], Jean Baptist e, fransk målare
(o. 1665—1739), var några år bosatt i Stockholm,
som han lämnade 1734, och hade där i uppdrag att
på kungl. slottet måla dekorativa blomstergrupper.
I Paris var han sedan 1709 medl. av konstakad.
Ferefrius, rom. myt., binamn till Jupiter. I
Ju-piter F :s helgedom i Rom, enl. sägnen stiftad av
Romulus, upphängdes sådana troféer, som en
romersk härförare personligen tog från en fientlig
anförare, spoVia opi’ma.
Fergana [-ya’-], Ferghana, landskap och
stad i Västturkestan. F. omfattar en stor
tek-tonisk sänka i v. delen av Tien-shans
bergsked-jesystem och avvattnas av Syr darjas källfloder
Naryn och Kara darja. Bäckenets längd är ung.
300 km, det har sin största bredd (c:a 150 km)
i ö.; dess totalareal är c:a 25,000 km2.
Bäckenets centrala del uppbygges av kvartära
kontinentala avlagringar, randområdena av bergarter
från övre neogen. I överensstämmelse därmed
dominera ökenstäppernas bruna och gråa jordar
den centrala delen, lera och leriga jordar
randområdena. — Klimatet är ett torrt
fastlandskli-mat med medeltemp. av för juli mellan 28^6
(Leninabad) och 24°2 (Osj), för jan. —o°7 och
—2% Absoluta max. når upp till över 400, och
absoluta min. sjunker under —200.
Årsnederbörden är i medeltal i Leninabad 141 mm, i Fergana
171 mm och Osj 333 mm, motsv. årsminima äro
endast resp. 40, 70 och 160 mm. — Huvudnäring
är jordbruk, som baserar sig på ett omfattande
konstbevattningssystem. Mest odlas bomull, som
inom huvudområdena omfattar över 50%, på en
del ställen t.o.m. över 70 °/o, av åkerarealen.
Betydande är även trädgårdsskötsel och vinodling.
Den tilltagande bomullsodlingen har starkt
inkräktat på sädesodlingen (vete, ris, korn, hirs),
så att F. icke längre är i stånd att fylla sitt
eget behov av brödsäd. F. har även silkesodling
och på den grundad sidenindustri. Industrien i
övrigt är betydande (bl.a. tillverkning av
läder
— 397 —
— 398 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
