Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fergana, Ferghana - al-Ferghani - Ferguson och Fergusson - Ferguson, Adam - Fergusson, Robert - Fergusson, James - Fergusson, Sir William - Ferguson, Sir Samuel - Ferguson, Margaret - Fergusson, Harvey - Fergusonit - Fergusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FERGHANI
varor), likaså på senaste tid bergsbruket. F.
har rika fyndigheter av stenkol, petroleum och
järnmalm. Vidare utvinnas uran, vanadin,
anti-mon, kvicksilver m.m. Dess
kvicksilverfyndighe-ter äro de största i hela Sovjetunionen. —
Befolkningen (över 2 mill.) utgöres till övervägande
del av uzbeker, kirgiser och tadzjiker, vidare av
ryssar, kara-kalpaker, judar, perser, tatarer,
armenier o.s.v. Tätast befolkade äro områdena vid
foten av bergskedjorna, där folktätheten på sina
ställen når ända upp till 300 inv. pr km2.
Bäckenets centrala del och omgivande höga
bergskedjor äro däremot glest befolkade. Administrativt
sett är F. delat i Uzbekistan, Tadzjikistan och
Kirgisien. Större orter äro bomullsodlingens
centra Kokand (84,665 inv., 1939), Andizjan
(83,691 inv.), Namangan (77,361 inv.) och F e
r-g a n a (34,700 inv. 1933) i den uzbekiska delen,
Leninabad (förr Chodzjent; 40,900 inv. 1935) i den
tadzjikiska samt Osj (44,800 inv. 1933) i den
kir-gisiska delen av F. — Sedan urminnes tider bebott
av iranska stammar och nämnt redan f.Kr.
tillhörde F. olika asiatiska välden, tills det under
800-talet definitivt erövrades av araberna. 1218—1500
härskade mongolerna i F., därefter özbegerna. Det
utgjorde 1710—1876 det självständiga emiratet
Kokand, vilket 1876 erövrades av ryssarna. Efter
revolutionen 1917 upprättades i F. en autonom
regering för Turkestan, som emellertid 1918
störtades av bolsjevikerna; efter flera års anarki ingick
F. slutl. under det nya namnet Kara-Kirghizistan
1925 i den nybildade sovjetrepubliken
Uzbekistan. Edg.K.;C.F.
al-Fergha’ni, astronom, se al-Farghani.
Ferguson och Fergusson. Dessa uppslagsord ha
sammanförts till e n artikelserie.
Ferguson [fa’gasn], Adam, skotsk filosof
(1723—1816), prof. Edinburgh. F:s författarskap
rör sig huvudsaki. på etikens och samhällslärans
område, där han tillhörde den s.k. skotska skolan.
De etiska grundbegreppen äro enl. F. självkärlek,
välvilja och fullkomlighet el. de naturliga anlagens
högsta möjliga utveckling. Som samhällsfilosof
företrädde han en utpräglad framstegsoptimism,
besläktad med Turgots och Condorcets. F:s
huvudarbeten äro ”An essay on the history of civil
society” (1767) och ”Principles of moral and
po-litical Science” (1792). — Litt.: H. Huth, ”Soziale
und individualistische Auffassung im 18.
Jahr-hundert, vornehmlich bei Adam Smith und A. F.”
(1907); T. T. Segerstedt, ”Moral senseskolan och
dess inflytande på svensk filosofi” (1937). G.A.
Fergusson [fø’gasn], Robert, skotsk skald
(1750—74). Anknytande till äldre folklig poesi
skrev F. känslofulla och humoristiska dikter på
dialekt. Sin egentliga betydelse har han som
föregångare till Burns, som tagit starka intryck av F:s
diktning och efterbildat flera av hans dikter. F:s
samlade ”Poetical works” utkommo 1773 (även
senare uppl.). — Litt.: A. B. Grosart, ”R. F.”
(1898).
Fergusson [fa’gasn], James, skotsk
konsthistoriker (1808—86), förvärvade under långvariga
resor i Indien stor förtrogenhet med dess
arkitektur och konst och utgav därom flera arbeten, bl.a.
”Illustrations of the rockcut temples of India”
(1845), ”The cave temples of India” (1880). Den
allmänna byggnadskonstens historia behandlade
han i ”Illustrated handbook of architecture” (2 bd,
1855; ny uppl. 3 bd, 1865—67). F. offentliggjorde
även flera förslag till restauration av berömda
minnesmärken från forntiden, palatsen i
Perse-polis 1857 och Parthenon 1883 och var dessutom
verksam som fortifikationsteoretiker. M.Bjn.
Fergusson [fa’gøsn], Sir William, skotsk
kirurg (1808—77), efter studier i Edinburgh kirurg
vid Edinburgh Royal Infirmary 1836, prof, vid
King’s College i London 1840. F., som var
drottning Viktorias och prins Alberts hovkirurg,
adlades 1866. F. var mera praktisk kirurg än
teoretiker. Han konstruerade flera instrumenttyper, som
ännu äro i bruk, samt införde nya
operationsmetoder. Bland F:s arbeten märkas ”System of
practical surgery” (1842) och ”The progress of
anatomy and surgery in the present century”
(1867). P.M.S.
Ferguson [fa’gasn], Sir Samuel, irländsk
författare (1810—86). Med sin diktning, för vilken
F. främst hämtade stoff ur den forniriska
Ulster-cykeln, lade han grunden till den sedan så
blomstrande angloiriska litteraturen. Hans viktigaste
verk äro ”Lays of the Western Gael” (1864),
”Poems” (1880), eposet ”Congal” (1872) samt
prosasamlingen ”The Hibernian nights’
entertain-ments” (3 bd, 1887). — Litt.: E. A. Boyd,
”Ire-land’s literary renaissance” (1916); A. Deering, ”Sir
S. F.” (1931). vSw.
Ferguson [fa’gosn], Margaret Clay,
amerikansk botanist (f. 1863), fil. dr och assistent i
botanik vid Cornell Univ. 1901, associated prof,
i botanik vid Wellesley College 1904, prof, där
1906—30 och därjämte dir. för botaniska
trädgården från 1924. F. har företagit resor till ett
flertal länder i Europa, till Alaska och Mexico,
Hawaii, Samoa, Australien och Nya Zeeland. F.
var preses för Botanical Society of America 1929.
Efter att i sina tidigaste arbeten ha behandlat
svamparnas sporbildning och tallsläktets
embryologi (”Contributions to the knowledge of the life
history of Pinus”, i ”Proceedings of the
Washington Acad. of Science”, 1904) har F. under senare
år företrädesvis studerat Petu’nia-s\äktets cytologi
och genetik. A.Hr.
Fergusson [fo’g9sn], H a r v e y, amerikansk
författare (f. 1890). Efter oavslutade studier för
skilda levnadsbanor blev F. journalist; han har
varit reporter, tidningsutg. och scenarioskribent i
Hollywood. Han har utg. romaner, ss. ”The
blood of the conquerors” (1921; sv. övers.
”Segrarnas ättling”, 1923), där han hämtat motiv
från New Mexicos historia, ”Women and wifes”
(1924), ”Wolf song” (1927), ”In those days”
(1929) och ”The life of Riley” (1937). Andra
arbeten av F. äro ”Rio Grande” (1933), ett
historiskt verk, ”Modern man: his belief and
beha-vior” (1936), en filosofisk studie, och ”People
and power” (1947), en undersökning av folks
sätt att reagera politiskt i USA. E.
Fergusonft, miner., Y(Nb,Ta)O4,
yttrium-niobat-tantalat, uppträder som tetragonala,
bleckglän-sande, vanl. svarta kristaller el. korniga aggregat
i granitpegmatiter bl.a. vid Ytterby i Stockholms
skärgård, i Sydnorge och Sydgrönland.
Fergusson, se Ferguson.
— 399 —
— 400 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
