Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fidjiöarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FIDJIÖARNA
Befolkningen utgjordes 1945 av 254,676 inv.,
varav 115,724 infödda fidjier, 117,256 indier, 5,277
européer, huvudsaki. engelsmän, och 2,490 kineser.
Den infödda befolkningen räknas i antropologiskt
hänseende till den melanesiska folkgruppen. De
ha mörk hudfärg och svart, krulligt hår. I fråga
om kroppslängden avvika de emellertid starkt från
övriga melanesiska stammar. De äro nästan lika
resliga som de närboende polynesierna och ha i
kulturellt hänseende rönt mycket stor påverkan
från dessa. Förmodligen ha F. under lång tid
varit skådeplatsen för en mycket kraftig
rasblandning, varvid de melanesiska dragen hos
befolkningen i stort sett varit bestående, medan däremot
de högre stående polynesiernas kultur anammats.
Detta polynesiska inflytande är störst i den
östligaste delen av F., den s.k. Laugruppen, och avtar
sedan mot v. Den andra stora befolkningsgruppen,
indierna, äro ättlingar till indiska kulis, som
infördes av brittiska plantageägare, när det visade
sig, att den infödda befolkningen ej lämpade sig
för plantagearbete. Denna inflyttning har pågått
sedan slutet av förra årh. och pågår, fast i
begränsad omfattning, fortfarande. Indierna ha
funnit sig väl till rätta i de nya förhållandena och
kunna uppvisa den kraftigaste
befolkningstillväxten. Både de och urinvånarna äro nu i stor
utsträckning bönder. Dessutom ha indierna slagit
under sig en stor del av handeln, dock i
konkurrens med inflyttade kineser. Huvudstaden Suva
hade 1936 15,422 inv., av vilka 1,863 voro européer.
Av F:s yta äro c:a 55% täckta av skog. Av
återstoden äro c:a 30% uppodlad el. odlingsbar
mark, medan 15% utgöras av ofruktbara berg
och sumpmarker. Åkerbruket är F:s huvudnäring.
Den utan jämförelse viktigaste av F:s produkter
är sockerröret. Det odlas inom det område, som
förr upptogs av sumpiga mangroveskogar, d.v.s.
de stora floddeltana i
öarnas s.ö. delar. Det
brittiska bolaget
Coloni-al Sugar Refining Co.
äger jorden men har
arrenderat ut den till
framför allt indier men
även till fidjier. 1938
producerades 140,000 t
till ett värde av 1,338,000
£. En annan mycket
viktig produkt är kopra;
1938 producerades 36,000
t. Under 2:a
världskriget kom F. att bli en av
de viktigaste
leverantörerna av färsk frukt och
grönsaker till de
amerikanska styrkorna i Stilla
havet. Detta medförde
givetvis ett kolossalt
uppsving för frukt- och
grönsaksodlingen.
Frågan är, om man efter
kriget skall finna
avsättning för dessa
produkter, eftersom
produktionen mer än
fördubblades under kriget.
1938 producerades bananer till ett värde av
73,600 £ och citrusfrukter för 3,950 £. Ananas
kommer säkert att bli en av F:s viktigaste
produkter, sedan man nu börjat konservera den. Ris
odlas av den indiska befolkningen i tillräcklig
mängd för att täcka behovet; 1938 producerades
10,000 t. Även bomull odlas. Boskapsskötseln har
föga betydelse, men någon mejerihantering
förekommer. 1938 funnos 16,000 hästar, 80,000
nötkreatur, 10,000 svin, 30,000 höns samt får.
Skogsbruket är av stor betydelse på den n. huvudön,
Vanua Levu. Det är främst de tidigare omnämnda
värdefulla trädslagen, som avverkas. De första
europeiska invandrarna på F. voro ditkomna
hu-vudsakl. med tanke på att exploatera skogarna,
främst för att avverka sandelträd. Bergsbruket är
av liten omfattning. Mycket stort värde har
emellertid den rika guldförekomst, som nyligen
upptäckts. 1938 producerades guld för 701,300 £. F.ö.
har man ännu ej funnit några malmförekomster,
som kunna ekonomiskt utnyttjas. Industrien är
till största delen baserad på åkerbrukets produkter.
Sålunda funnos 1938 6 sockerfabriker, 68
riskvarnar, 100 koprafabriker, 3 fabriker för tillverkning
av kokosolja samt 2 smörfabriker och 6 sågverk.
Exporten, som främst utgöres av råsocker, kopra,
guld, bananer, skogsprodukter och frukt, går i
första hand till USA. Därefter komma Nya
Zeeland, Australien och Canada. Importen, främst
maskiner, fossila bränslen, textilier och andra
industrialster, kommer från Australien,
Storbritannien, USA och Nya Zeeland. — F:s läge på vägen
från Hawaii och Amerika till Australien och Nya
Zeeland har gjort, att ögruppen blivit en viktig
knutpunkt i den transpacifika sjöfarten och även
flygtrafiken. På de större öarna finnas bilvägar
och på Viti Levu även järnväg. Den viktigaste
hamnstaden är Suva.
— 479 —
— 480 —
FIDJIÖARNA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
