Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filippinerna - Klimat - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILIPPINERNA
uppträda under monsunväxlingarna maj—juni och
okt.—nov. Ä.Er.
Växtvärld. Floran är mycket rik, o. 10,000 arter
kärlväxter äro kända. Släktskapen med den
malajiska floran är framträdande, men element
förekomma, särsk. i bergen på n. Luzon, med
samhörighet med floran på Himalaya; ett australiskt
element förekommer även. Av släkten äro endast
få endemiska men av arterna c:a 60%. Vid
kusterna uppträder mangrove av samma typ som på
de ostindiska öarna. Mer än hälften av arealen
täckes av skog, i vilken talrika värdefulla
vir-kesträd ingå; man beräknar, att över 1,000 arter
lämna gagnvirke. Den viktigaste fam. är
Diptero-carpa’ceae, i det c:a 75% av skogsarealen täckas
av träd, tillhörande denna fam. Bland viktigare
arter märkas DipterocaVpus affi’nis, Pentac’me
contoPta, Sho’rea furfura’cea och Å. squamata.
Inom andra grupper må nämnas arter av
släktena Artocar’pus, Cana’rium, Diospy’ros, Myris’tica,
Pterocar pus och Strombo’sia samt vidare bambu,
rottingpalmer och kokospalm. Av flera arter
erhållas gummi, droger och oljor. Åtskilliga växter
lämna fiber, framför andra Musa textilis, från
vars bladslidor manillahampa framställes. W.
Djurvärld. F. ansluta sig i djurgeografiskt
hänseende till Ostindien, ehuru deras fauna i många
hänseenden är fattigare än fastlandets och de
närmast detta liggande stora öarnas. Sålunda saknas
orangutang, noshörning, tiger och björnar. Många
intressanta former finnas dock, t.ex. pälsfladdrare
(Galeopithe’cus) och en art spökdjur (TaPsius [-fus-cus}.-] {+fus-
cus}.+} Fågelfaunan är täml. rik med många
endemiska arter, och detsamma gäller den lägre
landfaunan. Bergstrakternas fauna innehåller en
del ålderdomliga element, vilka ansetts tyda på en
viss frändskap med Australiens. I fråga om
havsdjuren tillhöra F:s kuster de rikaste i världen. E.D.
Befolkning. Av F:s befolkning på 16,000,313 inv.
(1939) voro 15,837,994 s.k. filipinos, 117,487
kineser, 29,057 japaner, 8,709 amerikaner, 4,627
spanjorer, 1,149 tyskar, 1,053 engelsmän samt 237
ryssar. Till filipinos räknas hela den infödda
befolkningen. F:s urbefolkning, negritos, som
antagl. urspr. befolkat alla de större öarna, äro
nu undanträngda till de mest svårtillgängliga
delarna av Luzon, Negros, Panay och Mindanao.
De tillhöra en dvärgras (aeta} och ha rödbrun
till svartbrun hudfärg samt småkrulligt hår.
Deras antal är c:a 25,000. I kulturellt hänseende
stå negritos på samlarstadiet. Den övriga delen
av den infödda befolkningen, de egentliga
filipinos, tillhör den malajiska folkgruppen. De äro
uppdelade i en mängd stammar, bland vilka
återfinnas de mest skilda kulturstadier; från de
primitiva nomadiserande jägare och fiskare, som
befolka Luzons urskogsområden, till de kulturellt
högtstående tagalerna på s. Luzon. C:a 14,3 mill.
(90 %) av filipinos äro kristna. Den största av
de kristna stammarna är visayas på Visayaöarna
och n. Mindanao med c:a 6,5 mill. Därnäst
komma tagalerna med c:a 4 mill. Kulturellt och
antro-pologiskt sett äro dessa stammar mycket lika,
men bristen på ett gemensamt språk har utgjort
ett svårt hinder för samarbete dem emellan. De
kring huvudstaden Manila boende tagalerna ha
gjort anspråk på att vara det ledande folket på
öarna och ha genomdrivit, att tagala blivit ett
av den nya republikens officiella språk. De andra
båda officiella språken äro engelskan, som enl.
uppgift förstås av 4 mill. människor på F., samt
spanskan, som är de bildade filipinos’ språk.
Suluöarna, s. Palawan och v. Mindanao
befolkas av en muhammedansk stam, som spanjorerna
kallade moros. Dessa tillhöra liksom de övriga
filipinos den malajiska folkgruppen men ha fått
sina kulturella impulser huvudsaki. från de
muhammedanska folken i Främre Indien och
Ma-lacka. Bland de hedniska filipinos märkas särsk.
igoroterna på Luzon. — Hos de flesta stammarna
inskränker sig den konstnärliga verksamheten till
dekorativ utsmyckning av bruksföremålen: hos
nigritos geometriska mönster på lerkrukor och
bambuföremål, hos moros växtmotiv på
betelbe-hållare av mässing, gjutna enl.
cire-perdue-meto-den. Mest utvecklad är konsten i igoroternas
träskulpturer. Bildhuggarkonsten, som i övervägande
grad har religiös karaktär och är av stor
monumental verkan, utgöres huvudsaki. av anbilder.
Ofta förekommande är en statyett, föreställande en
med spjut och sköld utrustad krigare. Dess
uppgift är att skydda ägaren mot onda andar.
Utanför byarna uppställas stora trästatyer, som skola
avvärja anfall av huvudjägare. Icke mindre
konstnärligt värde har den med figurer utsmyckade
brukskonsten, särsk. de fint polerade risskedarna
med en människofigur som skaft.
Huvudmassan av F:s befolkning bor på
landsbygden och består till största delen av självägande
bönder. Befolkningstätheten är mycket olika inom
ögruppens olika delar och även inom varje ö. På
Luzon t.ex. uppvisar centralslätten en
befolkningstäthet av 164 inv. pr km2, medan öns ö. delar äro
mycket glest befolkade; inom Cordillera central
är befolkningstätheten mellan 9 och 18 inv. pr
km2. Visayaöarna äro över lag förhållandevis
tättbefolkade, men även här förekomma glest
befolkade delar, ss. ön Mindoro, vars
befolkningstäthet är blott 12 inv. pr km2. Befolkningen
inom den senare ögruppen är framför allt
koncentrerad till de centrala delarna, där Cebu med
243 inv. pr km2 är tätast befolkad. Den stora
ön Mindanao är till största delen synnerligen
glest befolkad. Blott inom prov. Misamis vid n.
kusten, d.v.s. den del av Mindanao, som faller
inom visayastammens naturliga
utbredningsområde, blir befolkningstätheten så hög som 159.
Inom övriga delar av ön varierar
befolkningstätheten mellan 5 i den centrala delen och 30 i
De största öarnas areal och folkmängd
enl. census 1939.
Areal i km2j Folkmängd Inv. pr km2
Luzon ..................... 105,708 7,612,378 73
Mindanao ................... 95,586 1,980,560 21
Samar ...................... 13,271 546,620 41
Negros ..................... 12,696 1,220,245 96
Palawan .................... 11,655 92,971 8
Panay ...................... 11,520 1,345,257 109
Mindoro ..................... 9,826 130,368 12
Leyte ....................... 7,240 916,167 127
Cebu ........................ 4,390 1,067,018 243
Bohol ....................... 3,973 469,729 115
Masbate ..................... 3,250 182,328 56
Filippinerna ............... 297,404 i 16,000,313 j 54
— 523 —
— 524 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
