Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filler (fyllning) - Filler (mynt) - Filles de la charité - Fillingup - Fillis, James - Fillmore, Millard - Film
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILM
fint pulveriserat mineral, m j ö 1 s a n d, d.v.s. sand
med en kornstorlek mindre än 0,075 mm, som
tillsättes bituminösa bindemedel, t.ex. i en
vägbe-läggning, för att ge detsamma större stadga (jfr
Väg) el. i en betongblandning för att göra
betongen vattentät (jfr Betong, sp. 967). — 2)
Jämförelsevis fint naturligt el. pulveriserat mineral,
som tillsättes en makadam-, grus- och
sandblandning för att fylla hålrummen och göra en
vägbe-läggning fastare. — 3) Pulver- el. pigmenttillsats,
spec. i cellulosa- och syntetiska lacker, fö’r
erhållande av önskad färg och täckförmåga. [Fr.E.JA.Lg.
FilKér (ung. namn för ty. Heller), mynt i
Ungern, efter 1892 = 1/100 Krone å 75,01 öre, efter
1925 = 1/100 pengö å urspr. nominellt 65,20 öre.
Efter en förödande inflation infördes 1946 en ny
myntenhet, forint. Även av denna är f. = 1/100.
Av järn ha präglats 20, 10 och 2 f. 1 f. i febr.
1948 = o,oo3os5 sv. kr.
Filles de la charité [ffj da la Jarite’], se
Barmhärtiga systrar.
Fillingup [filürjupp’] (eng., fyllning), finmalen
skiffer, använd vid tillverkning av olje- el.
lack-spackelfärg för vagn- och maskinmålning.
Fillis, J a m e s, engelsk ridlärare (1834—1913),
se Ridkonst.
Fillmore [fil’må], M i 1 1 a r d, amerikansk
president (1800—74), blev, efter växlande
ungdomsöden, 1823 advokat i staten New York och tog
tidigt del i dess
politiska liv. 1833—35 och
1837—43 medl. av
representanternas hus
anslöt han sig till
whigpartiet och vann
ett visst anseende som
en skicklig politiker
av medlande läggning.
1848 blev han under
Taylor v. president
och vid dennes död
1850 i en kritisk
situation president. Det
kompromissförslag,
som var aktuellt och
varmed man avsåg att för lång tid framåt
skrinlägga de upprörda striderna i slavfrågan, hade i
F. en gynnare. Han blev därigenom visserligen
populär bland whigs i sydstaterna men miste
många av sina anhängare i de norra staterna, och
när han inför 1852 års partikonvent ånyo sökte
kandidatur till presidentposten, utslogs han. 1865
nominerades han till presidentkandidat av
Know-nothing-party; även whigs anslöto sig tills hans
kandidatur. Men de två partierna hade redan
spelat ut sina roller, och F. erhöll endast staten
Marylands röster. B.
Film (eng., hinna, tunn hud, besl. med eng.
fell, fäll, hud, och lat. pellis, fäll). 1) Tunn hinna,
ofta vätskeskikt (t.ex. oljefilm i ett axellager, se
Lager).
2) Fotografiskt negativ- och positivmaterial med
det ljuskänsliga skiktet gjutet på böjligt och
genomskinligt underlag. — Betr. f:s fotografiska
egenskaper se Fotografi, betr, principerna för
framställning av rörliga bilder se Kinematografi.
F. infördes som en ersättning för de tyngre
och bräckliga fotografiska glasplåtarna av George
Eastman redan 1888 och har numera undanträngt
glasplåtarna på de flesta områden inom
fotografien. Man skiljer på den brandfarliga n i t r a
t-filmen, som förbrinner explosionsartat under
utveckling av giftiga gaser, bl.a. cyanväte, och
den något dyrare ”brandfria” acetatfilmen,
som visserligen ej är helt brandfri men endast
smälter ned el. förbrinner mycket långsamt och
ej utvecklar giftiga gaser under förbränningen.
Hos den viktigaste f., nitratfilmen, utgöres
underlaget av celluloid. Celluloiden innehåller c:a
85% cellulosanitrat och 15% kamfer, som lösas
i c:a 5 ggr sin egen vikt av ett lättflyktigt
lösningsmedel, vanl. en blandning av alkohol och
eter. Lösningen gjutes sedan på stora,
högpole-rade och försilvrade metalltrummor el. långa
ändlösa kopparband, torkas i värme och rullas
upp i rullar. Den brandfria acetatfilmen
fram-ställes på liknande sätt av acetylcellulosa med
aceton som vanligaste lösningsmedel. Både
nitrat-och acetatfilm prepareras därefter på ena sidan
med ett skikt, som etsar sig fast i underlaget
och därigenom ger ett bättre fäste för
emulsions-skiktet. Vid tillverkning av specialfilm med
”gråbas”, som tjänar som ljusgårdsskydd för
små-bildsfilm, och för att ge en dämpning av dagrarna
hos kinofilm (s.k. ”lavendelkopior”) gråfärgas även
detta mellanskikt. Med hjälp av gjutmaskiner
förses slutl. filmbandet med det ljuskänsliga
emul-sionsskiktet — i vissa fall med två emulsionsskikt
av olika känslighet över varandra. Tunnare f.
förses även på baksidan med ett gelatinskikt, som
förhindrar, att f. rullar sig under torkningen efter
framkallning. F. nedskäres nu i olika bredder och
format, resp, perforeras och förpackas på ett
flertal olika sätt. De viktigaste huvudtyperna äro
rullfilm, filmblock, bladfilm och kinofilm.
Rullfilmen, som är amatörfotografernas viktigaste
negativmaterial, utgöres av ett 0,1 mm tjockt
filmband, hopklistrat med ett lika brett, långt
skydds-papper och upprullat på en med flänsar försedd
spole. Rullfilmen göres vanl. för 8, 12 el. 36
exponeringar och kan bekvämt inläggas, växlas och
tagas ut ur kameran i fullt dagsljus. Detta är
även fallet med filmblocket, som göres för
12 exponeringar och består av en sinnrik
plåtförpackning, en kassett, innehållande 12 tunna
filmblad, hopklistrade med papperstungor, med vilkas
hjälp ett exponerat blad lätt kan förflyttas från
exponeringsläget till kassettens baksida.
Bladfilmen har ett tjockare underlag, är halvstyv
och förpackas löst i askar som glasplåtar. För
fotografering måste varje bladfilm i mörkrum
läggas in i en med falsar försedd kassett.
Yrkesfotograferna fotografera numera praktiskt taget
uteslutande med bladfilm, som tillverkas med vitt
skilda emulsioner för porträttfotografering och alla
slag av teknisk fotografering. För
reproduktions-arbete förekomma finkorniga specialemulsioner,
gjutna på tunna celluloidunderlag. För att denna
f. skall ligga plant i kameran, pressas den fast
på en med ett självklistrande skikt övergjuten
glasplåt el. hålles fast med vakuum på en med
hål perforerad platta. Det förekommer även s.k.
strippingfilm, ett tunt filmskikt, fastklistrat på
tjockare papper. Filmskiktet kan här dragas loss från
— 537 —
- 538 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
