Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filmcensur, biografcensur - Filmföreningar - Filmhistoriska samlingarna - Filmhögskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILMFÖRENINGAR
tiskhet. Man har framhållit det orimliga i
existensen av en f., då någon press-, bok-, konst- och
teatercensur icke får finnas i ett demokratiskt
samhälle. Man har hävdat det fria ordets rätt
även på filmen och framhållit, att f. till sin natur
betytt en ovälkommen statlig inblandning i det
fria tankeutbytet, främmande för ett demokratiskt
statsskick och skadlig för den medborgerliga
friheten. Andra åter ha ansett, att censuren varit
för slapp, och enträget talat för dess bibehållande
el. t.o.m. utökande bl.a. av det skälet, att f. anses
nödvändigare än teater- och litteraturcensur på
gr. av filmens obestridligt större åskådlighet och
möjligheter att göra varaktigt intryck på publiken,
icke minst på ungdomen. Man har också påpekat,
att f. i regel icke bör fungera som en åsiktscensur.
Förslag i den ena el. andra riktningen ha därför
framställts såväl av f:s kritiker som av dess
försvarare. Riksdagen avslog senast i mars 1944 en
motion om revision av granskningsförordningen
i syfte att modernisera den. För att giva tillfälle
till allmän insyn i f:s verksamhet och fastare
förankra denna i samhällslivet har Statens
biografbyrå i skrivelse till K.m:t av 13/i2 1946
föreslagit en förutsättningslös översyn över gällande
bestämmelser samt ifrågasatt införande av en
rådgivande nämnd el. ett slags jury på bred
basis, vilken före utfärdandet av totalförbud ek
annars i tveksamma fall finge att yttra sig över
hänskjutna filmer.
Före 2:a världskriget hade 64 stater någon form
av censur. I regel är den ordnad i form av
granskning av den färdiga filmen; förhandscensur
förekommer alltså ytterst sällan (i USA existerar
den dock i utpräglad grad). För att förhindra el.
försvåra införandet av statlig censur har
filmbranschen i vissa länder, däribland även USA,
infört en självpålagd censur, som arbetar
synnerligen effektivt, i vissa fall t.o.m. effektivare än
den statliga. — Ett visst samarbete mellan de
nordiska länderna på f:s område förekommer, bl.a.
med gemensamma möten ung. vartannat år.
1947 passerade 25,413 filmer, därav
förstaexem-plar 1,856, Statens biografbyrå. Av filmerna voro
20,402 svenska, 3,605 amerikanska, 602 engelska,
249 franska, 48 tyska och 507 övriga utländska.
Metertalet granskad film utgjorde 7,481,973.
Härav utgjorde svensk film 3,316,060 m, amerikansk
3,036,909 m, engelsk 420,948 m, fransk 282,425 m,
tysk 42,099 m och övrig utländsk 383,532 m.
Längden av inspelade filmer utgjorde 6,146,165 m,
av naturbilder och journaler 1,335,808 m. För
såväl vuxna som barn tillätos 4,273,781 m, endast
för vuxna 3,158,067 m. Helt förbjudna blevo
50,125 m. — Litt.: D. Knowles, ”The censor, the
drama and the film. 1900—1934” (1934). B.Hgn.
Filmföreningar, sammanslutningar för
tillvaratagande av filmfolkets intressen. I Sverige finnas
många f., bland vilka må nämnas: Sveriges
bio-grafägareförbund (grundat 1915), vilket tillvaratar
biografägarnas intressen gentemot filmuthyrarna
och myndigheterna och verkar för biografväsendets
höjande i merkantilt och kulturellt hänseende
(medl.-antal f.n., 1948, c:a 530), Föreningen
Sveriges filmproducenter (grundad 1941), Sveriges
film-uthyrarförening (grundad 1919), Sveriges
biograf- och filmkammare (grundad 1917, se
Film
kammare), Svenska filmsamfundet* (grundat 1933),
Filmpublicisternas förening (grundad 1937),
Svenska filmteknikernas förening (grundad 1931),
Svenska filmklubben (grundad 1924), Filmkamraterna
(grundad 1928), Svenska film- och
biografföreningen (grundad 1937; ansluten till Handelns
arbetsgivarorganisation), Filmägarnas kontrollförening
u.p.a. (grundad 1933), Filmens IF (Filmens
idrottsförening, grundad 1944), Filmens skytteförening
(grundad 1926). Jfr Filmstudio 2). B.Hgn.
Filmhistoriska samlingarna, sedan 1940
benämning på de saml., som tillkommit på initiativ av
Svenska filmsamfundet. F. äro deponerade i
Tekniska museet 1 Stockholm sedan 1938 och ha
hop-bragts genom gåvor av filmbolag och enskilda.
F., som anses vara bland de största i världen,
understödjas ekonomiskt av filmbolagen och
filmens fackförbund. Flera bolag ha deponerat
filmer, fotografier, affischer m.m. till F., som
dessutom innehålla unika filmer, dräkter, rekvisita,
kameror och projektorer, stora bildmontage och
tabeller över filmens utveckling och en films
tillkomst, manuskript, recensioner och andra
tidningsurklipp, reklamtexter, biografier, programblad,
filmtidn. samt ett omfattande bibi. Utställningar
och filmförevisningar bruka anordnas, och utbyte
sker med liknande saml. i utlandet. Intendent och
chef för F. sedan dessas tillkomst är Einar
Lau-ritzen. B.Hgn.
Filmhögskola, högre utbildningsanstalt för
skådespelare, regissörer, fotografer, tekniker m.fl., som
ha för avsikt att ägna sig åt filmen. Ju mera
filmen utvecklats till en självständig konstart,
desto starkare har kravet blivit på en akademisk
utbildning i likhet med den, som kommer musiker,
konstnärer och skådespelare till del. I de
dikta-turstyrda länderna (Tyskland, Italien) tog staten
initiativet, medan i andra länder initiativet kom
från enskilda el. från univ. och högsk. Tidigast
skedde detta i USA, där studenterna fingo göra
sin mera teoretiska bekantskap med filmen genom
föreläsningsserier, kurser och praktiska
seminarieövningar, anordnade av olika univ. (Univ. of
Southern California i Los Angeles, univ. i Berkeley,
Illinois Univ. i Urbana m.fl.), varjämte Max
Rein-hardt öppnade en högre filmskola i Hollywood.
I Tyskland uppstod tanken på en akademisk
filmundervisning redan strax efter i:a världskriget,
men en tysk f. inrättades först 1938. Dessförinnan
funnos vid vissa univ. och högsk. särskilda
filmkurser. Den 1938 på nationalsocialistiskt initiativ
grundade Deutsche Filmakademie hade
högskole-karaktär med tre fakulteter för konstnärlig,
teknisk och merkantil utbildning. I Ryssland
grundades 1931 Statliga inst. för kinematografi (GIK).
Dess tre huvudavd. omfatta dels en högsk., där
villkoret för inträde är 10-årig skolutbildning och
där undervisningen räcker 5 år, dels en akad., som
betraktas som en form av fortsättningsutbildning,
dels en forskningsanstalt, där undervisningen äi
3-årig. Filmakad:s rektor är V. Pudovkin, och
huvudlärare i regi var till sin död S. Eisenstein.
Även andra länder ha högre läroanstalter för
filmskapare och filmartister, t.ex. Italien,
Frankrike och England. I Sverige framförde Svenska
teaterförbundet 1946 ett fullständigt förslag till
statlig teaterhögsk. i samband med en teaterakad.,
— 547 —
— 548 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
