Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filmkonst - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILMKONST
engelska och italienska historiska filmer med
väldiga statistuppbåd och storslagna effekter, som
dominerade marknaden. I Frankrike och USA
uppstod samtidigt filmfarsen med Max Linder och
Charlie Chaplin som främsta skådespelare i resp,
länder. Sverige hade också börjat en målmedveten
filmproduktion o. 1912, men den fick först senare
internationell betydelse.
Krigsåren 1914—18. Världskriget
medförde, att Europa förlorade sin ställning inom
filmindustrien, och ledningen övergick till USA,
som alltsedan dess behållit sin position.
Uppsvinget för den amerikanska filmindustrien under
förkrigsåren skapade också de ekonomiska
förutsättningarna för en mera konstnärligt betonad
filmproduktion vid sidan av fabrikationen av
enklare underhållningsfilmer. En rad framstående
amerikanska filmregissörer framträdde, av vilka
David Wark Griffith (”Nationens födelse”, 1915,
och ”Intolerance”, 1916) höjde sig över alla andra.
Griffith blev nydanaren i både tekniskt och
konstnärligt hänseende. Han utvecklade vidare den av
Porter införda närbilds- och montagetekniken, och
hans nya kamerabehandling, som bl.a. möjliggjorde,
att filmkameran blev rörlig i st.f. att som förr
vara fixerad till en enda punkt i ateljén, blev
revolutionerande. Griffith har haft den största
betydelse icke blott för den långa rad av
framstående amerikanska regissörer, som arbetade
samtidigt el. efter honom, utan även för många
europeiska. Det blev också huvudsaki. dessa
amerikanska filmregissörer förbehållet att befria filmen
från teaterns inflytande och bygga upp dess egen
teknik. Från o. 1912 närmar sig filmen under
deras inflytande steg för steg i allt snabbare takt
sin fulländning. Kameran löses ur sin fastlåsta
inställning, avstånd och synvinklar skifta, scenerna
brytas upp, närbilder göra det möjligt att följa
minspelets finaste skiftningar, och växelbilder ge
berättelsen ökad dramatisk spänning och snabbare
rytm, medan det fotografiska arbetet fullkomnas
genom förbättrade belysningsanordningar,
nyuppfinningar och fyndiga tricks. Samtidigt mjukas det
förut täml. grova och sentimentala spelet upp,
förfinas och förmänskligas, och regissörerna få
småningom upp ögonen för betydelsen av en
noggrann och artistisk personinstruktion. Bland
amerikanska regissörer efter genombrottsåren märkas
särsk. Cecil De Mille och något senare Rex Ingram.
Kriget medförde emellertid även en radikal
förändring av publiksmaken. Historiska praktfilmer
och allvarligt moraliserande filmer hade dominerat
tiden närmast före och de första åren under kriget.
Men som alltid under krigstid ville publiken ha
förströelse i många former för att komma bort
från vardagens tristess och oro. Miljöerna i
filmerna blevo elegantare och mer lyxbetonade, de
ytliga salongskomedierna och sängkammarfarserna
trängde ut de konstnärliga filmerna, filmindustriens
affärsinstinkter togo sig uttryck i ogenerade
reklammetoder och en nästan grotesk stjärnkult.
Efterkrigsåren och 1920-talet. I USA
skedde ingen nämnvärd förändring under åren
närmast efter kriget. Farser, komedier och
äventyrs-filmer dominerade marknaden, och de romantiska
filmerna blevo allt flera. Filmen ägnade sig åt
verklighetsförfalskning i stor skala, och trots
alltmer förbättrade inspelningsmetoder och trots den
eleganta ytan blev innehållet alltmer banalt och
intetsägande. Griffith gjorde visserligen ännu några
bra filmer, men hans tid som nydanare och
experi-mentator var förbi, och han distanserades snabbt
av andra framstående filmregissörer, både i USA
och Europa, regissörer, som varit verksamma ända
in i senaste tid. Den europeiska filmen hade
visserligen i industriellt hänseende förlorat sin betydelse
under kriget, då USA passat på att lägga beslag
på marknaden och säkerställa sina nyerövrade
positioner överallt, där det fanns tillfälle. Men den
europeiska filmen, representerad av framför allt
Tyskland, Ryssland, Frankrike och Sverige, kunde
i stället visa upp en konstnärligare och mera
målmedveten linje. För europeiska filmmän var
filmen i första hand icke industri utan konst. Sålunda
uppstod i Frankrike den s.k. avantgarderörelsen
(René Clair, Jacques Feyder), i Tyskland
expressionismen (Fritz Lang, F. W. Murnau och E. A.
Dupont, alla mer el. mindre påverkade av
Rein-hardts iscensättningar på teatern), i Ryssland den
storslaget patetiska propagandafilmen (Eisenstein,
Pudovkin) och i Sverige den svenska filmens
guldålder (Sjöström, Stiller). Svensk film hade
dock redan under krigsåren nått en mycket hög
artistisk nivå och blev nu också internationellt
känd. Denna konstnärligt högtstående period hade
en experimentell karaktär och fick den största
betydelse för utvecklingen under följande tid.
Ljudfilmens genombrott och
utveckling. Den första ljudfilmen inspelades i
USA 1926. Redan efter tre år hade den fullst.
utträngt stumfilmen, och denna hastiga utveckling
medförde en radikal omläggning av hela
filmproduktionen och därigenom en påfrestning på
filmindustrien, som icke helt kunde stå rycken.
USA:s filmindustri skakades av flera stora kriser,
dels beroende på den allmänna ekonomiska
depressionen, dels på gr. av att nytt kapital nästan
på en gång måste investeras både i
inspelnings-och i biografbranschen. Ett stort antal av
stumfilmens skådespelare försvunno, eftersom de
visade sig olämpliga för talfilmen. Ljudfilmens
tekniska ofullkomlighet i början av sin tillvaro
medförde ett par års stillastående i f:s utveckling,
men de svåraste tekniska problemen voro snart
lösta, och filmregissörerna hade nu i ljudfilmen
ett instrument, som gav dem outtömliga
möjligheter i konstnärligt hänseende. USA var även
här genom sina resurser föregångslandet.
Ljudfilmen medförde tillkomsten av en ny art av
film, näml, sång- och musikfilmen, där USA
odlade en speciell revy- och showstil och tyskarna
den romantiska filmoperetten. Allteftersom
ljudfilmen tekniskt förbättrades och
upptagningsmeto-derna blevo tillfredsställande, började den
musikbiografiska filmen sitt segertåg. Under 1930-talet
började Europa, främst företrätt av Frankrike
och England, att hämta in USA:s försprång, och
den amerikanska filmindustriens härskande
ställning var icke längre så markant. USA tvangs
att i viss mån nyorientera sig i en artistiskt mera
behärskad riktning. Jämförelsen mellan den ytliga
och banalt erotiska amerikanska produktionen och
den ambitiösa, nyskapande europeiska utföll icke
— 557 —
- 558 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
