Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLAND
republikens president av 19/i2 1922, andra mindre
viktiga konstitutionella stadgar att förtiga.
Enl. regeringsformen, vars principer närmare
utförts i andra grundlagar, är F. en suverän
republik. Folksuveränitetsprincipen proklameras på
så sätt, att statsmakten, d.v.s. högsta makten,
förklaras tillkomma folket, som företrädes av sin till
riksdag församlade representation, men
maktdelningsprincipen i sin hävdvunna form kommer också
till uttryck på så sätt, att den lagstiftande
makten förklaras tillkomma riksdagen i
förening med republikens president, den
verkställande makten är uppdragen åt
presidenten, och den dömande makten handhas av
oberoende domstolar, i högsta instans av högsta
domstolen och högsta
förvaltningsdomstolen. Som ett särskilt organ för statens
allmänna styrelse jämte presidenten framträder
också ett statsråd, bestående av en
statsminister och nödigt antal ministrar, som visserligen
utses av presidenten bland för redbarhet och
skicklighet kända infödda finska medborgare men
böra åtnjuta riksdagens förtroende. Till den
republikanska och demokratiska principen sällar
sig därmed också den parlamentariska. Den
senare är på så sätt särartad, att den i F. — och
det för första gången i historien — baserar sig
icke på sedvanerätt, som tidigare varit förhållandet,
utan på skriven lag.
Republikens president utses av F:s
folk för en tid av 6 år. Valet förrättas av 300
elektorer. Betr, valrätt, valbarhet, valsätt o.d. gälla
vid dessa val samma regler som för
riksdags-mannaval (se nedan sp. 652 f.). Fördelningen av
elektorerna på skilda valkretsar verkställes enl.
ovannämnda elektorslag av statsrådet i god tid
före valet den 15 och 16 jan. Den 15/2
sammankomma elektorerna under statsministerns
presidium för presidentvalet. Erhåller någon vid detta
val, som verkställes med slutna sedlar, mer än
V2 av de avgivna rösterna, är han vald. I annat
fall verkställes omedelbart nytt val och, därest
icke någon härvid erhåller absolut majoritet,
ytterligare val mellan de två kandidater, som i
det andra valet erhållit största antalet röster.
Falla rösterna lika, avgör lotten. Den förste
presidenten utsågs dock enl. särskild
bestämmelse i regeringsformen av riksdagen, och även
senare har man till förmån för denna genom
särskild lag, tillkommen i den ordning, som
gäller för grundlagsstiftning, när brådska
föreligger (se nedan), frångått bestämmelserna om
presidentval genom särskilda, för ändamålet utsedda
elektorer. Om presidentens befogenheter finnas
många bestämmelser utöver de redan anförda.
Han utfärdar förordningar i ämnen, som förut äro
ordnade genom administrativa stadganden, beviljar
nåd efter hörande av högsta domstolen, har högsta
befälet över krigsmakten, beviljar främlingar
medborgarrätt, bestämmer om förhållandet till utrikes
makter, för så vitt icke genom ett fördrag
riksdagens konstitutionella rättigheter beröras el. det
gäller krig och fred, i vilka fall riksdagens bifall
erfordras. Han utnämner också en rad i
regeringsformen uppräknade högre ämbetsmän. Sina
beslut fattar han i statsrådet på
föredragning av den minister, till vars ämbetsområde
ären
det hör. De skola med vissa, föga betydande
undantag för att bli gällande underskrivas av
presidenten och kontrasigneras av den minister,
som föredragit ärendet. Om föredragning av
militära kommandomål och militära
utnämningsären-den samt om kontrasignation av sådana beslut av
presidenten träffas dock särskilda stadganden,
oberoende av grundlagen. Står presidentens beslut
i strid med denna, är ministern pliktig vägra
kontrasignation. Några kompetenskrav utöver de nyss
nämnda för utnämning till statsråd finnas ej,
utom det att justitieministern samt minst en av
de andra ministrarna skola vara lagfarna. Till
skillnad från förhållandena i Sverige utgör
statsrådet en självständig, kollegial myndighet med
beslutanderätt i sådana frågor, som presidenten icke
uttryckligen fått att avgöra på statsrådets råd el.
icke genom lag el. förordning uppdragits åt någon
minister i hans egenskap av chef för något
ministerium el. åt lägre myndighet. Så tillhöra en
rad ämbetsutnämningar statsrådets kompetenssfär.
Det har också att befordra presidentens beslut
till verkställighet, såvida de ej finnas strida mot
lag, då det efter hörande av justitiekanslern, som
har rätt att närvara vid statsrådets förhandlingar,
kan anmäla, att verkställighet ej kan ske. Då
presidenten är närvarande i statsrådet, leder han
förhandlingarna, men annars är statsministern ordf.
Beslutmässigt är det med 5 medl. De ärenden,
som avgöras av minister el. honom underordnad
myndighet, få ej vara utnämningsfrågor el. besvär.
Statsrådets medl. äro för sina ämbetsåtgärder
ansvariga inför riksdagen. Envar medl. av
statsrådet, som där deltagit i ett ärendes handläggning,
är ansvarig för beslutet, därest han ej till
protokollet uttalat en avvikande mening.
Inom statsrådet har särsk. justitiekanslern
sig ålagt att vaka över att intet lagstridigt
äger rum. Lämnas de föreställningar han gör
utan beaktande, äger han rätt att inberätta saken
för presidenten, som äger att, om brottet är
sådant, att det kan åtalas inför riksrätten, låta
justitiekanslern utföra åtalet. Förordnar presidenten
om åtal mot justitiekanslern, utföres det av den
person, som presidenten utsett. Finner
presidenten skäl till åtal ej föreligga, vare det
justitiekanslern obetaget att anmäla saken för riksdagen.
Presidenten är ansvarig blott för landsförräderi.
Finner justitiekanslern el. statsrådet, att han gjort
sig skyldig därtill, anmäles saken för riksdagen,
och därest den med V» majoritet beslutar åtals
väckande, utför justitiekanslern detta inför högsta
domstolen.
Riksdagen representerar F:s folk. Den
bildar en kammare, bestående av 200 personer. Val
till densamma förrättas vart 3:e år samtidigt i
hela landet. Presidenten kan dock före
3-årspe-riodens utgång förordna om nya val, som då gälla
för hela 3 år framåt. Riksdagsmännen utses
genom omedelbara och proportionella val, och
landet skall för sådana val vara indelat i minst 12
och högst 18 valkretsar. Faktiskt äro de nu enl.
vallagen 15, vilka samtliga äro län el. delar av ett
län jämte landskapet Åland. Fördelningen av
mandaten mellan valkretsarna verkställes av regeringen
i god tid före val av varje lagtima riksdag i
förh. till dessas mantalsskrivna befolkning.
Väl
— 651 —
— 652 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
