Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Förvaltning - Rättsväsen - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLAND
förstn. utses av kommunalfullmäktige för 3 år.
Dessa kunna också för speciella förvaltningsuppgifter
utse särskilda nämnder, som årl. inlämna
berättelser till kommunalstyrelsen. I stadsstyrelsen skall
finnas en stadsdirektör, som jämte bitr,
stadsdi-rektörer väljes av fullmäktige på obestämd tid,
medan de övriga led. väljas för ett år i sänder.
Mot stadsdirektören svarar i köpingen en
köpings-direktör. Samverkan mellan flera kommuner kan
leda till bildandet av ett kommunalförbund, inom
vilket beslutanderätten utövas av
förbundsfullmäk-tige och verkställande makten tillkommer en
förbundsstyrelse. F.Lth.
Rättsväsendet är till sin upprinnelse svenskt och
ännu i allt väsentligt likt det svenska. Domarna
äro oberoende av den politiska makten och kunna
endast efter laga rannsakning och dom avsättas.
Landsbygden delas i lägsta instans mellan 62
domsagor, där av presidenten utnämnda
fackdomare, häradshövdingar, döma med biträde av 12
nämndemän, i regel bönder från trakten, vilka,
om de äro ense, kunna överrösta sin ordf. Varje
domsaga består av ett flertal tingslag, oftast 4
ä 5. I städerna handhas rättskipningen i lägsta
instans av borgmästare och råd. Som överrätter
fungera 3 hovrätter, en i Åbo, upprättad redan
1623, en i Vasa, från 1775, och en i Kuopio, från
1839 (till 1940 i Viborg). En för hela landet
gemensam högsta domstol med 22 led. har sitt säte i
Helsingfors. Efter svenskt mönster finns där även
en högsta förvaltningsdomstol, motsv. svenska
regeringsrätten. En justitiekansler och en av
riksdagen utsedd justitieombudsman ha samma
åligganden som motsv. ämbetsmän i Sverige.
Rättskipningen tynges f.n. mycket av stöldmål samt
av en del våldsdåd. 1946 voro 9,653 personer
intagna i landets fängelser, 1936 avdömdes där
66,819 brottmål och 21,677 civilmål. K.
För svar sväsen. Den gamla finska militären
upplöstes 1905. Under frihetskriget 1918 uppbyggdes
kring frivilliga skyddskårer en militär
organisation, som blev grunden för republiken F:s
försvarsmakt. Denna fick efter demobiliseringen en
organisation av ung. samma omfång, som gällde
intill 2:a världskriget. Skyddskårsorganisationen
bibehölls, varjämte 1921 bildades föreningen Lotta
Svärd, som intimt samarbetade med skyddskårerna.
1932 genomfördes en genomgripande
omorganisation av försvaret genom skapandet av en
terri-torialorganisation. Härigenom fick den aktiva
fredsarmén till uppgift att ombesörja de
värnpliktigas första utbildning men därjämte att vara
täcktrupp för tryggandet av fältarméns
mobilisering. Fredsarmén sammanfördes till en armékår
med särskild stab med funktion av arméstab samt
förläggning i huvudsak i s.ö. och s. F. Styrkan
utgjordes av 3 fördelningar, en kav.-brigad m.m.
Territorialorganisationen fick till huvuduppgift att
ombesörja den övriga fältarméns mobilisering
samt att handlägga samtliga värnplikts- och
mo-biliseringsärenden, ävensom repetitionsövningarnas
planläggning och genomförande samt viss fortsatt
befälsutbildning. Ett intimt samarbete
organiserades mellan denna organisation och
skyddskårerna, vilka bl.a. vid krig skulle ställa kadrar till
förfogande för de mobiliserade förbanden.
Utbildningstiden var närmast före 2:a världskriget
— 657 —
350 dagar för huvuddelen värnpliktiga och 440
dagar för till reservofficersutbildning uttagna m.fl.
Härtill kommo repetitionsövningar om 40—60
dagar. Värnplikten varade från 17 till 60 år.
Års-kontingenten utgjorde o. 25,000 man.
Lantstrids-krafterna kunde härigenom under kriget
småningom uppbringas till 15 fördelningar och vissa
självständiga, mindre förband, i allt o. 325,000 man.
Fördelningarna voro sammanförda till 6
armékårer. Inom marinen omfattade flottan 2
pansarskepp å 3,900 t, 5 ubåtar m.m. samt ett starkt
kust-art. Luftstridskrafterna bestodo av
flygförband m.m. samt luftvärn, relativt svagt utvecklat
före 2:a världskrigets början. Antalet flygplan
steg småningom till 400 å 450 st. — Enl. de
militära klausulerna i Paris-freden 1947 skall
beväp-ningen vid de olika försvarsgrenarna, ävensom
fästningarna, begränsas till vad som erfordras för
utförande av uppdrag av militär natur samt till
det lokala försvaret av gränserna. I enlighet
härmed får F. icke upprätthålla större beväpnade
styrkor än: vid lantstridskrafterna 34,000 man,
gränsbevaknings- och luftvärnstrupper inräknade,
vid sjöstridskrafterna 4,500 man och ett
totaltonnage om 10,500 t samt vid luftstridskrafterna 3,000
man och 60 flygplan, reservflygplan inräknade.
Bombplan med inre bombfällningsinrättning få
icke finnas. F. får icke inneha el. tillverka el.
utföra försök med bl.a. atomvapen, styrbara el. med
egen kraftkälla framdrivna projektiler,
bemannade torpeder, ubåtar, motortorpedbåtar el.
stormbåtar av särskild typ.
Den gamla fredsorganisationen har t.v. i stort sett
bibehållits. Direkt under presidenten lyder alltjämt
en befälhavare för krigsmakten, numera benämnd
kommendören för försvarsmakten.
Försvarsmakten indelas i lantstridskrafterna,
territorialorganisationen, sjöstridskrafterna,
luftstridskrafterna samt diverse skolor och inrättningar. Däremot
har armékåren upphört att existera och i samband
därmed armékårsstaben upplösts. Dess funktioner
ha överflyttats på förutv. generalstaben, numera
benämnd huvudstaben, som alltså är att
betrakta som en kombinerad försvars- och arméstab.
Försvarsrådet har upplösts liksom också
skyddskårs- och Lotta Svärdsorganisationerna (se
Finlands skyddskårer och Finlands lottakårer). Efter
vapenstilleståndet har för varje år av riksdagen
medgivits delpermittering av de värnpliktiga, så
att tjänstgöringstiden 1948 uppgick till 6 mån.
för huvuddelen värnpliktiga och till 9 mån.
för fortsatt befälsutbildning.
Reservofficersutbildningen, som förbjöds i vapenstilleståndsavtalet,
har 1948 återupptagits. —
Lantstridskrafterna utgöras av 3 divisioner och en
lätt brigad samt ett förbindelse- och ett
pion-järreg. Divisionsstaberna äro förlagda i Uleåborg
(i:a), Åbo (2:a) och Kouvola (3:e), lätta brigadens
stab i Tavastehus. Divisionen räknar 3 inf.-reg.
och 1 art.-reg.; i vardera i:a och. 3:e divisionerna
ingår dessutom en jägarbataljon. Lätta brigaden
består av 3 jägarbataljoner, av vilka tvenne bildats
av de gamla kav.-reg. och fått behålla dessas
namn, ett art.-reg. och en pansarbataljon. —
Territorialorganisationen omfattar 9
militärlän med en länskommendör som chef.
Militärlänen indelas i olika antal (sammanlagt 27)
mili
— 658 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
