Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Försvarsväsen - Vapen och flagga - Mått och vikt - Mynt - Finanser - Bankväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLAND
tärdistrikt. — Sjöstridskrafterna bestå av
stab, kustartilleriet, omfattande Abo kustart.-reg.,
Sveaborgs och Fredrikshamns kustpositioner, och
flottan, vars kärna utgöres av 4 kanonbåtar. —
Luftstridskrafterna bestå av stab,
flygvapnet, luftvärnet och luftbevakningen. Flygvapnet
utgöres av 4 flygreg. om sammanlagt 6 jakt- och
3 bombeskadrar, luftvärnet av 2 luftvärnsreg. I
luftstridskrafterna ingår dessutom en
förbindelsebataljon. S.Bn;B.G.G.
Vapen och flagga. Vapen: Skölden, som är
omgiven av en gyllene ram, visar i rött fält,
bestrött av 9 rosor, silver, ett krönt gyllene lejon,
trampande på en
kroksabel, silver, och
hållande i sin högra
pansrade tass, silver,
ett svärd, silver.
Vapnet, som i sin nuv.
form är känt sedan
Johan III:s tid
(1581), var till 1920
krönt med
storfurstlig krona. — F 1 a
g-g a: Enl. lag av 29/s
1918 är F:s
stats-flagga en rektangel-
formig duk med ultramarinblått kors på vit
botten, med F:s vapen anbragt i korsets mitt.
Flaggans dimensioner äro: hela höjden 11, hela
längden 18 enhetsmått; korsets bredd 3
enhets-mått, längden av de inre fälten 5, av de yttre
10 enhetsmått. Korset delar flaggan i 4
rätvinkliga, lika höga fält. Som örlogsflagga
föres en tretungad statsflagga (hela längd 19
enhetsmått; de yttre fältens längd, tungorna
oräknade, är 6 enhetsmått) och som handels- och
sjöfartsflagga statsflaggan utan vapen. — Innan
lagen av 1918 antogs, användes en vapenflagga,
varjämte propaganda drevs för en korsflagga,
som gick tillbaka på lejonvapnets färger, gult och
rött. Snart tog man dock fasta på en
flaggdiskussion på 1860-talet, då förslag om blåvit flagga
lanserats av bl.a. Topelius. N.L.R.
Mått och vikt. Metersystemet infördes Vi 1887
och är obligatoriskt sedan Vi 1892.
Mynt. Ett självständigt finskt myntväsen
skapades genom en kejserlig förordning av 4 A 1860;
utmyntningen började 1864. 1 markka (mark,
finsk mark) = 100 penni = V» silverrubel. 1877
infördes guldmyntfot med 1 guldmark = 0,72 kr
i anslutning till den latinska myntunionens
francs-system. De dittills cirkulerande silvermynten
ble-vo skiljemynt. Till 1924 slogos i guld 20 och 10
mark, i silver 2 och 1 mark, 50 och 25 penni, i
koppar 10, 5 och 1 penni samt i nickel (1921—24)
1 mark, 50 och 25 penni. Den finska valutan
stabiliserades 1926 vid 1 mark = 0,094 kr; nuv. kurs
(okt. 1948) 1 mark = 0,0209 kr. Guldmyntfoten
suspenderades 12/io 1931. Därefter präglades 200 och
100 mark i guld, 20, 10 och 5 mark i
aluminiumbrons, 1 mark, 50 och 25 penni i nickel samt 10
och 5 penni i brons. Efter 1940 ha
krisförhållandena medfört ändringar i myntmetallerna, och
därefter ha präglats av brons, mässing och
aluminiumbrons 5 mark, av koppar 1 mark, 50, 25
och 10 penni samt av järn 5 och 1 mark, 50, 25
och 10 penni. N.L.R.
Finanser. I likhet med i Sverige utgöres den
direkta beskattningen å fysiska personer till staten
av en progressiv inkomstskatt med grund- och
familjeavdrag samt en likaledes progressiv
förmögenhetsskatt. Även aktiebolagen erlägga en
progressiv inkomst- och förmögenhetsskatt.
Spritbeskattningen upptas vid ett statligt finansmonopol.
Bland konsumtionsskatterna märkes vidare en
allmän omsättningsskatt. Till kommunerna
erlägges blott en inkomstskatt, som för såväl fysiska
personer som aktiebolag är proportionell.
Beskattningen av fastighetsinkomst erhåller dock en i
viss mån objektiv prägel, därigenom att man utgår
från den genomsnittliga inkomsten vid likartade
fastigheter inom kommunen. Vidare är rätten till
avdrag för ränta å i fastigheten intecknad gäld
begränsad. Under åren efter 2:a världskriget har
den starka inflationen inneburit en väsentlig
skat-teskärpning, därigenom att även mindre
inkomsttagare kommit upp i de skattesatser, som urspr. voro
avsedda för större inkomsttagare. För 1948
beräknas de totala statsinkomsterna till 65,83
milliarder fmk. Skatteinkomsterna anslogos till 49
milliarder fmk, varav 23 milliarder komma på direkta
skatter. Den fortgående inflationen har
väsentligt reducerat statsskuldens reella tyngd. Vid
utgången av 1946 uppgick den till 104
milliarder fmk. C.Wr.
Bankväsen. Centralbank och ensam
sedelutgivande är Finlands ban k*. Denna var ända till
1862 den enda banken i landet, men d.å.
började Föreningsbanken i F. sin verksamhet, och
denna inriktade sig genast på ett vidsträckt
filialnät. 1872 bildades Nordiska aktiebanken för
handel och industri efter samma linjer, men den 1879
startade Wasa aktiebank förläde sin verksamhet
nästan helt till Österbotten. 1890 tillkom
Kan-sallis-Osakepankki, som småningom skaffade sig
ett större filialnät än någon av de andra och nu
är landets största bank, tätt följd av ab.
Nordiska föreningsbanken. Under de närmaste
decennierna tillkommo ett tiotal lokala banker, och
vid 1914 års början funnos 13 inst. i verksamhet.
1916—23 grundades 14 nya banker, men några
år före periodens slut hade sammanslagningar
börjat ske, och under nästa decennium fingo
dessa sådan omfattning, att den yttre ramen i
landets bankväsen helt förändrades.
Depressionsåren efter 1929 — man räknade då 18
affärsbanker — bragte många banker i svårigheter, och
några måste avveckla, medan andra
sammanslo-gos med starkare enheter. 1947 utgjorde antalet
rena affärsbanker endast 7, vartill kommo
Sparbankernas centralaktiebank samt några
fastighets-banker. Även i fråga om kontorsnätets täthet har
en stark koncentration skett, särsk. under de
senare åren. Av de 7 affärsbankerna bilda de 2
största, Kansallis-Osakepankki och Nordiska
föreningsbanken, vilka äro så gott som jämstora i
fråga om omslutningens storlek (1947:
Kansallis-Osakepankki 23,275 mill., Nordiska föreningsbanken
22,393 mill. fmk), en klass för sig med en omslutning
på 80% av samtliga bankers. Lägger man till den
3:e i ordningen, Helsingfors aktiebank, behärskar
denna grupp över 90 % av den totala rörelsen och
— 659 —
— 660 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
