Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Bankväsen - Ekonomisk geografi - Jordbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLAND
innehar 80 °/o av samtliga affärsbankers kontor.
Ytterst få länder kunna uppvisa ett mera
koncentrerat bankväsen än F. Utelöpande sedlar
redovisades 31/i2 1947 med 25,2 milliarder fmk,
guld-och valutabehållning med 2,5, resp. 620,5 mill. fmk.
Diskontot höjdes 5A 1948 med 2% till 7 V4 °/o.
— Sparbanksväsendet är väl utvecklat; den första
sparbanken grundades i Åbo 1823, och 1947
fun-nos 591 kontor, spridda över hela landet. Deras
verksamhet är mera omfattande än de svenska
sparbankernas, i det att såväl kreditgivning på
checkräkningar som växeldiskontering ingår i
deras utlåningsrörelse. Vid utgången av 1947 fanns
en insättarbehållning på 24,9 milliarder fmk. Den
statliga postsparbanken hade en samlad inlåning
på 8,4 milliarder fmk. Ännu två andra typer av
sparinst. arbeta, andelskassorna med 11,4
milliarder och handelslagens sparkassor med 2,7
milliarder fmk i insättarmedel. Insättarbehållningen i
affärsbankerna (från allmänheten) uppgick
samtidigt till 37,7 milliarder fmk. Affärsbankernas och
sparbankernas andel i totalinlåningen har sedan
1938 nedgått avsevärt, för de förra från 48 % till
44% 1947 och för de senare från 39% till 29%
till förmån för postsparbanken och andelskassorna.
Affärsbankerna i F. äro sammanslutna i
Bankföreningen i Finland och sparbankerna i
Sparbanks-förbundet i Finland. [KJE-B.JO.L.
Ekonomisk geografi. F:s näringsliv har intills
nu byggt på jordbruket som viktigaste näringsgren.
Allt fortfarande ger jordbruket utkomst åt den
största befolkningsgruppen. Industriens
genombrott kom i F. senare än i de övriga nordiska
länderna och kan dateras till 1800-talets sista
decennier. Ännu på 1870-talet inskränkte sig industrien
till en del smärre järnbruk och mekaniska
verkstäder, textilfabriker (främst bomullsspinnerier och
-väverier), ett fåtal ångsågar samt en jämförelsevis
svagt utvecklad närings- och
njutningsmedelsindu-stri (sockerbruk, tobaksfabriker, bryggerier) m.m.
Produktionens tyngdpunkt var förlagd till
hant-verkerierna el. hemmen samt till den
hantverksmässigt bedrivna småindustrien, vattensågarna,
tullmjölkvarnarna m.fl. — Kommunikationerna
voro vid denna tidpunkt relativt outbyggda. Saima
kanal blev färdig 1856 och de två första
järnvägslinjerna resp. 1862 och 1867. Däremot hade
segelsjöfarten en blomstringsperiod under förra
hälften av 1800-talet, då även skeppsbyggerierna
vid Bottniska vikens kust hade goda
konjunkturer. Näringslivets industrialisering underlättades
av att flottleder för virkesflottning började
anläggas, kanalnätet förfullständigades och
järnvägsnätet utbyggdes. Sågindustrien hade sitt
genombrott på 1870-talet, då ångsågarnas antal och
kapacitet starkt ökades.
Sedan 1880, från vilket år fullständigare
yrkes-statistik regelbundet utarbetats, har fördelningen
av F:s befolkning efter näringsgrenar gestaltat
sig enl. tab. å sp. 662.
Då jordbruket ej kunde ge utkomst åt den
starkt ökade befolkningen i slutet av 1800-talet
och i början av 1900-talet, visade sig under
denna period tecken till överbefolkning. Denna tog
sig uttryck i en mycket omfattande emigration.
Efter hand kunde industrien dock i växande grad
absorbera befolkningstillväxten. Sedan 1910 har
Befolkningens fördelning efter näringsgrenar.
1880 I9IO 1940
1,000 inv. »/o 1,000 inv. •/. 1,000 inv.
Lantbruk 1.590 77,1 1,937 66,3 1,902 51,5
tndustri och
hantverk 135 6,5 357 12,2 777 21,0
Samfärdsel 42 2,1 84 2,9 172 4,6
Handel 21 1,0 65 2,2 188 5,1
Offentlig
verksamhet 55 2,7 75 2,6 225 6,1
övriga 218 10,6 404 I3,s 432 11,7
Summa 2,061 100,0 2,922 100,0 3,696 100,0
ökningen av jordbruksbefolkningen avstannat och
senare förbytts i en direkt minskning. Dess andel
understiger säkert redan hälften av landets
totalbefolkning, och den får en icke obetydlig del av
sin utkomst av träförädlingsindustrien i form av
inkomster på skogsförsäljning och
timmerutdriv-ning. — Bland de industrigrenar, vilka varit av
speciell betydelse vid beredandet av nya
arbetstillfällen, kunna nämnas träindustrien och
pappersindustrien. Härvid har tyngdpunkten i
produktionen småningom förflyttats mot högre grader
av förädling, i träindustrien sålunda från sågar
till snickerier, möbelfabriker samt trähusfabriker.
Även inom läder- och textilindustrien kan en
liknande utveckling iakttagas, i det att spec.
sko-och konfektionsindustrierna vunnit i betydelse.
Efter 2:a världskriget har metall- och
maskinindustrien starkt utvidgats i samband med
utbyggandet av krigsskadeståndsindustrien. Huruvida
denna expansion blir varaktig, är dock ännu
osäkert. — En viktig del av befolkningstillväxten
har även absorberats av samfärdseln och handeln,
i sht efter det landet blivit självständigt 1917.
Utom järnvägarna ha motortrafiken och
handelsflottan berett utkomst åt växande
befolkningsgrupper. Slutl. kan nämnas en ökning i betydelsen
för de s.k. serviceyrkena, vilken utveckling kan
anses som tecken på en mångsidigare struktur av
näringslivet och på en stigande levnadsstandard.
Jordbruket är sedan gamla tider F:s
viktigaste näringsgren. 1940 erhöllo 51,5% av hela
befolkningen och 66,7% av
landsbygdsbefolkningen sin utkomst av jordbruk. Jordbruket har
dock på senare decennier förlorat i betydelse
jämfört med andra näringsgrenar. Ännu 1880
levde 77,1 °/o av hela befolkningen av jordbruk,
1920 66,3 °/o. Störst är jordbruksbefolkningens
andel i S:t Michels, Vasa och Uleåborgs län,
där den överstiger 70 % av lantbefolkningen,
lägst i Nylands och Tavastehus län med resp. 51
och 60 °/o. — 1946 uppgick hela åkerarealen till
2,372,045 ha el. 7 °/o av hela landarealen. Antalet
brukningsdelar med en åkerareal av minst 0,25
ha var 1941 283,334 och medelarealen pr
bruk-ningsdel 8,0 ha. Småbruken, d.v.s. brukningsdelar
med en åker om 0,5—10 ha, voro 1941 196,169.
Då dessutom 15,338 brukningsdelar hade mindre
åker än 0,5 ha, dominera alltså småbruken i
anmärkningsvärd grad jordbruket i F. Småbruket
överväger särsk. på sjöplatån samt i Uleåborgs
län. I s.v. F. samt i s. Österbotten intaga de
medelstora jordbruken (10—100 ha åker) en
betydande plats. Stora jordbruk med över 100 ha
— 661 —
— 662 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
