Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Ekonomisk geografi - Jordbruk - Boskapsskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLAND
åker förekomma i nämnvärd grad blott i
Äbo-Björneborgs, Nylands och Tavastehus län. —
Jordarrendessytemet hade under 1700- och
1800-talen stor utbredning i F. Genom den s.k.
torpar-lagen av 1918 fingo torparna och landbönderna
rätt att genom statens förmedling inlösa den
arrenderade jorden. Härigenom uppstodo bortåt
100,000 nya självständiga jordbrukslägenheter med
en sammanlagd areal av 900,000 ha. Dessutom
har genom statens kolonisationsverksamhet under
1920- och 1930-talen bildats c:a 40,000 nya
brukningsdelar med en sammanlagd areal av över 1
mill. ha. Av genomgripande betydelse för
jord-ägoförhållandena i F. är den
kolonisationsverksamhet, som bedrives med stöd av 1944 års lag
om anskaffning av jord åt den från Karelen,
Porkalaområdet m.fl. avträdda områden
förflyttade befolkningen samt åt krigsinvalider, f.d.
frontmän o.a. jordberättigade. Intill slutet av 1946
hade genom tvångsinlösen, frivillig överlåtelse
m.m. för detta ändamål anskaffats över 800,000
ha jord och härav bildats över 50,000
brukningsdelar, av dem 22,000 odlings- el.
bostadsodlings-lägenheter. Denna kolonisationsverksamhet är
avsedd att pågå flera år. Antalet jordberättigade
med stöd av sistn. lag är o. 150,000.
1946 odlades spannmål på 32,4 °/o av
åkerarealen, därav 6,2 °/o råg och 6,6 °/o vete. Veteodlingen
har gått synnerligen snabbt framåt i F. på de
senaste tjugo åren. 1928 var vetearealen sålunda endast
0,9 °/o. Likaså har veteodlingen efter hand spritt
sig allt längre norrut, ända till Vasa, Kuopio och
Uleåborgs län, medan den tidigare så gott som
uteslutande var begränsad till de sydligaste länen.
Sålunda lågo 1946 14,9 °/o av vetearealen i Vasa
län, 9,4 °/o i Kuopio län och 3,3 °/o i Uleåborgs
län. Avkastningen av vete i genomsnitt pr ha
var för hela landet 11,3 dt. Totalskörden var
1946 1,-8 mill. dt och täckte ung. 2/a av behovet.
Före 2:a världskriget, 1939, var motsv. relationstal
4/s. Råg och korn odlades ung. i samma
utsträckning. De största arealerna av rågodling
hade Åbo-Björneborgs och Vasa län, med resp.
21,4 och 21,2 °/o av hela landets rågodlingsareal.
I tredje rummet kom Tavastehus län med 15,0%.
Avkastningen var 1946 för hela landet i
genomsnitt 9,83 dt pr ha. Totalskörden var s.å. 1,44
mill. dt och täckte något över hälften av
konsumtionen. Korn odlades på 5,9% av landets hela
åkerareal. Utom i de tre viktigaste
spannmåls-producerande länen, Abo-Björneborgs, Tavastehus
och Vasa län, odlades korn spec. i Uleåborgs och
Kuopio län. Skörden av korn var i genomsnitt
io,78 dt pr ha (1946). Totalskörden var 1,51 mill.
dt och täckte konsumtionen. Det allmännast
odlade sädesslaget är havre. 1946 var
odlingspro-centen för havre 13,5% av hela åkerarealen.
Havre odlades proportionsvis mest i s. och mell.
F., däremot mindre i n. delen av landet.
Skörden av havre var 1936 i medeltal 10,4 dt pr
ha. Totalskörden var 3,34 mill. dt och täckte i
huvudsak behovet. Synnerligen betydelsefull för
folknäringen är potatisen. Dess odlingsareal var
1946 3,2 °/o av hela åkerarealen. Totalskörden var
ifrågavarande år 8,91 mill. dt el. 115,3 dt pr ha.
Den täckte fullständigt behovet. I F. odlas även
sockerbetor, i huvudsak i Åbo-Björneborgs län.
Lagring av finsk edamerost för export.
Totalskörden var 1946 0,5 mill. dt. Den täckte
endast en bråkdel av behovet. Spannmålsodlingen
i F. gick före 2:a världskriget kraftigt framåt,
och landet närmade sig självförsörjningsgränsen
i fråga om spannmålsbehovet. Förlusten av de
bördiga jordbruksområdena i Karelen har dock
väsentligt försvårat läget, och spannmålsskörden
har under krigsåren och även därefter varit svag
genom bristen på konstgödsel m.m. I sistn.
hänseende har dock en förbättring ägt rum på de
allra senaste åren.
Av stor betydelse i F. är
boskapsskötseln. 1946 användes 42,4 °/o av hela den odlade
arealen till produktion av hö och grönfoder samt
dessutom 12,1 °/o som betesvall. Till detta
kommer, att ytterligare 376,438 ha användes som
naturlig äng el. som upplöjd naturlig betesmark.
Nötkreaturen intaga främsta platsen bland
husdjuren. Antalet kor över 2 år var 1947 1,074,327
och antalet nötkreatur pr 100 inv. av
lantbefolkningen 54 för hela landet. Minsta antalet, 37, hade
Lapplands län, största antalet Åland med 78. I
allm. ha småbruken flera nötkreatur i förhållande
till åkerarealen än storbruken, vilket sammanhänger
med att brukningsdelarnas storlek avtar mot n.
och ö., d.v.s. i samma riktning som produktionen
av brödsäd blir mindre lönande och jordbruket
måste baseras på extensiv boskapsskötsel med
naturliga betesmarker. Antalet mejerier var 1945
527, och i dem tillverkades 14,775 t smör och
4,245 t ost. Smör- och ostproduktionen har under
och efter 2:a världskriget gått starkt tillbaka som
en följd av landavträdelserna och bristen på
kraft
— 663 —
— 664 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
