Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finlands svenska författareförening - Finlands svenska kvinnoförbund - Finlands svenska landskommuners förbund - Finlands svenska publicistförbund - Finlands svenska sång- och musikförbund - Finlands vita garde - Finlands vita ros’ orden - Finlay, Robert (storköpman) - Finlay, George - Finlay, Robert (jurist) - Finlayson-Forssa ab. - Finlekstal - Finländare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLÄNDARE
Borgå, ett stenhus från 1760-talet, som donerades
av bokförläggaren Holger Schildt och till vars
iståndsättande bl.a. firman Albert Bonnier bidragit.
Huset upplåtes som hedersbostad till en
finlandssvensk förf. Dess förste gäst var Hj. Procopé
(1923—27); sedan dennes död har det bebotts
av Bertel Gripenberg (1928—32), Jarl Hemmer
(1933—44) och Rolf Lagerborg (från 1945). Av
de räntemedel föreningen förfogar över
utdelas årl. stipendier och understöd till
finlandssvenska förf. [H.Sm]E.Ed.
Finlands svenska kvinnoförbund stiftades 1904
i Helsingfors och hade till 1919 namnet Svenska
kvinnoförbundet i Finland. Det avser
att vara ett organ för de svensktalande kvinnorna
i Finland i syfte att befordra svensk kultur och
kvinnans sociala och politiska verksamhet. Dess
politiska program är detsamma som Svenska
folkpartiets.
Finlands svenska landskommuners förbund, se
Finlands stadsförbund.
Finlands svenska publicistförbund stiftades 1907
och omfattar praktiskt taget alla landets svenska
tidningsmän. Förbundet utger jultidn. ”Lucifer”,
utdelar årl. resestipendier och äger ett
rekreations-hem för sina medl. i Helsingfors skärgård.
Finlands svenska sång- och musikförbund,
sammanslutning av blandade körer och stråkorkestrar,
bildad i Helsingfors 1929. Förbundet verkar för
musiklivets höjande bl.a. genom anordnande av
dirigentkurser. 1932 höll det i Helsingfors sin i:a
allmänna svenska sång- och musikfest. Vid
sångfesterna i Stockholm 1930 och 1935 representerades
F. av körer under ledning av förbundsdirigenten
B. Carlson.
Finlands vita garde, finskt inf.-reg., som
uppstod under frihetskriget 1918 genom
sammanslagning av Vasa och Lappo bataljoner samt Vörå
krigsskola. F. består av 3 bataljoner, vilka bära
nyssnämnda namn. Då de fredstida
förbands-namnen genomgående avskaffades och ersattes
med nummerbeteckningar vid vinterkrigets utbrott
1939, ströks även beteckningen F. Alltjämt (1948)
bära förbanden endast nummerbeteckningar, men
de ha omsorgsfullt bevarat sina traditioner, som
i många fall ge anknytning till Sverige. F:s
traditioner föras vidare av det i Helsingfors
förlagda JR 5 (JR = förk. för fi. jalkaväkirykmentti,
inf.-reg.). S.Br.
Finlands vita ros’ orden instiftades av dåv.
riksföreståndaren G. Mannerheim 1919. Orden var
avsedd att bli en allmänt medborgerlig dekoration
”till vedermäle för förtjänster om fosterlandet”
men är öppen även för utlänningar. 5 klasser:
kommendör av storkorset, av i:a och 2:a klass,
riddare av i:a och 2:a klass. Därjämte finnas F i
n-lands vita ros-tecken och en medalj, båda
i 2 klasser. Ordenskorset är av georgstyp,
vit-emaljerat och guldinfattat. De båda
silverkraschanerna till storkors och kommendör av i:a klass äro
5-uddiga och ha i sin mitt devisen Isänmaan hyväksi
(”För fosterlandets väl”). Kedjan tilldelas särsk.
kommendör av storkorset. Band mörkblått. Th.
Finlay [fin’léi], Robert, storköpman (1719—
85), av skotsk släkt men född i Dublin, inflyttade
1744 till Stockholm, där han blev grosshandlare och
1751 g.m. en dotter till kommerserådet Thomas
Plomgren. I kompani med sin svåger John Jennings
grundade han firman F. & Jennings, som för någon
tid åtnjöt anseende som den främsta i landet, särsk.
intresserad i de mellansvenska och finska bruken.
Vid firmans upplösning 1761 innehade den bl.a.
Forsmark, Gimo och Skebo bruk i Uppland; det
sistn. hade firman köpt av A. Nordencrantz, som
på gr. av att köpeskillingen stod ogulden några år,
under vilka kursen häftigt steg, kom att förlora
mycket pengar på affären. Detta torde ha varit en
av anledningarna till de hätska angrepp
Nordencrantz senare riktade mot bl.a. F. Med den
plom-grenska kretsen indragen i frihetstidens
kommersiella storpolitik fick F. dela såväl dess
framgångar under hattregimen som den slutliga katastrofen,
blev adlad (F i n 1 a i j) 1755, kommerseråd 1762
och fick göra konkurs 1771. 1772 bosatte han sig
på sin egendom vid Bordeaux; han slöt själv sin
ätt. — Litt.: P. M. Granqvist, ”Stockholmskt
bor-garfolk” (1902). C.
Finlay [fin’léi], George, skotsk
historieskrivare och filhellen (1799—1875), begav sig 1823 till
Grekland och vistades där sedan, som
filhellenis-mens trogne förkämpe, ända till sin död. Bland
F:s skrifter märkes ”A history of Greece from its
conquest by the Romans to the present time” (7
bd, 1877), alltjämt huvudframställningen av den
senare grekiska och bysantiska historien.
Finlay [fin’lci], Robert Bannatyne, engelsk
jurist av skotsk börd (1842—1929), efter medicinska
och juridiska studier advokat 1867, var konservativ
led. av underhuset 1885—1916 (med korta avbrott),
solicitor-general 1895—1900 och attorney-general
1900—05 i konservativa ministärer, lordkansler 1916
—18, upphöjd till Viscount F. 1919. F. anlitades
ofta i folkrättsliga tvister och var från 1920 led.
av permanenta skiljedomstolen i Haag.
Finlayson-Forssa ab., finsk industrikoncern,
bildad 1934 genom fusion av Finlayson & co. ab.
och Forssa ab.; aktiekapital 193 mill. fmk.
Koncernen, som har sitt säte i Tammerfors, äger
bomullsspinnerier och -väverier i Tammerfors
och Forssa köping, Tavastehus län. Fabriken i
Tammerfors har sitt ursprung i det
bomullsspinneri, som grundats av skotten J. Finlayson
1820 och utvecklade sig till Finlands och
Nordens största företag i branschen, fabriken i
Forssa åter i ett 1847 anlagt spinneri och 1855
grundat väveri. Vid koncernens fabriker är
antalet spindlar c:a 160,000, antalet vävstolar c:a
3,500 och antalet anställda arb. c:a 4,500.
Årsför-säljningen uppgick 1947 till 950 mill. fmk. [EEdfFh.
Finlekstal, geol., hos leror är ett uttryck för lerans
finleksgrad el. kapillaritet i fullständigt omrört
tillstånd. F. anger hur mycket vatten, uttryckt i
vikts-°/o å torrsubstansen, som lermaterialet vid
fullständig omröring binder, då blandningen av lera
och vatten har hållfasthetstalet 10.
Hållfasthets-talet bestämmes genom att på den avplanade ytan
av ett omrört prov låta en kon med 6o°
spetsvinkel och en vikt av 60 g vid fritt fall pressa sig ned
i leran. Sjunker konen ned 10 mm, är
hållfasthetstalet 10. F. är av stor praktisk betydelse för
utrönande av leror som byggnadsgrund bl.a. för
järnvägsbankar. Mhn.
Finländare, medborgare i Finland utan avseende
på språk (jfr Finnar).
— 721 —
— 722 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
