Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskar - Fiskar (symbol) - Fiskarbanken, Stora och Lilla - Fiskarförbund - Fiskarhalvön - Fiskarkatt - Fiskarlappar - Fiskarna (stjärnbild) - Fiskarring - Fiskars - Fiskartorpet - Fiskauktion - Fiskavfall - Fiskben - Fiskbensmönster - Fiskblåsa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FISKAR
Fiskarkatt.
munhålan mynnande näsöppningar hos Choanata,
medan sådan saknas hos de övriga, samt på den
olika grundbyggnaden i fenorna hos
kvastfening-arna och strålfeningarna.
Ang. viktigare fossila grupper se Acanthodi,
Anti-archi, Arthrodira, Cladodontidae, Ichtyotomi,
Kvast-feningar, Ostrakodermer, Palaeoniscider och
Palaeo-spondylus.
Litt.: B. Curtis & B. Hanström, ”Fiskarnas liv”
(1939); ”Djurens värld”, 4, 5 (s.å.; bearb. av N.
Rosén); O. Nybelin, ”Fiskarnas system och
allmänna byggnad” (i ”F. och fiske i Norden”,
1942). N.Rn.
Fiskar som kristen symbol brukades i urkristen
och i gamla kyrkans tid framför allt för Kristus
(se Kristussymboler och Ichthys). F. förekomma
även på bilder i katakomberna, bl.a. åsyftande Jesu
bespisningsunder, stundom i form av en delfin, en
antik symbol för ett lyckligt inträde i tillvaron efter
döden, dessutom som symbol för nattvarden och
för dopkandidater och nydöpta (på dopbrunnar
o.d.), även ofta i form av lampor, på ringar (jfr
Annulus piscatoris) m.m.
Fiskarbanken, Stora och Lilla (eng. Great,
resp. Little Fisher Bank), bankar i Nordsjön (se d.o.
och Fiskebank).
Fiskarförbund, se Fiskeriföreningar.
Fiskarhalvön, rysk halvö i Ishavet, ö. om
Va-rangerfjord. Från 1920 intill fredsslutet med
Ryssland 1947 tillhörde v. delen Finland. Halvön
sammanhänger genom det smala näset Maattimuotka
med fastlandet. De djupa fjordarna
Pummangin-vuono och Muotkavuono (Motovskilahti) dela den
i två delar. F. är en sandstensplatå med en höjd
av c:a 200 m, den har branta sluttningar mot havet
och sluttar långsamt mot n.v. På F. bedrives ett
betydande fiske; viktigaste fiskeplats är Vaitolahti.
Fiskarkatt, Felis viverri’na, art av kattsläktet, är
betydligt större än en vanlig katt, bortåt 120 cm
lång, svansen inberäknad. Grundfärgen varierar
starkt, men djuren äro alltid fläckiga, halsen kort
och tjock. Den förekommer i Indiens skogar, i
närheten av floderna, och livnär sig delvis av fisk,
som den fångar med tassen, lurande från stenar
vid stranden. F. har möjl. genom korsningar givit
upphov till den östasiatiska tamkatten.
Fiskarlappar, se Lappar.
Fiskarna, Pisces, en av de ”ptolemaiska”
stjärnbilderna, belägen vid 2311—2h rektascension och
0°–-F300 deklination, innehållande 72 stjärnor mel-
lan 4:e och 6:e storleken. Se stjärnkarta vid art.
Stjärnor.
Fiskarring, se Annulus piscatoris.
Fiskars, bruk i Pojo sn, Nylands län, Finland,
grundat 1649 av holländaren Petter Thorwöste,
ägdes under 1700-talet bl.a. av
stockholmsgross-handlarna John Montgomerie, C. & W. Tottie
samt Jennings & Finlay och övergick 1822 till
apotekaren Johan Julin i Åbo, känd som en av
sin tids märkligaste industriidkare i Finland. F.
tillhör fortfarande hans ättlingar. Bruket omfattar
martinverk, valsverk, fjäderfabrik, finsmidesfabrik
och mekanisk verkstad m.m. Till detsamma hör
ett betydande jordbruk (inalles 18,400 ha).
Antalet arb. är c:a 500. Herrgårdsbyggnaden är
uppförd 1816—18 enl. ritningar av C. Bassi. -— Litt.:
G. Nikander, ”F. bruks historia” (1929). E.Ed.
Fiskartorpet, en av gamla ekar omgiven, vacker
plats på N. Djurgården, Stockholm, mellan
Husar-och Laduvikarna, bekant genom Fredmans epistel
nr 71 av Bellman, på vars tid här låg ett värdshus.
Namnet återgår på en tradition om en här belägen
fiskarstuga, som skall ha använts av Karl XI. ■—■
F. är centrum för huvudstadens skididrott och har
f.n. 4 skidbackar, lämpade för olika åldrar och
färdigheter. Den s.k. stora backen invigdes 1904,
härjades sedermera av eld 1911 och ombyggdes
1927—28. Sluttande ned mot Laduviken är den
uppförd i betong och järn samt medgiver
hopplängder på inemot 50 m. En skidstuga, som hör
till F., nedbrann 1935 men har 1936 återuppbyggts
i utvidgat skick. I det med sportstugan
sammanbyggda tornet på skidbacken inrymmes ett
värdefullt skidmuseum. F. disponeras av
Skidfrämjan-det, som 1908 uppsatte en pokal, benämnd F i
s-kartorpspokalen, till Sveriges bäste
backhoppare. Ny pokal ersätter förut erövrad, dock
kan därvid ej den ifrågakomma, som redan innehar
pokalen. O.Kgh.
Fiskauktion, se Fiskhandel.
Fiskavfall, se Fiskeriavfall.
Fiskben, handelsbenämning på den inre
homogenare substansen i valarnas barder; hade tidigare
en mångsidig användning, ss. för tillverkning av
korsettfjädrar och paraplyspröt, men har nu
undanträngts av
konstprodukter, som ofta
gå under namnet f.
(jfr Balenit).
Fiskbensmönster,
textil., mönster med
mot varandra
gående kypertlinjer i
tygets längdriktning.
Fiskblåsa, dets.
som simblåsa, se
Fiskar. —
Konst-hist. F. som
ornament förekommer
särsk. i den gotiska
Fiskblåse-ornamentik på
fönster i Linköpings domkyrka.
— 787 —
— 788 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
