Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskpropaganda - Fiskpump - Fiskranson - Fiskredskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FISKREDSKAP
ser i tillagning av fisk, tillagningsrecept,
fiskkokböcker, tidningsartiklar, broschyrer, föredrag,
filmförevisning, fiskerimässor och
fiskeriutställ-ningar*, där olika fiskprodukter demonstrerats
och fått avsmakas o.s.v. Arbete har emellertid
även nedlagts på en förbättrad inredning av
fiskbutiker och bättre behandling av fisken,
fiskfile-ring m.m., bl.a. genom kurser för
detaljfiskhandlare. N.Rn.
Fiskpump, se Fiskredskap, sp. 828.
Fiskranson. Svenska västkustfiskarnas
centralförbund har i samband med
avsättningssvårigheter under många år ålagt sina medl. viss
fångstbegränsning, ant. genom att begränsa den mängd
fisk (fiskranson), som under en viss tid får
iland-föras pr man, el. genom att begränsa
fångstredskapen el. fisketiden. Liknande fångstbegränsning
har ibland tillämpats även på annat håll i
samband med prisreglering på fisk. — Inom
fiskhandeln var under en tid 1943 lokal fiskransonering
införd i bl.a. Stockholm med omnejd. N.Rn.
Fiskredskap. De redskap, natur- och
kulturfolken använt el. använda för fiske, äro av många
olika slag. De viktigare f., som numera användas
av kulturfolken, kunna inordnas under följ, schema
(se vidare de olika redskapsnamnen).
I. Instängningsredskap, som ant.
ständigt (stillastående) el. vid användandet (rörliga)
bilda ett rum, i vilket fisken blir instängd.
A. Stillastående f. bestå av garn, som
hållas utspända genom bågar el. ramar, genom
flö-ten och förankringar el. genom i bottnen nedslagna
pålar, varpå de äro fästade, av ståltrådsnät el. av
spjälverk av trä el. ståltråd, ofta i förening med
stenkistor.
1) Redskap, i vilka fisken själv går in, vanl.
genom kil- el. trattformade ingångar, men varur den
ej el. endast med stor svårighet kan ta sig ut, ss.
bottengarn, kilnotar, katsor, strandsätt (laxsätt),
laxgårdar, laxkistor, laxminor, pator, ryssjor,
mjärdar, tinor, kupor och kräftburar. Dessa
redskap förses ibland med bete el. annat lockmedel
för fisken. De äro ofta försedda med anordningar
(armar, rader, grindar) för att leda fisken in i
själva f. Karsinapator och laxminor ha ingångar,
som ej hindra fisken att gå ut igen, men de
användas i rinnande vatten för vandringsfisk, som
söker upp i vattendraget och därför ej gärna vänder
om. Vid vittjandet av dem tillstänges ingångssidan
med not el. spjälgrind.
2) Redskap, i vilka fisken föres in genom det
strömmande vattnet. De brukas nästan
uteslutande för nedför vattendrag vandrande fisk.
Principen för dem är, att fisken med vattnet föres in i en
fast byggnad, vars sidor el. botten utgöras av spjä-
Modernt ålbottengarn med ryssja.
Notdragning. Ångermanland.
Ur ”Årets bilder” 1940.
lor el. äro försedda med hål, som genomsläppa
vattnet men ej fisken. Det viktigaste av dem är
ålkistan, ett annat är lanan. För uppgående fisk
användes ibland s.k. hoppfiske, i vilket fångas fisk,
som ”hoppar” upp för ett fall men misslyckas och
drives tillbaka av strömmen.
B. R ö r 1 i g a f. bestå av garn, merendels
grövre och starkare än i de egentliga näten (se
under II).
1) N o t a r (vadar), mer el. mindre välvda nät,
som med linor dragas genom vattnet, vanl. utmed
bottnen. De äro på mitten ofta försedda med en
lång säck (kil, kalv), i vilken den fångade fisken
samlas. Sidostyckena kallas då armar. Ändarna
av noten hållas vanl. utsträckta genom tvärträ
(genträ), från vilka draglinorna utgå. Nätet i
no-tarna är upp- och nedtill samt på sidorna fästat
vid linor (telnar: över-, under- och sidotelnar).
övertelnen är försedd med flöten, undertelnen (dock
ej på laxnotar) med sänken. Noterna läggas ut i
en båge och dragas sedan till land (landvad) el.
till en förankrad båt (snurrevad). Dragas de under
is, kallas de isnotar, och äro de små och avsedda
för fångst av agn, agnnotar (betesnotar).
Kolkno-tar (utan kil) användas vid vittjandet av
karsinapator, stängnotar för att stänga in fisk i en vik,
varifrån den sedan upptages med andra notar.
2) Trålar, säckformade redskap, som dragas
efter en el. två båtar. I senare fallet gå båtarna
i jämnbredd men på avstånd från varandra, och
trålen hålles utspänd genom de divergerande
draglinorna (varpen). I förra fallet hålles trålen
utspänd genom en stång (bomtrål) el. genom ett par
bord, trälämmar, vid vilka draglinorna äro fästade
på sådant sätt, att borden skära ut i vattnet åt var
sin sida (uttertrål, dansk skovelvad). De hittills
brukliga trålarna gå utmed bottnen, men på senare
tid ha flera försök gjorts att konstruera trålar, som
kunna inställas för gång på olika djup i vattnet
ovan bottnen. Vid fiske med not och trål hopsamlas
fisk från större område än som kan omslutas av
redskapet.
3) Snörpvad, lägges ut i en ring kring ett
- 825 -
— 826 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
